Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Nils-Aage Larsson: Vi lever över våra tillgångar

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

I år passerade vi – det vill säga mänskligheten – ”Earth overshoot day” redan 21/8. Det är den dag varje år då mänskligheten har förbrukat de resurser som vår planet tillhandahåller det året. Den dag då vi börjar leva på kredit. År 1987, som var det första år som den här beräkningen gjordes av Global Footprint Network, passerade vi samma gräns fem dagar före julafton. Förra året gjorde vi det 25/9. Utvecklingen går åt fel håll och gör det i en allt hastigare takt – som alla som intresserar sig för vad som händer på miljö- och resursområdet redan vet. Men att det skiljer en hel månad mellan årets datum och förra årets är onekligen illavarslande.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Jag kan tycka att detta trista besked borde ha fått någon sorts effekt på den svenska valrörelsen, rubbat dess nationella självtillräcklighet och absurt korta tidsperspektiv åtminstone en aning. Vårt land påverkas ju av vad som händer på miljö- och resursområdet i världen i övrigt. Om faktorer som vattenbrist, försaltning, jorderosion, skogsskövling, utfiskning, kemisk miljöbelastning, global uppvärmning och stigande mat- och bränslepriser gör tillvaron väldigt svår på stora delar av vårt klot kommer detta på ett eller annat sätt att drabba också oss allvarligt.

Och Anders Borg och Thomas Östros får gärna förklara hur den av dem båda så omhuldade tillväxtideologin ska kunna hantera den år för år allt besvärligare globala resursutarmning som den direkt medverkar till. Jag förstår det nämligen inte. Och om nu jordens ”bankränta” inte längre räcker till mänsklighetens årliga konsumtion – är det då så värst rationellt att (fortsätta) förbruka själva ”kapitalet” i stället för att minska utgifterna? Försök få ett banklån med ett sådant sätt att hantera hushållsekonomin!

Får man tro Ekot i P1 i söndags har miljöfrågan emellertid blivit ”närmast osynlig i valrörelsen”: 2,5 procent av de politiska nyhetsinslagen handlar för närvarande om miljön, före årsskiftet var motsvarande siffra 6,5. Varför, kan man undra. Mona Sahlin poängterade i inslaget att miljöfrågan redan genomsyrar hela den socialdemokratiska politiken och därför inte behövde någon egen rubrik när partiet presenterade framtidsfrågorna. ”Det får vara nog med att man ser miljöfrågorna som något vid sidan av.” Jag håller med om just den saken. Men mig veterligt har Sahlin inte sagt ett ord om ”Earth overshoot day”.

Årets valrörelse har – ur ett globalt miljö- och resursperspektiv – bara handlat om hur vi ska inreda vår ombonade svenska förstaklassvit på Titanic. Fast Titanicjämförelsen ­leder egentligen vilse. På Titanic fanns det trots allt ett antal livbåtar.