Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Nu är det festen före fastan

Den här veckan inleds fastan med askonsdagen. Men först har vi tre dagars fest med början igår, fastlagssöndagen.

Fastlagssöndagen, blåmåndagen och fettisdagen, den så kallade fastlagen, är en tre dagars fest inför fastan fram till påsk. Kulmen på fastlagen är fettisdagen som är den traditionella starten för semlor i Sverige – den dagen äts flera miljoner semlor.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

– Fettisdagen är den riktiga firardagen innan man går in i fastan. Då ska man äta mycket och gott, säger Viktor Aldrin, teologie doktor vid Göteborgs universitet.

– I Sverige äter vi semlor medan man i exempelvis England äter pannkakor.

Fastan före påsk handlar om att göra upp med det kroppsliga och fokusera på anden och själen.

– Då ska man avstå från kött och annan god mat och vin. Bröd gick dock bra att äta.

Ordet semla kommer från latinets simila som betyder "det finaste mjölet".

– Det var något av ett lyxbröd. På slutet av 1800-talet tillkom mandelmassan och grädden, säger Viktor Aldrin.

Den traditionella semlesäsongen är den 40 dagar långa fastan inför påsk. På senare år har semlorna dock börjat ätas redan direkt efter jul.

– Det har väl att göra med att vi inte kan vänta på något gott utan vill ha det så snart som möjligt.

Under hela säsongen äts närmare 50 miljoner semlor. Efter påsk tar det tvärstopp i försäljningen – då är det bara att vänta till nästa jul.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.