Stor gör skäl för sitt namn

Hiphopstjärnan Stor lever upp till sitt namn. På Way out West bjöd han på stjärnkavalkad, publikfrieri och stenhård rap.

Det här är en recension. Ställningstaganden är recensentens egna.

ANNONS
|

Rappare som rappar med slö röst och likgiltig ton kan vara det absolut tradigaste som finns. Tur då att Stor är raka motsatsen. Han är explosiv, som ett halvt ton dynamit, och hans konsert i Linnétältet känns bara som en enda stor smäll.

Konserten inleds med plattan i mattan. Därefter är det bara att hålla i sig, för det här tåget stannar inte. Stor lufsar runt på scenen och mullrar ur sig orden som om hans liv hängde på det, och han får en mäktig respons från publiken. Det är dans och händer i luften precis överallt i tältet.

Inledningsvis är tyvärr ljudet lite väl grötigt, och det går faktiskt inte att höra mycket av texten som rappas. Men det blir bättre ju längre konserten går.

ANNONS

För det här giget har Stor samlat ihop ett stjärnspäckat gäng med gästartister. Det är nästan värre än Håkan Hellström på Ullevi. Starkast av alla skiner förstås Linda Pira och Ison och Fille. Stundtals känns det tyvärr som att Stor försöker gömma sig bakom sina gästartister. Det är helt enkelt för lite Stor, och för mycket Så mycket bättre i tuff hiphopförklädnad.

Men jag är säker på att majoriteten av publiken inte håller med mig, för de är galna i Stor, och det är inte många spelningar på årets Way out West som fått med sig publiken lika tydligt som den här. Stor visar med beskedvarför han är en av svensk hiphops största stjärnor.

ANNONS