Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

”En av lösningarna för att få en större andel väderberoende kraft att fungera, är att blanda in även hushållen för att balansera elsystemet.” Bild: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT
”En av lösningarna för att få en större andel väderberoende kraft att fungera, är att blanda in även hushållen för att balansera elsystemet.” Bild: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

Mer vindkraft kräver mer stödsystem

Om vi ska lita ännu mer på väderberoende kraft så måste vi ordna ännu effektivare stödsystem. Det skriver Tanmoy Bari, vd för Greenely, i en replik.

Bygg ut vindkraften och sätt solpaneler på alla hus så får vi en miljövänlig elförsörjning utan kärnkraft, skriver före detta riksdagsledamoten Bengt Silfverstrand och säkerhetshandläggaren Thord Paulsson på debattplats i Hallandsposten.

Det är sant att vind- och solkraft är miljövänliga och lätta att bygga ut och det är lika sant att Sverige på det stora hela producerar ett överskott av el. Men det är också sant att ett elsystem är beroende av att det varje stund produceras exakt lika mycket el som det konsumeras, och just detta gör att det kan bli problem om en allt större del av elen är beroende av att det blåser eller solen skiner.

De stundtals skenande elpriserna i Halland och Skåne beror på att det produceras eller importeras dyr el just när det råder tillfällig brist, inte på att vi sammantaget producerar för lite.

För att stabilisera elnätet behövs stödsystem, exempelvis att kunna dra i gång ytterligare produktion när det råder brist eller att stora förbrukare tillfälligt drar ner på förbrukningen. Allt detta är reglerat och sköts av Svenska kraftnät. Om vi ska lita ännu mer på väderberoende kraft, som skribenterna föreslår, så måste vi ordna ännu effektivare stödsystem, annars så riskerar vi att få mer obalans i systemet och högre elräkningar för hushållen i Sydsverige.

En av lösningarna för att få en större andel väderberoende kraft att fungera, är att blanda in även hushållen för att balansera elsystemet. Med nya smarta eltjänster kan hushållens elförbrukning styras automatiskt de tider då det råder tillfälliga överskott.

Värmepumpen behöver inte gå lika mycket hela tiden och elbilen behöver inte ha samma laddeffekt dygnet runt. Hushållen köper smarta tjänster för att dra nytta av låga priser de timmar då det råder överskott, men de kan lika gärna användas för att balansera hela systemet.

Små variationer hos hundratusentals hushåll kan få stor effekt på systemnivå och hushållen skulle också kunna få återbäring på elräkningen om de hjälper till. Men om det ska fungera måste lagstiftningen uppdateras och de tekniska systemen mellan olika aktörer på elmarknaden fungera smidigare än i dag.

Det finns ett förslag från regeringen på att låta även mindre, oberoende så kallade aggregatorer erbjuda mikrostödtjänster på ett ”öppet, icke-diskriminerande och marknadsorienterat sätt” (lagrådsremiss 2021-12-28). Men kring det förslaget finns förbehåll, bland annat att kunna göra undantag om det anses påkallat, vilket skapar stor osäkerhet för alla som vill bidra som oberoende aggregator.

Ett nytt förslag med klarare regler behövs som gör att det är enkelt för mindre företag att erbjuda nätföretag en samlad grupp hushåll som kan bidra till att balansera systemet. Mer väderberoende produktion kräver antingen mer stabil basproduktion, exempelvis kärnkraft eller möjlighet att lagra överskott, eller mer flexibilitet i förbrukningen. Bäst och säkrast är att satsa på båda.

Tanmoy Bari

vd Greenely

Svar på ”Behöver vi kärnkraft, våras det för vindkraft?”, av Thord Paulsson och Bengt Silfverstrand.