Åh som vi har saknat dig, Oskar Linnros!

Efter några års tystnad är Oskar Linnros tillbaka, och det med besked. Nya e:n är otroligt fint arrangerad och producerad.

Det här är en recension. Ställningstaganden är recensentens egna.

ANNONS
|

Temat för årets Vetenskapsfestival i Göteborg är tillit. Uppenbarligen en bristvara med tanke på att man sätter forskarna på spåret för att återfinna den. När Oskar Linnros bryter tystnaden med fem nya låtar handlar sången Bäst om att våga lita på en annan människa, på kollektivet och kanske också på sig själv.

Inspirerad av lika delar Skam och Tomas Tranströmers dikt Schubertiana sjunger Oskar Linnros om att släppa kontrollen och tordas vara en smula blåögd. För att det är nödvändigt om vi ska kunna fungera tillsammans.

Om det finns en röd tråd bland de fem låtarna så är det just viljan att öppna sig och hitta relationer och sammanhang som är på riktigt, bortom sociala medier och omedelbar bekräftelse. Att ge sig hän och samtidigt vila i att man måste låta sig vara beroende av andra människor för själv fungera och känna fullt ut.

ANNONS

Lyssna på Fri, en fantastisk, soulig poplåt som lyckas vara minimalistisk och rik på en och samma gång. Och när man inte tror att det kan bli snyggare, bryter en inspirerad Timbuktu in med några snabba rim.

Vackra och redan släppta Psalm för skolgården finns också med här där raden "låt gränserna falla, låt skolgården bli trång" möjligen kan tolkas som ett inlägg i flyktingdebatten.

I GeGeGeGe är Linnros tillbaka i sovrummet, det är sensuellt och sexigt med lätt hand och håller rena rama Prince-klassen. Musiken är genomgående otroligt fint arrangerad och producerad.

Planen är att Oskar Linnros ska släppa mer ny musik de närmaste månaderna. I augusti spelar han bland annat på Way out West. Det är strålande nyheter. Han har nämligen varit grymt saknad både i radion och på scenerna.

ANNONS