Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Mer klirr i insamlingsbössorna

En tredjedel av Frälsningsarméns årsintäkt samlas in vid jul. I år är svenskarnas vilja att öppna plånboken och fylla insamlingsbössorna klart större än förra året, enligt flera välgörenhetsorganisationer.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

I likhet med många andra välgörenhetsorganisationer kör Frälsningsarmén en särskild julkampanj varje år. Och redan förra veckan passerade årets insamling 8,1 miljoner kronor, 150 000 kronor mer än förra året vid samma tid. Det berättar Bert Åberg, informatör på Frälsningsarmén.

TT har gjort en rundringning till ett antal organisationer och trenden tycks vara att svenskarna i år är ovanligt givmilda. Svenska kyrkan uppger att den sett en uppgång de senaste två åren och räknar i år med att julkampanjen ska toppa förra årets drygt 38 miljoner och komma upp i 40 miljoner.

Medlemmarna i frivilligorganisationen Gula Änglarna i Stockholm, som hjälper utslagna, fattiga och hemlösa, märker även de att viljan att ge har blivit större.

– Tuffa regler gör att fler och fler slås ut och folk har insett att det sociala nätverket inte alltid fungerar. Sedan tror jag också att vi har blivit influerade av den amerikanska attityden att det faktiskt är okej att ge, säger Ann Nordström hos Gula Änglarna.

Den cyniske menar kanske att välgörenhet inte bedrivs av äkta omsorg om nästan. Men det resonemanget avfärdas helt av Stefan Einhorn, läkare och författare till boken Konsten att vara snäll.

– Det är inte tanken, inte anledningen till att vi är snälla som är det viktiga. Det är handlingen som sådan som räknas. Goda gärningar är goda gärningar. Jag tror att vi är snälla av många anledningar – för att känna oss goda, av medkänsla, för att döva dåligt samvete och av en vilja att dela med oss till dem som har mindre, säger han.

Han påpekar att omfattande forskning visar att ett njutningscentrum i hjärnan aktiveras när vi utför goda gärningar, samarbetar och är generösa. Det finns ett rent egenintresse i snällhet – vi mår bra av det.

– Det är alltså bokstavligen sant att det är saligare att giva än att taga, säger Stefan Einhorn.