Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Är det ett krav på komiker över 50 att skämta om sin ålder?

Eric Hilmersson ser komiker tvångsmässigt skämta om sin ålder och undrar vad det är de egentligen är rädda för.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

Minns ni Ray Romano? Han han hade en amerikansk sit-com för sisådär 15 år sedan. Alla älskar Raymond hette den, och den var inte särskilt bra, men den var oerhört framgångsrik. Ett tag var Romano världens bäst betalde tv-stjärna.

Likt många av sina kollegor inledde han sin karriär med att harva runt på stand-up-klubbar i New York och har nu sökt sig tillbaka till rötterna. I en nyproducerad Netflix-produktion kliver Romano upp på den lilla scenen som han närmast bodde på i sin ungdom. Så vad ska han prata om, i sin första stand up-show på drygt två decennier?

Att han är gammal såklart. Han går direkt på det ämnet. Skämtar om att han numera bara vill ha läkare som vänner, så att han kan få hjälp med sina krämpor. Skojar om hur dåligt sex han har, eftersom han är så gammal och trött. Publiken skrattar artigt, men det är såklart inte särskilt kul, bara oändligt förutsägbart.

Ray Romano är alltså 61 år gammal. Han är därmed ingen ungdom längre. Men är han så gammal att det är komiskt? Att det är ett givet ämne att skämta om? Är det en helt orimligt hög ålder som knappt går att ta på allvar? Nej, det är klart att det inte är. Ändå känner han sig tvungen att lägga en stor del av scentiden på att bemöta ämnet.

Som om han var under attack.

Han är inte ensam. Henrik Schyffert ägnar stora delar av sin senaste show ”Var inte rädda” åt att skämta om sin ålder. Precis som Romano pekar han på yngre människor i publiken och konstaterar att ”det här är du för ung för att minnas” innan han drar någon anekdot från 70- eller 80-talets Sverige. Han skakar uppgivet på huvudet åt sin oerhörda ålderdom.

Henrik Schyffert fyller 51 i år.

Lennie Norman är 70. Han är också ute på stand up-turné och om Shyffert och Romano är gamla så är han naturligtvis fullständigt uråldrig. Därmed antar jag att han inte hade något val. Han var helt enkelt tvungen att inte bara adressera ämnet, utan även ge hela föreställningen en titel som visar att ”ja, jag vet att jag är gammal och att det egentligen inte är okej att vara det”. Showen går således under namnet Gubbvarning.

Men är det verkligen så himla uppseendeväckande att människor över 50 fortfarande jobbar? Är det ett krav från nöjesbranschen att man slänger in minst fem skämt om sin egen ålder, eller är det bara gubbarna själva som är så väldigt rädda att bli ”påkomna” med att vara gamla, att de tänker att det är lika bra att erkänna med en gång?

Det känns nästan lite sorgligt.

För allvarligt talat: Är det någon som tycker det är konstigt att någon som passerat 50 ställer sig på en scen? Att det på något vis är sjukt? Jag tror faktiskt inte det.

Så släpp det där nu. Det behöver inte skämtas bort. Ingen bryr sig, så länge ni är roliga. Eller för att citera den gode Schyffert:

Var inte rädda.