Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Övervikt och fetma är en konsekvens av våra urgamla gener som är designade för överlevnad (ta alla chanser att äta när det finns mat och lagra energi!) och ett modernt samhälle med tillgång till mat i överflöd. Att hindra en person att utveckla övervikt och fetma, eller hjälpa en person som redan lider av detta, är ett arbete som är av allra största betydelse på lång sikt, för välmående, livskvalitet och hälsa, skriver debattörerna.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Nu behöver vi breda insatser mot fetma

Hälften av alla svenskar lider av fetma eller övervikt. För att bromsa utvecklingen bland både vuxna och barn behövs insatser baserade på kunskap. Här kan primärvården, skolor och den enskilde hjälpa till. Varför ska till exempel fredagsmys alltid vara kopplat till godis, chips och läsk? skriver näringsfysiolog Ingrid Larsson och läkaren Björn Eliasson.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

I dag den 11 oktober 2015 är det den första Världsfetmadagen (World Obesity Day). Syftet med dagen är att rikta strålkastaren på den sjukdom som drabbar flest människor i världen och vars följdsjukdomar skördar flest liv. Hälften av vuxna svenskar lider av övervikt eller fetma. Andelen med fetma (BMI 30 kg/m2 eller högre) i Sverige förväntas öka från dagens 14 procent till var fjärde vuxen år 2030.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Att ha fetma innebär ökad risk att få en rad svåra sjukdomar och tillstånd, allt från svårigheter att bli gravid till diabetes och hjärt- och kärlsjukdom. Fetma betyder också att vardagliga saker blir mycket jobbiga, som att böja sig ned för att knyta skosnörena, leka med barnbarnen eller gå upp för en trappa. I samhället tar sig många rätten att ha åsikter om personer med fetma: alltifrån hur de ser ut, vad de bör äta och inte äta, och tillskriver dem egenskaper som slöhet och brist på karaktär. Detta sker i alla åldersgrupper och drabbar den enskilde mycket hårt. Att uttrycka en nedsättande syn om personer som lider av övervikt eller fetma är förkastligt och respektlöst.

Det har skett en oerhörd ökning av kunskapen om fetma, från mekanismer på cellnivå till följdsjukdomar och behandling. Svensk forskning har under flera decennier bidragit till förbättrade behandlingsmetoder och dess påverkan på fetmarelaterade sjukdomar. De senast publicerade forskningsrönen visar att patienter med fetma och samtidig diabetes har en påtagligt minskad risk för att få hjärtinfarkt eller att dö efter fetmakirurgi.

Ökad kunskap

Man har också funnit att läkemedelskostnaderna minskar bland patienter med diabetes efter fetmakirurgi. Denna typ av kunskap är mycket viktig för hur vi prioriterar behandling för olika grupper av patienter. I djurstudier har man sett att en klass av läkemedel som används vid behandling av diabetes minskar intaget av mat och alkohol. Djurstudier kan inte direkt översättas till människa men kan lära oss om mekanismer. Utvecklingen av nya läkemedel har öppnat nya forskningsfält som ökar förståelsen för orsakerna till fetma och relaterad sjuklighet. Modern kunskap visar också att fetma är en mycket komplex, så kallad multifaktoriellt orsakad sjukdom. Detta är viktigt att komma ihåg när vi diskuterar hur vi bäst kan behandla och förebygga fetma.

Det finns knappast någon annan medicinsk sjukdom som omgärdas av så mycket åsikter om behandling, som fetma. Ju fler åsikter, desto viktigare är det att vara tydlig med att fetmabehandlingen som erbjuds är kunskapsbaserad och vetenskapligt förankrad.

Inte så enkelt ändra vanor

För att minska i vikt krävs att man äter mindre än vad man förbrukar, oavsett vilka metoder man använder. Detta kan tyckas vara en enkel ekvation, men svårigheten är att förändra sina matvanor för alltid. Att äta när det finns mat, är en grundläggande drift och social reflex när man ska fira eller träffas. Fetmakirurgi kan vara till hjälp att minska energiintaget under lång tid för personer med uttalad fetma (BMI högre än 35 kg/m2). Metoder utan kirurgi innebär livsstilsförändringar med ett tydligt lägre energiintag och beteendeförändringar. Ökad fysisk aktivitet är ofta nödvändig för att långsiktigt behålla den lägre vikten.

Primärvården ska erbjuda behandling och uppföljning till personer med ofördelaktig livsstil, övervikt och fetma. Att hindra en person med övervikt från att utveckla fetma sparar både lidande för patienter och läkemedelskostnader, här kan primärvården göra stora insatser. Vi ser att samarbetet mellan primärvård och specialistvård har stora möjligheter att fortsätta utvecklas till gagn för patienterna. Specialistvården erbjuder behandling vid uttalad fetma, där fetmakirurgi kan vara en av metoderna. Helt avgörande för de långsiktiga resultaten efter viktnedgång är att en god uppföljning av patienten sker årligen i primärvården.

Förebyggande insatser för barn och ungdomar i synnerhet innebär att förhindra övervikt, men också att bromsa viktutvecklingen hos någon som redan väger för mycket. Detta kan ske både hemma vid köksbordet och inom skolans verksamhet. Man tar ett stort steg i rätt riktning om man begränsar läsk, sötsaker och fika både hemma och i skolan och ser till att grönsaker och frukt äts dagligen. Det är olyckligt om belöningar och fredagsmys alltid innebär läsk, chips och godis, eftersom våra matvanor etableras i barndomen. Bland kommunens förebyggande åtgärder kan vara att ge förutsättningar för cyklande och säkra promenadstråk, och områden för säker lek utomhus.

Generna spökar

Övervikt och fetma är en konsekvens av våra urgamla gener som är designade för överlevnad (ta alla chanser att äta när det finns mat och lagra energi!) och ett modernt samhälle med tillgång till mat i överflöd. Att hindra en person att utveckla övervikt och fetma, eller hjälpa en person som redan lider av detta, är ett arbete som är av allra största betydelse på lång sikt, för välmående, livskvalitet och hälsa. Vi har alla, från föräldrar och anhöriga, till tjänstemän inom företag och organisationer, liksom politiker inte minst, ansvaret för en sund livsstil och för att förhindra övervikt och fetma.

Ingrid Larsson

klinisk näringsfysiolog och med dr

Björn Eliasson

överläkare och professor

båda arbetar vid Regionalt Obesitascentrum, Sahlgrenska universitetssjukhuset