Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Moderaternas recept - negativ kampanj

S tar tillbaka väljare och det vill Moderaterna sätta stopp för - med en kampanj om socialdemokratisk jobbpolitik.

Socialdemokraternas popularitet ökar efter partiledarbytet. Efter en månad hade Stefan Löfven lyft sitt parti med 4.6 procentenheter, enligt GP/Sifo 19 februari.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Moderatledaren Fredrik Reinfeldt har varit tystlåten om rivalens lyft. Men hans parti vill trycka till Socialdemokraterna på Stefan Löfvens viktigaste område - jobben.

Efter Håkan Juholts avgång lanserade Moderaterna kampanjen "Jobben är viktigast". Det är en negativ kampanj med fokus på Socialdemokraternas jobbpolitik.

I kampanjmaterialet (en hemsida, flygblad och affischer) står att bland annat att "Socialdemokraternas politik hotar att göra 20 000 människor arbetslösa".

Kampanjen slår ned på Socialdemokraternas vilja att återställa restaurangmomsen som alliansregeringen sänkte vid årsskiftet och slår fast att S vill försämra ROT- och RUT-avdragen.

Enligt Moderaternas kommunikationschef Hedvig Anderson har kampanjen inget att göra med Socialdemokraternas partiledarbyte.

- Vi la upp den i samband med terminsstart, säger hon.

Lars Nord, professor i politisk kommunikation vid Mittuniversitetet, menar att det alltid är riskfyllt att kampanja negativt om sin motståndare.

- Inget är så avtändande för väljarna som att politiken uppfattas som grälsjuk. Det finns inget som tyder på att det går hem i svensk debatt, säger han.

Moderaternas jobbkampanj är förvånande, tycker Lars Nord.

- Vad som är lite överraskande är att den speglar motståndaren så mycket. Den är ett angrepp på motståndarens politik lika mycket som den framhåller den egna. I Sverige ser vi detta allra mest i valrörelsens slutspurt. Det luktar lite sista valvecka över den här texten.

I många länder uppskattar väljarna en stark partiledare som gärna går i polemik med sina motståndare. I Sverige ses det inte som ett plus, säger Lars Nord.

- Vi har en samförståndskultur i Sverige. Vi har sett i valdebatter att partiledare som är väldigt aggressiva inte uppfattas som något positivt.

Men Moderaternas kommunikationschef Hedvig Anderson är inte orolig för att kampanjen ska slå tillbaka mot det egna partiet.

- Nej, vi måste våga prata om skillnaderna i svensk politik och om vad de innebär, säger hon till GP.

Ett av de tydligaste exemplen på negativa kampanjer i Sverige de senaste åren kom inför riskdagsvalet 2010. Då sjösatte LO en stor affischkampanj där de borgerliga partiledarna avbildades upp och ned. Fredrik Reinfeldt fick ordet "Megafel" skrivet över ansiktet, på Maud Olofsson stod det "Dunderdumt".

- Jag blev tillfrågad när den lanserades och då sa jag att det skulle vara väldigt riskabelt. De omdömen jag hörde om den var att den var ganska kritiserad, men den kanske kan ha gått hem i en mindre grupp av väljare.

Enligt Lars Nord finns inga belägg för att negativa politiska kampanjer har blivit vanligare i Sverige. Men han tror att de kan bli fler, särskilt om partilandskapet i riksdagen förändras och blocken luckras upp. Då kan små partier som riskerar att åka ut ur riksdagen försöka profilera sig genom att bli mer konfrontativa.

- På lång sikt finns det risk att det här växer sig starkare, men inte redan till nästa val, det tror jag inte, säger Lars Nord.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.