John Brovik: Men hur var det egentligen med båtarna på Bokmässan?

Världens gång-redaktionens sjöbjörn John Brovik rapporterar om sökandet efter salta sänk i litteraturen.

Det här är ett kåseri. Eventuella ställningstaganden är skribentens egna.

ANNONS
|

Karl-Erik Finnman från Sjöfartens Kultursällskap har precis tänt fyren i Sjöfartsmontern på Bokmässan. Finnman har en tatuering på vänster underarm, ser ut som en blomma.

– Ja, jag är ju gammal sjöman, det här är en primrose. Vi försöker hålla sjöfartskulturen levande på alla sätt, vi började redan 1999 på mässan och nu har vi fyren tänd, flaggspelet är uppe, allt är igång. Visserligen påpekade en amiral här nyss att flaggorna inte satt reglementsenligt, men det är ju ett härligt färginslag som folk uppskattar.

Sjöfartsmontern, perfekt startplats för oss. Vi har ju ett uppdrag från Världens gång-redaktionen: Hur står sig sjöfartslitteraturen på mässan? Vad finns det för scenprogram, seminarier? Böcker för båtfolk helt enkelt?

ANNONS

En bit från Sjöfartsmontern hittar jag förläggaren Peter Skanse från Skärhamn, en av de verkliga veteranerna på Bokmässan.

– Vi var här första gången för 29 år sen med boken Båtar i Bohuslän då var det inte lika mycket folk som idag. Den här boken ”Allt väl ombord”, boken om förste svenske ensamseglaren jorden runt, är en av våra senaste.

Det handlar alltså om sjökaptenen Anders Eriksson som gjorde en uppmärksammad världsomsegling med vackra stålketchen s/y ”Malala”. Jag såg båten på vattnet utanför Ljungskile, trodde för ett ögonblick att det var berömda ishavsseglaren ”Northern Light”, så lika var de. ”Att segla hela vägen jorden runt”, skriver kapten Eriksson, ”solo och utan stopp, ett svårt uppdrag. En seglares Everest.”

En sjöman kommer när han kan, en klassisk sentens. Det tog ensamseglaren 223 dagar innan resan var slut, innan han till sist kunde lägga till vid Smögenvarvet och börja på boken.

Ju mer passionerat skåningen Patrik Svensson talar om havet desto mer tänker jag: Det här är väl en riktig båtmänniska?

Det finns havsinslag även på andra ställen. Vi hinner precis till Klimatscenen där succéförfattaren Patrik Svensson slagit sig ner i en grön metallfåtölj för att prata om nya boken ”Den lodande människan.”

Bakgrundsbilden på scenen är en grön skog, ljuset silar ner mellan träden. Men det skulle förstås varit blått istället. Det här handlar ju om havet och den sökande, lodande människan på djupet.

ANNONS

Patrik Svensson kommer snabbt in på en av texterna i boken som berättar om upptäckaren Jaques Piccard och Marianergraven, elva tusen meter djup. Det är helt kolsvart, man hör något som knäpper till. En spricka i plexiglaset på farkosten.

Sedan dess har bara två till varit nere i graven, filmregissören James Cameron (Titanic) och amerikanen Victor Vescovo som upptäckte en plastpåse där nere på botten.

Ju mer passionerat skåningen Patrik Svensson talar om havet desto mer tänker jag: Det här är väl en riktig båtmänniska? Kanske har han en fin Öresundskoster, seglar runt Smygehuk, upp längs kusten mot Kåseberga?

Patrik Svensson har ett tajt schema, hinner ändå byta några ord om det här med båt och hav.

– Nej, nej, jag har inga egna, personliga erfarenheter av havet alls. Jag är ju född på inlandet, jag seglar inte. Finns kanske en dröm att segla ut på öppet hav, mot en obruten horisont, jag vet inte. Men jag får väl börja med att ta mig över Öresund. Blev du besviken nu?

Lasse Åberg tar ett djupt andetag, dyker ner under ytan och kommer upp med barnboken ”Havet är din bästa kompis”, en smart liten bok som ger stor kunskap om livet i havet. ”Haven kan nästan trolla”, skriver Lasse Åberg, ”till exempel kan havet göra syre. Visste du att i vartannat andetag som du andas kommer syret från havet?”

ANNONS

Också i den blåa barnboken finns den där plastpåsen på elva tusen meters djup, längst ner i Marianergraven; ”Supermarket” har Åberg ritat på påsen.

På hyllan mitt emot Åbergs bok står svartvita ”Shipwreck”, en otroligt mäktig fotobok med bilder från fartygskatastrofer vid Scillyöarna, de flesta i slutet av 1800-talet. Det är fartyg nära land, bara riggen syns, seglen är uppe. Det är en ångare som ränt upp på fyrklippan, det är den drabbande bilden av en död sjöman invid en frälsarkrans. ”Trifolium, Göteborg” står det på kransen.

Visgruppen KAL har just tagit sista C-ackordet i irländska låten ”Whiskey in the jar” i Sjöfartsmontern och så startar ett boksamtal mellan förläggare Lennart Fougelberg och Nils Modig kring boken ”I Fred & Örlog”, en vacker volym om svenska och engelska flottan under 500 år.

På skärmen visas en bild på en minnesplatta över den brittiske amiralen James Saumarez som finns vid ingången till Rådhuset, amiralen som räddade Göteborg under Napoleonkrigen. Det här är helt ny kunskap för mig. Det här är en bok som griper tag direkt, med Jacob Häggs suveräna målning på omslaget, en bok som varvar dokumentära sjökrigsbilder med klassiska porträtt av de stora aktörerna.

Deckarförfattarna söker ständigt nya unika miljöer. Brott begås inte bara i Fjällbacka, på Pater Noster, Hovenäset, Sandhamn, Gislövshammar nere på Österlen. På mässan ligger boken ”Svarta segel” i staplar, boken som utspelas på Möjafjärden i Stockholms skärgård. Sjöräddarna på ”Rescue Cecilia” har en huvudroll, det här är brottsplats båten, en Omega.

ANNONS

Och vad hände egentligen med ”Ormen Friske”, vikingaskeppet som försvann i Tyska bukten på midsommaren 1950? Jack Werner har skrivit ”Berättelsen om Ormen Friske”, en bok som försöker gå till botten med tragedin där alla ombordvarande drunknade i katastrofen.

– Det var ju bara vanliga killar, säger en engagerad Jack Werner i ett montersamtal, killar som ville ut ur det instängda Sverige, få uppleva äventyret. Men båten var byggd efter ett begravningsskepp på kort tid vid Frisksportarnas kursgård och de hade ju aldrig seglat på riktigt. Jag lockas till den här sortens berättelser, jag vill att de här tretton ska bli ihågkomna, det förtjänar de.

Missa inget från GP Världens gång!

Nu kan du få alla kåserier och skämtteckningar som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Världens gång. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS