Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Efter att ha bott ett halvt sekel i Wien känner sig Viveka Slama-Kern mer hemma i den österrikiska huvudstaden än i födelsestaden Göteborg. Bild: Johan Tollgerdt

Viveka återvände till sina österrikiska rötter

Göteborgska Viveka Slama-Kern tycker att livet i Wien ofta påminner om Sverige under 1900-talet. Butikerna är exempelvis stängda om söndagar.
– Det finns en stor vinnare på detta! Gissa vilka det är, säger butiksägaren Viveka och ler.

Inne i centrala Wien är det i praktiken bara turistbutikerna som är öppna på söndagar.

– Jag hade gärna haft söndagsöppet i min designaffär. Med tanke på alla turister i Wien hade det nog blivit mycket folk i lokalen, säger Viveka Slama-Kern.

Viveka utanför sin designbutik i centrala Wien.. Bild: Johan Tollgerdt

Svenskt brevpapper och anteckningsböcker med raka former och starka färger pryder hyllorna i butiken CV Design, intill Stephansplatz i Wien. Adressen kan knappt bli mer central än så i den österrikiska huvudstaden. Tidigare har hon haft butikerna Ordning&Reda och Bodum.

– Det är kyrkan som säger nej till söndagsöppet och man hoppas på så vis få fler människor att komma till högmässan, förklarar hon.

Barnen är vinnarna

Viveka anser dock att det finns en stor grupp som vinner på söndagsstängt.

– Absolut och det är barnen, avslöjar Viveka och ler.

Hon tänker på att ungarna slipper följa med mamma och pappa i varma köpcentra för att shoppa. Även mor- och farföräldrarna har mer tid för de små.

– I veckan hinner jag aldrig träffa mina barnbarn, eftersom det är mycket med läxor i skolan. Men under helgen passar jag på.

Dagen då vi träffas har Viveka haft hand om tre av de sex barnbarnen.

– Vi har besökt djurparken och varit på barnoperan.

Där uppfördes "Was ist los bei den Enakos", av kompositören Elisabeth Naske som studerat vid Musikskolan Mozarteum.

– Barnen tyckte om den och applåderade mycket, berättar Viveka som har tre egna barn och två bonusbarn. Hon är gift för andra gången.

I Wien finns många möjligheter att visa barnen hur det går till i musikvärlden.

– Många föreställningar går ut på att lära dem hur kul opera och klassisk musik kan vara.

Göteborgs-dialekten finns kvar

Trots att Viveka flyttade från Göteborg redan 1967 sitter svenskan perfekt. Till och med göteborgskan sitter kvar.

– Fast det dyker hela tiden upp nya ord vars betydelse jag måste kolla på nätet, säger Viveka.

Hon håller även svenskan vid liv när hon ett par tre gånger om året besöker Göteborg där äldsta systern Mia bor kvar. Två av hennes andra systrar Agneta och Elisabeth bor också i Österrike och de följer med ibland.

– Här i Österrike har vi inget hav. Så ofta längtar jag just till vattnet. På Västkusten är det så skönt att sitta med en kopp kaffe och titta på vågorna.

Uppvuxen mitt i city

När Viveka som liten flicka bodde i Göteborg hade hon även där en central adress. Eller vad sägs om Kungsportsavenyn?

– Uppifrån våra fönster såg jag omläggningen till högertrafik 1967. Det var kul att se hur bilar och spårvagnar hade svårt lämna vänster sida av vägen och komma över till högersidan. På andra sidan gatan låg min skola.

Pappa var Victor Reich, som på grund av sitt judiska ursprung varit tvungen att fly nazisterna under andra världskriget.

– Han kom till Sverige samtidigt som sin gode vän "Farbror Bruno", inflikar Viveka.

Hon talar om ingen annan än Bruno Kreisky som blev Österrikes förbundskansler mellan 1970 och 1983.

– Vår pappa pratade dock aldrig om hur det var i Wien under kriget, säger hon.

Chef på Ballograf

Victor Reich blev i slutet av 1940-talet verkställande direktör på det nystartade företaget Ballograf som tillverkade kulspetspennor. De marknadsfördes i Norden och Österrike. Företaget bidrog till det stora genombrottet för kulspetspennan.

Som barn sprang Viveka och de tre systrarna sällan i fabrikslokalerna som kom att ligga i Mölndal.

– Pappa skänkte dock många pennor till skolan och olika sportevenemang. Så de dök alltid upp när man minst anade det.

När det var simtävling på sommarstället i Marstrand var Viveka ofta snabbast.

– I pris blev det inte sällan en penna av märket Ballograf. Det var ju inte precis vad jag längtade efter, säger hon och skrattar.

Återvände till Österrike

I slutet av 1960-talet kände pappan att han ville dra ned och bestämde sig för att ta familjen till sitt hemland Österrike.

– När vi flyttat hade jag fått nyköpta boots. De var jättetuffa.

Men Viveka kunde aldrig drömma om att i skolan blev de förbjudna liksom jeans för flickor.

– Det var nämligen en sträng klosterskola. Där var jag tvungen att bära kjol och långa strumpor, berättar Viveka som blev helt paff.

Pappan gick tyvärr bort när hon bara var elva år gammal.

– Mamma Ingegerd som kom från Hedemora, startade beundransvärt ett nytt liv i Österrike vid 47 års ålder.

Svensk-österrikisk förening

Sedan ett par år ansvarar Viveka för den svensk-österrikiska föreningen med nästan 500 medlemmar. De flesta är österrikare.

Målet är att informera om Sverige, ordna midsommarfest och julfest samt ge ut en tidning.

– Även om jag bott i Wien i över femtio år nu, kommer kontakten med Sverige aldrig att upphöra.

Viveka Slama-Kern

Ålder: 62 år.

Född: I Göteborg.

Bor: I Wien.

Familj: Gift med Christian Kern, tre egna barn: Viveka, Clemens och Philipp, två bonusbarn: Alexander och Nic samt sex barnbarn.

Reser: Gärna till närliggande städerna Prag, Bratislava, Budapest, Venedig och München. Ett par tre gånger bär det även av till Göteborg och Båstad.

Kuriosa: Maken bär samma för- och efternamn som Österrikes förre förbundskansler.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.