Britta Sjöström har drivit sex framgångsrika företag. Nyckeln är att hon trots motgångar rest sig och försökt igen. I en ny bok med titeln Våga misslyckas vill hon hjälpa andra att skilja på prestation och person.
Varför har du skrivit den här boken?
- De allra flesta människor är extremt rädda för att misslyckas, oavsett om det gäller yrket eller privatlivet. Det gör att många fortsätter att längta hela sina liv utan att ta ett enda steg i den riktning som gör att de närmar sig sin dröm. Och så går livet och man lever i dåliga relationer eller har ett tråkigt jobb eller bor i en trist lägenhet, hellre än att utsätta sig för det där misslyckandet.
Eftersom jag själv har misslyckats så många gånger och vet att man överlever det så kände jag att jag hade en del att dela med mig av.
Vad har du lärt dig av att misslyckas?
- Att skilja på mig själv och företaget och inse att jag inte är misslyckad för att jag misslyckas. Det är skoj att tjäna pengar och att vara framgångsrik, men det har ingenting med mitt inre jag att göra. För mig var det länge svårt att skilja på det, och min erfarenhet är att det är så för väldigt många människor. Blandar man ihop sig själv med sina prestationer så klarar man inte ett misslyckande utan att bryta ihop. Jag jobbade fruktansvärt hårt i många år och var hela tiden orolig för att inte kunna försörja mig. Så för att lyckas fick jag först tåla att misslyckas. Jag sov knappt. Jag drev en journalistskola på min fritid samtidigt som jag jobbade mer än heltid i mitt företag. Och så hade jag två barn och var engagerad i hem och skola. Det gick inte och till slut bröt jag ihop fullständigt
Samtidigt vill du i boken reclaima den duktiga flickan? Är inte det lite motsägelsefullt?
- Jag blir vansinnig på att det används som någon slags skällsord. Jag upptäckte i mitt jobb som affärscoach att kvinnor väldigt ofta kallar sig själva för duktiga flickor med någon sorts ironi. Det är väl skitbra att vara en duktig flicka! Hur mår man inuti om man gör allting som är bra och rätt och duktigt och samtidigt ska skämmas över det? Var duktig och var stolt som tusan över det är mitt råd. Och var lika duktig på att ta hand om dig själv. Ett problem är att duktiga flickor kan ta misslyckanden hårt eftersom de inte är tränade i att få kritik. Och jag tycker inte det är farligt att jobba mycket, det handlar om förhållningssättet till det.
Vad skiljer din bok från all annan företagslitteratur?
- Jag har läst en massa management-litteratur och upptäckt att jag själv tycker om att läsa böcker av människor som kan berätta en historia, som delar med sig av personliga erfarenheter. Sånt kommer jag ihåg, jag kommer inte ihåg staplar och diagram och sån skit. Jag kan bara skriva utifrån mig själv och hoppas att någon kan lära sig något av det. Boken är skriven för de som inte känner att de har balans och som vill utvecklas i sitt företagande eller sitt yrkesliv.
Behövs alla dessa goda råd? Förr gick det väl bra att arbeta och driva företag utan affärslitteratur och företagscoacher?
- Tiderna har förändrats enormt. Det gäller både samhällets värderingar och samhällets rytm. I ett företag på 50-talet var det inte lika viktigt att jobba med de här frågorna, och det gjorde man inte heller.
Men tempot och konkurrenssituationen var helt annorlunda. Synen på arbete och vad en person ska åstadkomma har förändrats radikalt. Idag har de flesta en väldigt komprimerad arbetstid och du behöver vara tillgänglig på ett helt annat sätt. Jobbet ska tillfredsställa många fler saker samtidigt som du har mycket högre krav på dig att prestera.
Det gäller att inte låta prestationer bli det som definierar en.
Gör: Har skrivit boken Våga (miss)lyckas-affärsutveckling utan prestige. Äger Communikologen som sysslar med affärsutveckling och analys samt workshops i personlig utveckling för privatpersoner.
Bakgrund: Har arbetat som frilansjournalist i flera år. Grundade Poppius journalisthögskola i Göteborg. Startade och var tidigare VD för PR-byrån Long Tall Sally.
Ålder: 56
