Ny satsning för unga med ätstörningar

Det blir allt vanligare att barn och unga under sexton år drabbas av ätstörningar. Ändå har gruppen inte fått den vård de har rätt till. Det vill man förändra med en ny satsning på Östra sjukhusets Anorexi och bulimiklinik.

ANNONS
|

I ett rum med inredning skänkt av George Michael står en säng med en madrass som spelar musik, en grön fåtölj som kan ge dig en kram och ett täcke fyllt med bollar som kan dämpa ångest. På Östra sjukhusets Anorexi och bulimiklinik för unga upp till 25 år, är sysselsättning och den fysiska omgivningen en viktig del i behandlingen.

– Vissa vill ut och springa, andra vill kräkas efter att de har ätit. Ofta kan man behöva något konkret som hjälper till att avleda eller dämpa ångesten, förklarar sektionsledaren och specialpsykologen Anne-Line Solberg.

Har brustit i vårdkedjan

ANNONS

Mottagningen är som en labyrint, uppbyggd precis som vårdkedjan i sig. Efter väntrummet kommer öppenvårdsavdelningen. Hit kommer patienten efter remiss och får hjälp med att börja äta, ofta genom ett samtal i veckan. Räcker inte det kan vården byggas på ytterligare, med dagvård eller hembaserad vård. Allra sist i korridoren finns slutenvården.

Men fram tills nu har barn och unga under sexton inte kunnat erbjudas något mer än öppenvård, trots att ätstörningar blir allt vanligare hos de yngre. Efter att man 2014 fick nya medicinska riktlinjer i regionen, blev det uppenbart att den vård som rekommenderas för alla ätstörningspatienter inte erbjöds de yngsta.

– Ätstörningspatienter ska ha ätstörningsspecialiserad vård, det har de rätt till. Så har det inte varit för de yngsta patienterna. Ibland har de varit för sjuka för att klara sig på öppenvård, men då har vi fått skicka dem till exempelvis BUP-akuten, där de blandas med patienter som har andra problem och där personalen inte är specialiserade på ätstörningar, säger Anne-Line Solberg.

En av anledningarna till att de yngsta fallit mellan stolarna, är helt enkelt att man inte kan eller vill blanda barn och vuxna i behandling. Men nu har regionen gått in med nya pengar, som gett möjlighet till mer stöd till de yngre och deras familjer.

ANNONS

– Att alla enheter är så integrerade i varandra som här är unikt. Det gör att patienterna kan flyta smidigt från en enhet till en annan, så att vi kan hjälpa dem bättre. I sin tur kan det göra att behovet av slutenvård, vilket vi inte heller kan erbjuda barn under sexton år idag, blir mycket mindre, säger Anne-Line Solberg.

Kan förkorta sjukdomsperioden

I både dag- och hemvård för de yngre, arbetar personalen familjebaserat för att stötta föräldern att kunna hjälpa sitt barn i matsituationer. Forskning visar att ju tidigare i sjukdomsförloppet man ingriper, desto bättre är prognosen att bli frisk. Kan man fånga upp de yngsta i tid, kan man också förkorta deras sjukdomstid med flera år.

– Det handlar om att göra en stor insats på kort tid, så att de slipper att vara i behandling länge. Det tycker vi är bra, för annars är behandling av ätstörningar väldigt ofta lång, man kan behöva komma hit i flera år, säger Annika Fransson.

Hon är en del i teamet för hemvård. Tillsammans med Annika Falkemo, som arbetar med dagvårdsverksamheten, representerar de varsin del av den nya satsningen, som de önskat att genomföra länge. Deras största utmaning är att stötta föräldrarna, samtidigt som de måste bilda en allians med patienten, som ofta själv inte tycker att den behöver hjälp. Även den möjligheten ökar med de nya behandlingsformerna.

ANNONS

– Det kan vara läskigt att komma till en dagvårdsavdelning och göra det man är allra mest rädd för. Men det kan också vara en stor trygghet att få göra det just här, där man vet att det finns hjälp att få, säger Annika Falkemo.

Fakta: Ätstörningar i Sverige

  1. Ätstörningar i Sverige ser ut att öka och bli allt vanligare. Hur många som är drabbade är dock svårt att veta då de flesta inte söker vård. Man tror att bara tio procent av alla som har en ätstörning får diagnos och behandling för detta.
  2. Enligt siffror från KÄTS, Kunskapscentrum för ätstörningar, är det ungefär 100 000 personer som har en diagnostiserad ätstörning i Sverige.
  3. Anorexia nervosa förekommer hos ca. en procent av flickor och unga kvinnor mellan 13 till 30 år. Bulimia nervosa har förmodligen något högre förekomst, cirka två procent i samma grupp. Anorexia nervosa brukar vara vanligare än bulimia nervosa bland tonåringar, medan bulimia nervosa är vanligare efter tonåren.
  4. Den vanligaste ätstörningsformen är ätstörningen UNS som den senaste tiden har ökat rejält. UNS innebär att du uppfyller några kriterier för anorexi eller bulimi men inte alla. Var tredje kvinna i Sverige beräknas lida av UNS, och förekomsten är förmodligen minst lika vanlig som anorexia nervosa och bulimia nervosa tillsammans.
  5. Enligt en undersökning gjord av Rädda barnen, där 25 000 barn och ungdomar i hela landet fick frågor om skola och privatliv, så svarade var femte tjej att de har haft någon ätstörning det senaste året.
  6. Viss forskning tyder också på att ätstörningar blir vanligare bland män och äldre kvinnor. Även hos barn, som inte har kommit i puberteten, har ätstörningar (främst anorexi) ökat.
  7. Källa: atstorningar.se/KÄTS

Fakta: Här kan du få hjälp

  1. Sahlgrenskas avdelning för anorexi och bulimi, Göteborg Telefon: 031–342 56 18
  2. Anorexi- och bulimimottagningen på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Telefon: 031–343 54 59
  3. Frisk och fri, riksorganisationen mot ätstörningar. Kan hjälpa till på telefon, chatt eller mail.
  4. Tjejzonen, chatta med en volontär söndag till torsdag kl. 20.00-22.00.
  5. Nationella hjälplinjen: 020-22 00 60. Alla dagar 13.00-22.00.
  6. Jourhavande kompis: 020-222 444. Alla vardagar 18.00-22.00 och helger 14.00-18.00.
ANNONS