Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Miljarder till skolan nästa år

10 reformmiljarder finns för nästa år, enligt finansminister Borg. De bör användas för utbildningssatsningar.

Några förutsättningar för fortsatt sänkta löneskatter ser han inte förrän tidigast 2013 och 2014. Fram till dess är det välfärdens kärna som skall vårdas.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Så blir det, om den borgerliga regeringen får förnyat förtroende i höst. Men just hösten oroar Anders Borg (M).

- Det är då som banker dräneras på pengar, säger han.

Med de obalanser som finns i omvärldens ekonomier, inte minst inom EU-familjen men också i USA och Japan, är det alldeles för tidigt att ta ned varningsflaggen.

- Det är en orosfylld situation. De negativa riskerna överväger i vår juniprognos, säger finansministern.

Anders Borg anser att statskulden ska ner till högst 15 procent av BNP, i dag är den 40 procent.

Han är ändå försiktigt optimistisk, främst på grund av att arbetslösheten inte blivit lika allvarlig som regeringen spådde bara för ett år sedan. Därtill har sysselsättningen utvecklats betydligt gynnsammare än regeringen tidigare förutspått.

- Det är tilltron till den förda ekonomiska politiken som är en viktig del av förklaringen, enligt Borg.

Hushållens konsumtion ökar med över 3,5 procent de kommande två åren. Under 2011 och 2012 beräknas investeringarna öka med 7,5 respektive 7,9 procent.

Men trots finansdepartementets förändrade syn på det ekonomiska läget säger Borg "vi har pengar men vi får inte använda dem".

- Ungefär som när Emil i Lönneberga funderade: när jag har pengar får jag inte köpa sockerdricka och när jag inte har pengar kan jag inte köpa sockerdricka.

Om det blir skattesänkningar för löntagare under en alliansstyrd kommande mandatperiod, så är det mest sannolikt att det blir 2014.

- Men det är inget annan än prognoser. Det finns många osäkerheter, säger Borg med ännu en brasklapp.

Ändå sänkta löneskatter har hög prioritet.

- Och när vi på departementet ser var de skulle vara effektivast så är det för låg- och medelinkomsttagare med årsinkomster mellan dryga 100 000 upp till 300 000 kronor, säger han.

Enligt Borg är det bäst för att stimulera sysselsättningen, men också effektivast för ekonomin. Det finns partier inom alliansen, främst FP, som anser att den så kallade värnskatten för höginkomsttagare borde försvinna. Men om Anders Borg är finansminister i höst, lär FP inte få gehör för sitt krav under nästa mandatperiod heller.

Anders Borg avvisar också bestämt borgerliga krav på förändringar i anställningstryggheten. Man kan finjustera möjligen, men inget annat.

I stället slår han ett slag för utbildningslinjen - alltså ökade satsningar på skolan.

- Utbildningen är avgörande för landets framtid. Det minskar de ekonomiska klyftorna, det gynnat den sociala rörligheten och det bidrar mer än något annat till att samhället håller ihop, säger Borg.

Framförallt vill han förbättra yrkesutbildningen på gymnasierna.

- Det finns en nidbild av dagen yrkesutbildning, men den är å andra sidan inte så bra som den borde vara, säger han.

Och tillägger att hans hustru numera är yrkeslärare.

- Alla måste få vara ett särintresse någon gång, sade Borg med en särskild hälsning till en i publiken, Fredrik Reinfeldt. Statsministern framförde i går flera kritiska synpunkter på lobbyister och företrädare för särintressen.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.