I byn Koxé, nära Mizé, där min pappa arbetade som lärare i fyra år berättades det ofta om den stackars nyutexaminerade imamen som hade kommit till byn. Ung och stolt såg han fram emot att leda sin första djum'a (bön), men tyvärr dök inga bybor upp i moskén. Han hittade dem i stället ute på fälten i hårt arbete för livsuppehället. När imamen upprört sade att de som muslimer inte kunde missa bönen i moskén svarade de att det var svårt att gå till moskén för vem skulle då arbeta på fältet. Efter en hård förhandling kom byborna överens med sin imam om att de skulle starta och avsluta dagen med bön i moskén och därmed bli betraktade som goda muslimer.
Efter några år kom en ny imam som blev lika arg som den förra när byborna inte dök upp till på bönen mitt på dagen. När imamen rasande ifrågasatte deras tro sade byborna att de ju hade kommit överens med den förra imamen om att gå till moskén endast två gånger om dagen. Då skrev den nye imamen ett brev till sin företrädare och hotade med att han skulle anmäla honom till imamsamfundet för att han inte följde islams regler. Företrädaren svarade att när han hade kommit till byn Koxé var det ingen som badoch han hade ju lyckats få dem att åtminstone acceptera tre böner. Det var upp till den nye imamen att öka antalet böner till fem om han nu var så duktig.
I min barndom fanns många sorters islam och det var alltid diskussioner om hur religionen skulle tolkas. Men den islam jag växte upp med var fredlig, tolerant och framför allt flexibel. Den bild av islam som Sverigedemokrater och islamister sprider ut är inte min bild.Enligt Sverigedemokraterna är muslimerna antidemokratiska kvinnoförtryckare och djurplågare. Jimmie Åkesson skrev att den muslimska världen aktivt har avvisat upplysningen och humanismen. Islamisterna bekräftar denna syn när de accepterar och uppmuntrar kvinnoförtryck, vill döda dem som utnyttjar sin yttrandefrihet och i allmänhet är emot upplysningens ideal om frihet och jämlikhet. Det borde inte förvåna någon att många unga, som inte själva är muslimer, tror på Sverigedemokraternas propaganda när den bekräftas av islamisterna själva.
Till Jimmie Åkesson och islamisterna vill jag säga att den muslimske kejsaren Akbar redan på 1600-talet juridiskt kodifierade minoritetsrättigheter som exempelvis religionsfrihet. Detta skedde samtidigt som de kristna brände kättaren Giordano Bruno på bål på Campo dei Fiori i Rom.Jag vill också påminna dem om ett muslimskt kärleksbudskap, formulerat utav en av världslitteraturens stora, den persiske sufipoeten Jalal al-din Rumi som levde på 1200-talet. Den berömda fyraradiga dikten (ruba'i) lyder:
"Bortom gudlöshet och religion
finns en ängsmark där vi möts.
Själarna beträder grönskan och upplever
att varken gudlöshet eller religion finns -
ja, att inte ens något verkligt där finns."
Vi kan inte göra någonting åt att Sverigedemokrater och islamister hjälper varandra att bli starka. Men jag blir orolig när jag ser hur det svenska samhället backar upp islamisterna ekonomiskt och politiskt. Min islam har kapats av islamister och den svenska kulturministern bjuder in rövarna till möte på regeringskansliet samtidigt som vi själva kämpar för att överföra bilden av det toleranta islam till våra barn.
Min mamma hade sin Ramadanfest för tio dagar sedan. När jag sade till henne att vi inte skulle ha vår ramadanfest förrän i slutet av augusti, sade hon att man inte kunde fira Ramadan fem veckor för sent. Då svarade jag som den förste imamen i Koxé att jag minsann hade lärt svenskar, som aldrig hade firat Ramadan tidigare, hur man gör. Men när vi först införde Ramadanfester i vår vänkrets råkade Ramadan infalla i september. Ommamma är en bättre muslim än jag så kan hon försöka övertala svenskarna att lämna sina semestrar och komma till Stockholm i rätt tid. Jag tycker det är viktigare att de får fira Ramadan än att de gör det vid rätt tidpunkt.
Fakta: Nalin Pekgul
Sjuksköterska, fd riksdagsledamot (S), medförfattare till boken "Jag är ju svensk" från år 2014.