Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Giorgia Meloni, ledare för det högerextrema partiet Italiens bröder, vid ett kampanjmöte i Ancona. Hon kan bli landets första kvinnliga premiärminister. Bild: Domenico Stinellis
Giorgia Meloni, ledare för det högerextrema partiet Italiens bröder, vid ett kampanjmöte i Ancona. Hon kan bli landets första kvinnliga premiärminister. Bild: Domenico Stinellis

Jan Höglund: Ödesval i kris, men inte bara för svenskar

Sverige är inte ensamt om att gå till val i kris. I historisk osäkerhet avgörs den politiska kursen i flera stora länder. Högerextrema partier i Italien kan vinna. Följderna för EU får inte underskattas.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

Söndagens val genomförs på dagen 21 år efter terrorattackerna i USA, och mot en allvarlig bakgrund: Kriget i Ukraina fortsätter utan slut. Kiev stöds med vapen från väst för miljarder, men Putin viker inte trots förluster och sanktioner. Strypt gasexport är hans vapen mot EU, medan Kina blir hans viktigaste allierade och kund.

Energikriget slår hårt mot hushåll och industri i Europa. Kärnkraften har blivit en av de viktigaste tvistefrågorna i den svenska valrörelsen. Däremot finns en bred samsyn om att Putin bär ansvaret för kriserna och att EU:s enighet är avgörande.

Men europeisk solidaritet prövas när krisen förvärras och nationella hänsyn väger tyngre. Det ser vi i Ungern med det ryska gasberoende, premiärministern Viktor Orbáns personliga relation till Putin och hans ansträngda förhållande till Bryssel.

I Europa finns inför det svenska valet farhågor för vad det skulle betyda om traditionellt EU-vänliga mittenpartier bildar allians och till och med regering med ett högerextremt och tidigare euroskeptiskt parti.

Beskrivs som postfascistisk och nationalkonservativ

Men det gäller framför allt parlamentsvalet i Italien den 25 september. Ett politiskt lugn har rått under den internationellt respekterade bankmannen Mario Draghi. Han uppskattas i EU och USA. Men under sommaren föll hans regering och i det kommande valet kan högerextrema Giorgia Meloni bli landets första kvinnliga premiärminister.

Hon beskrivs som postfascistisk och nationalkonservativ. Som ledare för partiet Italiens bröder vill hon bilda en koalition med Matteo Salvinis Lega och Silvio Berlusconis Forza Italia (Framåt Italien). Enligt Ipsos opinionsmätningar leder Italiens bröder med 24 procent, Lega och Femstjärnerörelsen har båda drygt 13 procent och Forza Italia 8 procent, skriver Euractiv.

Giorgia Melonis vill ha naturliga familjer och könsdidentitet och avvisar hbtq-lobbyn och genusideologi, säger hon. Hon pratar om ”vår civilisation” och är emot dem som vill förgöra den. För henne står Gud, familj och fosterland i centrum och vill ha en blockad i Medelhavet för att stoppa migranter från att ta sig till Italien.

Arvet efter Mussolini spökar

På senare tid har hon tonat ner sina extrema åsikter. Fascismen har förpassats till historien och att hon står upp för demokratin, hävdar hon. Hon lovar sparka ut extrema medlemmar. Men kritikerna tvivlar och arvet efter Mussolini och partiets högerextrema kopplingar spökar och manifesteras i avslöjanden.

– Vi har hela tiden sagt att den som får flest röster kommer att föreslås som premiärministerkandidat för statschefen. Om det blir Giorgia Meloni så är jag övertygad om att hon kommer att visa sig vara lämplig för den svåra uppgiften, sade Silvio Berlusconi nyligen enligt TT.

Men det blir svårt att hålla ihop en splittrad extremhöger inför stora beslut och utmaningar. Partiets företrädare har uttryckt olika åsikter i frågor som rör särskilt utrikespolitiken.

”Högeralliansens kontakter med Ryssland och Vladimir Putin, liksom dess kritiska hållning till EU, kan komplicera landets relation till omvärlden”, skriver Christin Sandberg, statsvetare och journalist, baserad i Italien, för Utrikespolitiska institutet.

Förre amerikanske presidenten Donald Trump vid ett kampanjmöte i Wilkes-Barre i Pennsylvania förra veckan Bild: Mary Altaffer
Förre amerikanske presidenten Donald Trump vid ett kampanjmöte i Wilkes-Barre i Pennsylvania förra veckan Bild: Mary Altaffer

I Brasilien jämförs presidenten och populisten Jair Bolsonaro med Donald Trump. Han går till verbalt angrepp på valsystemet inför presidentvalet i landet den 2 oktober. Han förklarade häromdagen, enligt nyhetsbyråer, att han inte tänker lämna presidentpalatset levande om han förlorar valet. Han ställs mot vänsterns kandidat och den tidigare presidenten Luiz Inácio Lula da Silva. Den senaste mätningen visar att Lula leder med 44 procent av rösterna mot 31 procent för Bolsonaro.

Besinningslösa angrepp

I USA går Donald Trump till besinningslösa angrepp på motståndare inför mellanårsvalen i november. Publiken är entusiastisk och alla väntar på att han ska tillkännage att han ställer upp i nästa presidentvalskampanj.

Trumps allierade, förre generalen och säkerhetsrådgivaren Michael Flynn, har enligt AP under 2021 och 2022 hållit mer än 60 tal i 24 delstater, där han sprider Trumps konspirationsteorier, väcker rädsla och underblåser ilska och splittring och klagomål.

Extremister känner segervittring på båda sidor av Atlanten. Det understryker att demokratin aldrig är given utan alltid måste värnas.

LÄS OCKSÅ: Ny järnlady tar över efter Boris Johnson

LÄS OCKSÅ: Analys: Inspektörer under hot – ny beskjutning

LÄS OCKSÅ: Mot månen igen – 50 år efter senaste steget

LÄS OCKSÅ: Analys: Vladimir Putin spelar rysk roulette