"Nato-medlemskap politiskt omöjligt"

ANNONS
|

I Arctic Challenge Exercise (ACE) deltar tusentals personer och över hundra flygplan från nio olika länder. Flera Natoländer är representerade och övningen följs av Ryssland som i en maktdemonstration håller en egen stor övning. Varje vardag genomförs två flygpass - på förmiddagarna med separata övningar i respektive land, på eftermiddagarna med en gemensam stridsövning i svenskt, norskt och finskt luftrum.

-Vad vi övar är att genomföra både luftförsvar och markmålsoperationer under ett FN-mandat, säger Carl-Johan Edström, flottiljchef på F21 i Luleå till TT.
ACE kritiseras

ACE har väckt starka rektioner och ansetts föra Sverige närmare Nato. I april skrev en rad journalister, kulturarbetare och politiker på DN Debatt att flygövningen i förlängningen är ett steg närmare ett medlemskap.

Men det är inte aktuellt, sade försvarsminister Peter Hultqvist senast i höstas i samband med förre Rysslandsambassadören Tomas Bertelmans Nato-utredning.

ANNONS
-Sverige är redan djupt inblandat i det västliga samarbetet och det är i nuläget inte inrikespolitiskt möjligt med ett medlemskap, säger Jacob Westberg, lektor med inriktning på säkerhetspolitik och strategi vid Försvarshögskolan.

Enligt Westberg har Sverige i stället för Nato-medlemskap valt flera olika försvars- och säkerhetssamarbeten. Där utgör EU-medlemskapet och det nordiska militära samarbetet Nordefco grunden, men också Sveriges medlemskap i Partnerskap för fred - icke Natoländer som har mer eller mindre samarbete med Nato.

Fördjupat samarbete

Dessutom har Sverige sökt ett närmare samarbete med USA och har sedan tidigare också ingått ett sådant med Finland. Lägg därtill att Sverige är ett av fem länder som har fått en så kallad guldkortsstatus av Nato - länder att ha ett fördjupat samarbete med. Då är frågan om medlemskap i dag av underordnad betydelse, menar Jacob Westberg.

-Svensk politik kan i dag karaktäriseras som en alliansfri allianspolitik, säger han.

TT: Vad händer då om det blir krig?

-Det beror på vad det är för typ av attack som riktas mot Sverige, så det är svårt att svara på. Men en konsekvens av att inte vara med är att vi inte kan räkna med hjälp från Nato.

Sveriges försvarsutgifter har de senaste åren legat runt 1,2 procent av BNP. 1999 låg de på 2 procent och på 1970-talet, då Sverige ansågs ha ett starkt försvar, på 3,1 procent.

En stor del av Europa men också USA ändrade sin försvarsinriktning i början på 2000-talet. Många trodde att ytterligare ett krig i Europa var otänkbart och drog därför ner på sina militära utgifter. Kriget i Georgien 2008 och senare Ukrainakrisen och Rysslands annektering av Krim ändrade på det. Sverige har kraftigt dragit ner på sina militära utgifter och är enligt Jacob Westberg, lektor vid Försvarshögskolan, i dag beroende av militära samarbeten.

-Sveriges neutralitetspolitik är hundraprocentigt överspelad. Den utformades i en bipolär världsordning, där en tredje position var möjlig. En sådan position krävde en oberoende nationell försvarsförmåga, något som Sverige i dag inte har.
ANNONS