Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Nu väntar hårt arbete

Efter en pampig – och lite stökig – invigning av FN:s klimatkonferens i går, är det nu hårt arbete som väntar förhandlarna.

Under morgontimmarna var det stor trängsel vid dörrarna till konferenscentret. Starten på hela mötet fick skjutas upp en timma, så att alla delegationer skulle hinna ta plats i plenisalen.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

- Det känns bra, jag är här för att lyckas, sade Sveriges miljöminister Andreas Carlgren till journalister i samband med invigningen.

Hoppet att mötet ska enas om ett nytt globalt klimatavtal har stigit de senaste dagarna. Det faktum att över 100 stats- och regeringschefer, inklusive USA:s president Barack Obama, kommer hit i nästa vecka visar att världens ledare tar klimatfrågan på allvar.

– Förhandlarna har nu den tydligaste signalen någonsin från världens ledare att utarbeta hållbara förslag för att införa snabba åtgärder, sade Yvo de Boer, chef för FN:s klimatkonvention.

– Aldrig tidigare under 17 års klimatförhandlande har så många olika länder gett så många tydliga löften tillsammans.

Sedan Vita huset lagt fram bud på hur mycket USA är berett att minska sina utsläpp, har även flera stora och ekonomiskt snabbt växande u-länder trätt fram.

U-länderna förväntas inte minska sina utsläpp i absoluta tal, däremot ta på sig åtgärder så att deras utsläppsökningar begränsas i förhållande till vad som kallas för bussines-as-usual.

Sydafrika – som är beroende av kolkraft – kom i helgen med sitt utspel. Landet tar på sig att minska utsläppen i förhållande till sin ekonomiska tillväxt med 34 procent till år 2020, och med 43 procent till 2050.

Men sydafrikanerna ställer hårda villkor. Landet kräver ekonomisk och teknisk hjälp från den rika världen. Åtagandet gäller endast om det blir en "rättvist, ambitiöst och effektiv överrenskommelse" i Köpenhamn.

Sydafrika har i de förberedande förhandlingarna inför klimatmötet haft en tuff attityd mot i-länderna.

Tidigare i år la landet fram ett förslag som innebär att exempelvis Sverige ska minska sina utsläpp med hela 77 procent till 2022, jämfört med nivån 1990.

Förslaget möttes av förvåning och irritation. Förhandlare inom EU avfärdade förslaget som ett dåligt skämt.

Nu hyllas dock Sydafrika för att ha preciserat ett klimatåtagande för egen del. Miljöorganisationen Greenpeace kallar Sydafrika för "en av stjärnorna i förhandlingarna".

Så här ser buden ut från andra viktiga deltagare i klimatmötet:

• Kina: Kan minska sina utsläpp till 2020 med 40-45 procent per BNP-enhet jämfört med nivån 2005. Kina kräver å sin sida att i-länderna sammantaget minskar sina utsläpp med minst 40 procent perioden 1990-2020. Ställer också krav på ekonomisk och teknisk hjälp.

• Indien: Kan på motsvarande sätt minska sin så kallade CO2-intensitet (utsläpp per BNP-enhet) med 20–25 procent. Ställer liksom Kina (och övriga u-länder) långtgående krav på vad i-länderna ska göra.

• Indonesien: Kan dra ner sina utsläpp med 26 procent genom minskade skogsavverkningar.

• Brasilien: Kan minska utsläppen med 36–39 procent, främst genom färre skogsavverkningar.

• USA: Kan minska sina utsläpp med 17 procent från 2005 års nivå. (Det motsvarar omkring fyra procents lägre utsläpp jämfört med nivån 1990). Kräver åtaganden av de stora u-länderna.

• EU. Ska minska utsläppen med 20 procent till 2020 jämfört med 1990 års nivå. Kan tänka sig att öka åtagandet till 30 procent under vissa villkor, framför allt åtaganden från USA och de stora u-länderna.

• Ryssland. Minus 22–25 procent jämfört med 1990.

• Japan. Minus 25 procent.

• Norge. Minus 30–40 procent, det mesta genom åtgärder i utlandet som hanteras via handel med utsläppsrätter.

vinjett

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.