Krisen mellan öst och väst är den värsta sedan kalla kriget. Risken för en ny rysk invasion i Ukraina är överhängande. Inför måndagens krismöte med USA, och senare i veckan med Nato och i den europeiska organisationen OSSE, kräver Vladimir Putin:
Nato får inte utvidgas österut. Offensiva vapen får inte placeras ut så att de hotar Ryssland. Tidigare stater i Sovjetunionen och Warszawapakten ska ingå i en rysk intressesfär. Det militära samarbetet med alliansfria länder som Sverige måste upphöra.
Ett dråpslag för europeiska säkerheten
Det vore ett dråpslag för svenskt försvar och de principer som ligger till grund för säkerhetsordningen i Europa. Det skulle urholka självständiga staters rätt att välja sin egen linje. Det är orimliga villkor som avfärdas av ledare i väst på båda sidor av Atlanten, även av statsminister Magdalena Andersson.
Samtidigt utesluter Ryssland alla eftergifter. Den ryske vice utrikesministern Sergej Ryabkov säger inför samtalen med sin amerikanska kollega Wendy Sherman i Genève:
– Vi är besvikna över de signaler som har kommit från Washington de senaste dagarna, men också från Bryssel.
Frågan är hur långt Vladimir Putin är beredd att gå för att visa att han menar allvar, både inför egna medborgare och omvärlden?
Sedan några dagar har han trupper i det oroliga Kazakstan med många döda och gripna. Presidenten Kasym-Zjomart Tokajev är beroende av ryssen i en intern maktkamp och med våld och oro i det resursrika landet. Putin får möjlighet att skärpa greppet om den forna Sovjetrepubliken.
Sedan tidigare får separatister militärt stöd i Georgien och Moldavien. Rysk militär är allt mer involverad i Belarus, i konflikten kring Nagorno-Karabash och för krig på regimens sida i Syrien sedan 2015.
Ny invasion skulle bli kostsam
En ny invasion i Ukraina skulle kräva stora resurser. Det kostar sannolikt mer i liv och lidande än vid annekteringen av Krim och krigsutbrottet i öster 2014. Landet är bättre rustat och tränat med västs hjälp. Motståndet är större i den ukrainska befolkningen. Det är en frusen konflikt i skyttegravar utan segrare.
Troligare är att Putin för att visa handlingskraft skulle beordra en mer begränsad operation, som att upprätta en korridor på marken mellan ryska gränsen och Krim. I riskkalkylen finns givetvis vilka svar som han kan förvänta sig från väst.
Hittills har han varnats för massiva ekonomiska sanktioner, bland annat mot för Ryssland strategisk industri och att stängas ute från internationella finansiella transaktioner. Men skulle det hindra honom när han knyter närmare politiska, ekonomiska och militära band med Kina, ett annat auktoritärt land?
Väst reagerade på annekteringen av Krim med sanktioner, men effekten kan diskuteras. Om gasledningen Nordstream 2 mellan Ryssland och Tyskland ska användas som påtryckningsmedel är omstritt i ett Europa beroende av rysk naturgas.
Natos 30 medlemmar gör gemensamma uttalanden, men har olika åsikter om vad som kan göras. Turkiet, till exempel, har ett omfattande nära samarbete med Ryssland ekonomiskt och militärt. Det blir inte mindre viktigt i en kris med starkt fallande värde på den turkiska valutan.
Låsta positioner inför kritisk vecka
Vid en ny rysk invasion lovar president Joe Biden stöd till Nato-länderna i öst och till Ukraina. EU har globala ambitioner, och vill ha inflytande. Men de 27 medlemmarna har olika intressen när viktiga beslut kräver enighet. Det finns en militär snabbinsatsstyrka, en stridsgrupp, men den har aldrig satts in på grund av oenighet.
Italiens premiärminister Mario Draghi satte på julafton fingret på en av Europas svagheter i hanteringen av Ryssland,
”Har vi robotar, fartyg, kanoner, arméer? För tillfället har vi inte det."
Den akuta krisen handlar dock mindre om den åtta år långa konflikten i Ukraina och mer om maktbalansen mellan Ryssland och USA. Enligt en högt placerad källa i Washington, citerad av Reuters, skulle västsidan vara beredd att diskutera med ryssarna om att gemensamt begränsa militära övningar och utplaceringar av robotar. Men det skulle knappast räcka för Putin.
Positionerna är låsta när vi går in i en farlig och kanske avgörande vecka.
LÄS MER: Ryssland skärper tonen inför planerade krissamtal med väst