Trassliga relationer mellan barn och deras föräldrar är ett återkommande tema i Hirokazu Kore-edas filmer. Jämfört med Barnen som inte fanns (2004) är Efter stormen en film gjord i en mer traditionell stil. Detta är en milt humoristisk vardagsskildring, utan så värst mycket yttre dramatik.
Hiroshi Abe spelar den frånskilde loserförfattaren Ryota som inte haft något som ens liknar en framgång på över femton år.
Nu hankar han sig fram som privatdetektiv. Han säger att det handlar om researcharbete för en kommande bok, men i själva verket handlar det bara om att få in stålar till räkningar och spelskulder. Samtidigt väntar exhustrun Kyoko varje månad på underhållet för deras unge son Shingo, som alltså bor hemma hos mamma.
Hur blev mitt liv så här? Ryota har skrivit upp frågan på en lapp som hänger hemma på anslagstavlan. Visst måste han kunna ta sig i kragen? Möjligheten uppenbarar sig när en storm är på ingång och Ryota kan få visa att han, trots alla sina brister, är en ansvarfull människa.
Filmen, som är lite för lång, går sin gilla gång, men har sina goda stunder. Hiroshi Abe, som även hade huvudrollen i Kore-edas Still walking (2008), är en skicklig och inspirerad skådespelare.
