Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

"Min faster Signe var gift med en räckgymnast som hette Stig Holmkvist och när han kom på besök ville jag gärna visa honom mina volter, jag minns att mamma var orolig för taklampan”, säger William Thoresson. Bild: Lars Hjertberg

William är den ovanligt vige "trädgårdsmästaren”

Sommaren 1952 vann William Thoresson OS-guld i gymnastik, nu fyller han 90 år och får sin dagliga träning genom intensivt trädgårdsarbete. Men födelsedagen firar han på Mallorca.

Den här våren lyser det lite extra om en villaträdgård i Fräntorp, alldeles på gränsen mellan Göteborg och Partille kommun. Den omsorgsfulle trädgårdsmästaren heter William Thoresson och han vet inget bättre än att få ägna sin tid åt grönskan och blommorna. Gräsmattan bråkade visst lite efter vintern men när Sveriges främste gymnast genom tiderna nu fyller 90 år sträcker vartenda strå och stjälk stolt på sig.

– Mamma Elsa var helt fenomenal, så redan på hennes tid var det ett enda blomsterhav här, säger den olympiske guldmedaljören från 1952 och sveper med blicken över rabatter och terrasser.

Williams händiga pappa Karl byggde själv villan 1938 men familjens förstfödde har sina allra tidigaste minnesskärvor från Majorna.

– Jag växte upp på Godhemsgatan 24 med fönster mot en park, sen föddes min lillebror Bengt och så flyttade vi hit till Fräntorp, säger William som långt senare kom tillbaka och tog över föräldrahemmet.

– Min faster Signe var gift med en räckgymnast som hette Stig Holmkvist och när han kom på besök ville jag gärna visa honom mina volter, jag minns att mamma var orolig för taklampan så kom det sig att jag i tioårsåldern började träna med Göteborgs Turnförening i polishuset på Tredje Långgatan, fast alla andra gymnaster var förstås betydligt äldre än jag.

Tog ledigt för att tävla i OS

William hängde i, tog 37:ans buss från Fräntorp in till stan och träningen men det skulle dröja tills han fyllt 16 år innan han fick tävla på riktigt.

– Det var DM i Majornas läroverk, jag vann B-klassen och belönades med min allra första pokal.

Det ena gav det andra och när det drog ihop sig till landslagsuppladdning inför olympiaden i Helsingfors 1952 tvingades William Thoresson begära tjänstledigt från jobbet på Apoteket Lejonet vid Vasagatan.

Den 22 juli skulle OS-finalen i fristående avgöras.

– Jag var nog lite spänd, men väl uppe på podiet släppte all nervositet. Publiken applåderade och jag ryste i hela kroppen.

– Vi skulle göra både ett obligatoriskt och ett valfritt program.

I det valfria öppnade jag med en handvolt och så följde jag upp med en frivolt och en handvolt till. Därefter lite smidighetsövningar, bryggor framåt och bakåt och så tre huvudvolter efter varandra.

Kände på sig att det gick bra

– Domarna gav 9,8 av 10 möjliga - nästan perfekt och jag kände ju på mig att det gått väldigt bra.

Totalt fick 20-årige Thoresson 19,25, en notering ingen av de mer namnkunniga gymnasterna från Polen, Ryssland och Japan kunde matcha och guldet gick till en göteborgare som nätt och jämnt lyckats ta en plats i den svenska OS-truppen.

Hösten kom, William Thoresson kände sig färdig med apoteksjobbet och drömde om att utbilda sig till gymnastiklärare.

– Jag gjorde uppvisningar, läste biologi, anatomi och engelska för att försöka bli antagen på GCI (Gymnastiska Centralinstitutet), det som senare blev GIH (Gymnastik- och Idrottshögskolan). Men platsen gick till en äldre landslagsgymnast och när jag istället erbjöds motsvarande utbildning i Oslo stack jag fortare än kvickt. Sedan fick jag faktiskt min allra första lärartjänst i Enskede.

Olyckligt nedslag utanför mattan

Inför olympiaden i Melbourne 1956 var William Thoresson ett aktat namn och hade det inte varit för ett olyckligt nedslag utanför tävlingsmattan hade nog OS-guldet försvarats. Nu fick han nöja sig med ett silver och deltog faktiskt senare i ytterligare två OS: 1960 i Rom och 1964 i Tokyo, innan han bestämde sig för att varva ner.

– Jag blev erbjuden ett jobb på pedagoginstitutet i Venezuela för blivande gymnastiklärare. Jag som inte ens kommit in på GCI!

Det hann bli sju år i Caracas innan William Thoresson vände hem till en tjänst som gymnastiklärare på Hammarkulleskolan. Där trivdes han så bra att han blev kvar till pensionen. Men tro inte att den gamle guldgymnasten glömdes bort - 1999 valdes han in i Göteborgsidrottens Hall of Fame, och två år senare i Hall of Fame för internationella gymnaster.

Dessutom; Med jämna mellanrum kommer det fortfarande brev från internationella autografsamlare till Fräntorpsvillan med de prunkande rabatterna och den ovanligt viga trädgårdsmästaren.

William Thoresson

Ålder: 90 år den 31 maj.

Yrke: Gymnastiklärare.

Familj: Gift med Ewa, sönerna Jan och Lars och fem barnbarn.

Bostad: Villa i Fräntorp.

Fritidsintressen: Golf, skidor och trädgårdsarbete.

Favoritmusik: Allätare.

Senast lästa bok: ”Spegelmannen” av Lars Kepler.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.