Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Wedel: Den halva historien om Kal F

"Medan han betraktade månskenet och sin egen situation stannade en polisbil framför honom."

Det här är ett kåseri. Ställningstaganden är skribentens egna.

Kal F fyller femtio år i sommar och han ämnar fira detta sitt kalendariska genombrott i familjekreten, inklusive två höglandsterriers. Han firade redan i vintras genom att fara till Dubai, så det blir nog ganska stilla i villan i sydvästra Göteborg. Men jag kan tänka mig att hans artonåriga och helt lagom begåvade dotter – just inom ramarna för att vara garanterad framgång – kommer att hålla ett litet tal på gräsmattan.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Antagligen kommer det också någon från firman.

Kal F är kort sagt en stadgad, framgångsrik och aktad medborgare, en man att räkna med vid samfällighetsstämmor. Han har de bredaste slipsknutarna i Hults by.

Kal F:s tjugofemårsdag präglades inte av samma stillhet. Vi hade samlats i min lägenhet i Annedal. Vi var fem unga män. Det var en mycket manlig tillställning. Supén stod uppdukad på ett soffbord. Det fanns prinskorvar, ansjovis, en lagrad herrgårdsost, en mycket liten flaska Skåne, vit formfranska och ostbågar. I princip fanns det också potatisgratäng, men den var så att säga blott teoretiskt närvarande eftersom vi hade glömt den i ugnen. (Gratängen hittades mumifierad ett halvår senare.)

Under bordet stod en tvättbalja med is, Carlsbergs Export och Carlshamns flaggpunsch.

Kal F mottog sin födelsedagsgåva, vilken bestod av en flaska Larsenkonjak, vikingaskeppsmodellen på 70 centiliter, köpt på Stena Jutlandica. Kal F drack ur vikingaskeppet på trekvart, reste sig och yrkade på strikt alkoholförbud vid alla framtida sammankomster, rusade ut och påträffades en mycket lång stund senare sovande i badkaret.

Vi var fem unga män. Det var en mycket manlig tillställning. Supén stod uppdukad på ett soffbord. Det fanns prinskorvar, ansjovis, en lagrad herrgårdsost, en mycket liten flaska Skåne, vit formfranska och ostbågar.

Det var alltså som vilket tjugofemårskalas som helst.

Det finns inget som helst anmärkningsvärt att berätta om detta kalas.

Det var i stället Kal F:s hemfärd senare på natten som skulle komma att sprida evig ära över hans namn: den händelse som skulle få hans ryktes örnar att flyga.

Vi purrade honom i badkaret vid tretiden på natten. Han reste sig och sjöng Kungssången och vandrade sedan ut i Annedal. Han hade inte ett öre på sig och det var långt hem till lägenheten i Johanneberg.

Han började trevande vandra. I hörnet av Föreningsgatan blev han trött och ställde sig att vila mot ett skyltfönster, med klacken mot rutan. Medan han betraktade månskenet och sin egen situation stannade en polisbil framför honom. Poliserna ansåg sig ha sett en inbrottstjuv i färd med att sparka in ett skyltfönster.

De grep Kal F för vidare befordran till häktet på Skånegatan.

Under bilresan satt Kal F fogligt mellan polismännen. Han försökte sjunga en bit av Ernst Rolf, men blev bryskt tystad. Han tyckte ändå att han satt ganska bra. Det var nästan som att åka taxi – visserligen i fel riktning, men det var ju bättre än att stå på Föreningsgatan.

Men han gruvade sig lite för cellen.

Då utgick via polisradion ett meddelande om fylleribråk på Panorama Hotell i Eklandabacken. Polismännen vände bilen, körde upp mot Johanneberg, och stannade utanför hotellet.

Två fotbollsspelare slogs utanför Panorama Hotell. De hade försiktigtvis tagit av sig och vikt ihop sina skjortor först. De slogs i månskenet.

Ingen lade märke till Kal F när han försiktigt klev ur polisbilen. Han tog trapporna till höger om hotellet.

Ingen taxi hade kunnit föra honom smärtfriare till dörren. Detta är hans mest berömda gärning, men jag tvivlar starkt på att den har en framträdande plats i hans dotters tal.

Strängt taget är det också bara halva hans mest berömda gärning.

Ty man skulle kunna tro att berättelsen är slut och att Kal F därmed lyckligen hade kommit hem, men så var det inte riktigt.

Han gick in i fel lägenhet.

Resten av historien går inte under några omständigheter att berätta. Kal F är att gratulera.