Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Mammor vill vara hemma mer

Svenska mammor står vid spisen dubbelt så mycket som papporna, vill vara hemma mer med barnen – och drömmer om en Volvo, visar en ny undersökning.

– Jag känner inte igen mig. Jag står nästan aldrig vid spisen – det gör min sambo, säger Gisela Sigfridsson.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Hon får medhåll av kollegan Britta Eliasson, medan Merita Murtezi och Enila Cikic sköter maten på hemmaplan.

Vi träffas på deras arbetsplats Bagaregårdens äldreboende för att prata om resultatet av sajten Familjelivs undersökning Sverigemamman som presenteras i dag. Drygt 9 000 mammor har svarat på ett hundratal frågor om allt från familjeliv och skola till ekonomi och drömbil. Familjeliv är Sveriges största mötesplats på internet för mammor och kvinnor som väntar barn.


Resultatet visar att det är en bit kvar tills Sverige är jämställt. Fortfarande tar kvinnor betydligt större ansvar för barn, hem och ekonomi. Något av en backlash kan avläsas i svaren: yngre mammor vill vara hemma mer med barnen och de tror också i högre grad att fler skulle vara hemmafruar om de hade möjlighet.

Är ni förvånade över resultatet?

– Nej, inte ett dugg. Fortfarande ser många kvinnor hemmet som sitt ansvar, säger Merita Murtezi.

Varför är det så?

– Jag tror att det är lätt att det blir så redan från början när man bildar familj. Vi kvinnor tar ofta mer ansvar och vill ha framförhållning. Samtidigt kanske det också är så att vi mer eller mindre omedvetet inte släpper in männen.

Undersökningen visar att många 80-talister vill vara hemma länge med sina barn och inte är främmande för hemmafrurollen.

Hade ni velat vara hemma längre med barnen?

Britta: – Jag skulle gärna vilja vara hemma med barnen, men min man är arbetslös så jag måste jobba.

Gisela: – Det är kul att vara hemma och jag hade gärna tagit även pappadagarna. Men det är också en ekonomisk fråga. Däremot finns det en hysteri kring att jobba heltid. Det finns mycket att spara in på för att kunna vara hemma mer. Till exempel måste man inte åka utomlands eller ha märkeskläder.

Hur jämställda är vi egentligen?

Merita: – Det är stor skillnad jämfört med för tio år sedan, men vi kvinnor måste nog börja släppa taget mer om hem och barn.

Enila: – Utåt sett ser det bra ut på vissa håll, men det finns också stora kulturella skillnader. Där jag bor i Örgryte ser man många pappor med barnvagn, men det gör man inte i nordost.

Gisela: – En stor skillnad är skilsmässobarnen. Tidigare bodde många varannan helg hos pappan. Numera är det nästan självklart att barnen bor varannan vecka hos mamman och varannan hos pappan.


Vad kan man göra för att öka jämställdheten?

Gisela: – Jag tror på kunskap och mer utbildning för att nå ett mer jämställt samhälle. Undersökningar visar ju också att akademiker är mer jämställda.

Hur ser ni på framtiden?

Enila: – Ser man tio år framåt tror jag inte så mycket har skett. Däremot om 20 år. Jämställdhet handlar mycket om yttre faktorer och är beroende av hur den sociala situationen är i landet. Kvinnor måste ha jobb och möjlighet att tjäna pengar för att kunna vara ekonomiskt oberoende av en man.

Merita: – Jag känner en oro om klyftorna i samhället ökar. Det kommer att innebära en krock mellan det moderna och de som är utanför.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.