Rejvkulturen allt större i Göteborg

Rejvkulturen slog rot i utelivets Göteborg under 90-talet. När klubbarna stängde för kvällen fortsatte rejvfesterna in på morgonen. I dag har rejvscenen dykt upp igen och lagliga aktörer har klivit in på scenen.

ANNONS
|
Det finns ingen typisk rejvare. Alla är rejvare. De som påstår att de inte är det har bara inte dansat än, säger Pierre Almquist, projektorganisatör på bolaget Indigo movement, som arrangerar rejv i Göteborg.

Det är en kall eftermiddag ute i Aröds industriområde på Hisingen. Pierre Almquist står i t-shirt och möter upp innan vi går in i en av verkstäderna. Där träffar vi också hans kollega Pascal Strauss som visar en nygjord ritning.

Ni får inte ta en bild på hur scenen ska se ut. Det är en överraskning, inte ens crewet har sett den än, säger Pascal Strauss.

Längs väggen lutar utskurna delar till den enorma träscen som ska resas till nästa rejv, Psychedelic Spring Blast 2017 den 25 mars, ett rejv som tar in över 1 000 besökare. Scenbygget tillsammans med stora satsningar på ljud och ljus har blivit Indigo movements varumärke.

Vi ska satsa så mycket att folk som inte kom hit ska ångra att de inte var här, säger Pierre Almquist och skrattar.

"Det kommer världsartister"

Indigo movement har rejvfesterna i en industrilokal på Lindholmen, och har tidigare haft mindre fester på Henriksberg och Rio Rio. Musikgenren är psytrance, och skiljer sig från techno som också brukar spelas på rejv. Indigo movement har på två år lyckas slå sig fram på den Göteborgska rejvscenen.

ANNONS
Vi får hit världsartister. Förra gången hade vi bland de tre största, den här gången toppar vi ännu hårdare, säger Pierre Almquist.

De är inte ensamma psytrance-aktörer. Arrangören Reza Alferi har med sitt Project: Genesis, ett rejv som tar in 2 000 personer, har tillsammans med Indigo movement skapat en stor laglig rejvscen i Göteborg.

Det blir tröttsamt att ha myndigheterna efter sig. Enda sättet att göra riktigt feta fester är att gå legitimt och i stället ha dem med sig. Det skulle också bli en ekonomisk katastrof att göra så här stora fester illegalt, om vi tvingas stänga ner direkt efter att vi öppnat, säger Pierre Almquist.

Fast att lagliga alternativ har dykt upp har inte minskat svartfesterna.

Svartklubbssidan är stor och inom alla genrer i Göteborg. Det är en viktig del av kulturlivet här. Alla lagliga arrangörer har kommit från svartklubbsidan, menar Pierre Almquist.

Pierre Almquist tror att både den lagliga och svarta scenen kommer växa. Förklaringen är att elektronisk musik blir mer populär. Och att en bred publik behöver lagliga alternativ.

Det finns jättemånga som inte vill gå på svartklubbar. Dem har Genesis lyckats fånga upp, säger han

Han är stolt över hur scenen i Göteborg har vuxit och står sig internationellt i dag.

Hela världen pratar om Göteborg. Reza träffade nyss ägaren för ett skivbolag i Danmark. När han kom tillbaka sa han: "De vet vem du är, Pierre", säger Pierre Almquist.

"Inga händer på rumpor"

Precis som rejvkulturen i stort, har även Indigo och Genesis hamnat i skottgluggen på grund av narkotika. Det märks att Pierre Almquist har börjat tröttna på alla som frågor om sambandet mellan droger och rejv. Han säger att folk drar hela scenen över samma kam, och att fördomen är svår att tvätta bort. Samtidigt är han ärlig med att det förekommer droger, precis som på andra klubbar och i samhället i stort.

Men vi har en väldigt hård drogpolicy. Bryter man mot den blir man portad och får inte komma tillbaka. Polisen var jättenöjd med oss sist.

Pierre Almquist menar att rejvmiljön också kan vara tryggare än den vanliga krogmiljön.

På krogen finns en fyllekultur, där så mycket går ut på att stöta på folk. På ett rejv är det inga händer på rumpor, det är bara fest. Folk är där för att dansa och ingenting annat, säger Pierre Almquist.

Efter en stund inne i verkstaden kliver också Ásta Hermundsdóttir in. Hon är dj, men också en del av personalstyrkan hos både Indigo och Genesis, och har precis som Pierre Almquist varit med och arrangerat svartfester under årens lopp. Svartfesterna för alltid med sig en risk att stängas ner, men behöver inte alltid göra det.

ANNONS

Och det finns fördelar med svartfester, menar hon.

Man kan hålla på hur länge man vill.

Polisen fortsatt kritisk till svartklubbarna

På tillståndsenheten är man inte lika förtjust över den svarta verksamheten.

De illegala festerna gynnar den organiserade brottsligheten eftersom det kan förekomma narkotika och alkohol som smugglats in i landet. Genom att arrangörerna inte betalar skatt slår de undan fötterna på den seriösa näringen. Dessutom saknas förordnade ordningsvakter som ser till att gästerna har skydd, konstaterar Peter Berg, tf enhetschef på tillståndsenheten i Göteborg.

Brist på utrymningsvägar kan också vara ett problem liksom våldsbrott i anslutning till svartklubbarna.

Vi ser ofta en stor ökning av misshandel, personrån och våldtäkt runt svartklubbar. Det finns även problem med beskyddarpengar till lokala kriminella aktörer. De förekommer inom den "vita" restaurangbranschen och det vore naivt att tro att så inte är fallet även med svartklubbarna, säger Christian Nylén, kommunpolis i östra Göteborg.
ANNONS