Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Oskar Johansson visar lärarna Karin Johansson och Emelie Öhrn vad han har gjort på sin Notebook i Nödingeskolan. Bredvid honom sitter Lina Wigerud.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Nya pedagogiska redskap lyfter skolan

Utbildningsminister Jan Björklund är kritisk mot att Sollentuna låter sina yngsta elever skriva med läsplattor. Men ny teknik utvecklar skolan. Skola och arbetsliv måste anpassa sina redskap till omvärldens krav, skriver Elena Fridfelt (C) och Peter Madsen, verksamhetschef grundskola, Ale kommun.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Utgångspunkten för denna utveckling bör vara lika möjligheter för alla elever oavsett kommun eller vilken årskurs de går i. Det är inte bara elever i gymnasiet och högstadiet som ska ha tillgång till moderna hjälpmedel utan detta ska ses som lika naturligt inom förskola och grundskolans yngre åldrar. Vår övertygelse är att digitala verktyg ger varje elev möjlighet att hitta sin egen lärstil och att få lära på många olika sätt som tidigare inte varit möjligt.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Datorer, läsplattor och andra digitala verktyg måste därför få vara en naturlig del av elevernas utbildning om vi skall kunna ge dem framtidens kompetenser. Eleverna får ofantligt mycket större möjlighet till feedback och återkoppling samtidigt som de ges tillfälle att i högre grad producera snarare än att konsumera kunskap.

Erfarenheterna av en storskalig satsning på en dator per elev till de allra yngsta i Ale har varit mycket goda. Elever i lågstadiets årskurs 1-3 som lär sig skriva med hjälp av datorns tangentbord knäcker läskoden tidigare, skriver bättre, längre och innehållsrikare texter än de som endast haft pennan som verktyg. Interaktionen i klassrummet har ökat.

Könsrollerna har också förändrats till det bättre. Flickor får mer plats och pojkar som tidigare stupat på det motoriska lyckas bättre. Motivationen och lusten ökar för alla.

Vi lever i en snabbt föränderlig värld där inte bara basfärdigheter som att tala, läsa, skriva och räkna tillhör det som krävs. De som i dag börjar i grundskolan beräknas vid 40 års ålder ha haft 10-15 jobb. Generella kunskaper såsom förmåga att samarbeta, kommunicera, kreativitet, kritiskt tänkande samt problemlösning blir då avgörande. Förmågor som mycket effektivare kan tränas med moderna lärverktyg.

Sverige har i dag kanske världens mest utvecklade infrastruktur inom informations- och kommunikationstekniken men använder den dåligt i skolan. På OECD:s ranking över hur väl vi anpassar vår undervisning till moderna lärverktyg ligger vi på en placering under snittet. Allra sämst gör vi det inom ämnet matematik. Om svensk skola inte anpassar undervisningen till modern teknik riskerar skolan att bli irrelevant för våra elever, som lever med – och kräver tillgång till – teknik överallt i övriga livet.

Rykten om bokens död är för övrigt nonsens. Skönlitteratur och facklitterära texter kommer att behövas även i en skola med moderna lärverktyg – men inte nödvändigtvis i pappersform!

Nya pedagogiska redskap har redan utvecklat många länders utbildningskvalitet. Ett exempel är Portugal som antagit en nationell handlingsplan – Magellan Project – för IT och skolan som direkt visat på förbättrade resultat i studier, däribland PISA. 2011 visade även OECD forskningsresultat där svenska elever utvecklats genom digitalläsning, man hade stärkt svaga elever genom nya pedagogiska redskap och genom detta förbättrat elevernas resultat så att Sverige var fjärde bästa land i dessa mätningar.

Beskedet var tydligt när it- och energiminister Anna- Karin Hatt 2011 lanserade ”It i människans tjänst – en digital agenda för Sverige”. Där stod att läsa: ”Elever ska och lärare bör ha tillgång till moderna lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning”.

Dags att gå till handling

Det är nu tid att gå från ord till handling. Sveriges elever behöver inte lovande formuleringar i en IT-strategi eller politiska utspel i tidningar. De behöver få tillgång till nya pedagogiska verktyg som eleverna i Ale. Styrdokumentens skrivningar om en likvärdig och demokratisk skola som är tänkt att kompensera för elevers olika förutsättningar blir annars bara tomma ord. Sverige har inte råd att slarva bort en enda talang.

Elena Fridfelt (C)

ordförande utbildningsnämnden, Ale kommun

Peter Madsen

verksamhetschef grundskola, Ale kommun