Detta är inte Vita stjärten. Detta är en namnlös koltrast ur GP:s bildarkiv.
Detta är inte Vita stjärten. Detta är en namnlös koltrast ur GP:s bildarkiv. Bild: Håkan Johansson

Vad bryr sig koltrasten om kriget?

Det blir dyrt att hålla igång fågelbordet i vinter.

Det här är ett kåseri. Eventuella ställningstaganden är skribentens egna.

ANNONS
|

Vi har haft en koltrasthane med vita stjärtfjädrar vid fågelbordet under vintern. Vi kallade den helt utan snille och smak för Vita stjärten och tyckte att det var egendomligt med de vita stjärtfjädrarna som slokade och spretade på ena sidan. Vi undrade om det berodde på någon skada den fått.

Koltrasthanar känner man igen på att de har gul näbb och en gul ring runt ögonen. Honor har mörk näbb och är heller inte lika svarta som hanen utan går mera i brunt. Numera stannar ofta koltrastarna kvar i de här trakterna över vintern.

Förr i världen höll de till i djupa och snåriga skogar. Men i det begynnande 1800-talet började det att etablera sig i städerna och vänja sig vid att leva stadsliv med folk, hästdroskor, bilar och elsparkcyklar. Och med stora gräsmattor där det var lätt att gå och plocka mask. De många katterna och sparvhökarna på städernas alla öppna ytor verkade inte bekymra dem nämnvärt och de urbaniserades i allt större skaror.

ANNONS

De har egendomligt beteende att skydda sig som påminner om ödlor och kopparormar, som ju kan släppa ifrån sig svansen om de blir hotade. Koltrasten kan för att förvirra sin anfallare släppa ifrån sig fjädrar. Sparvhöken eller katten förmodas då bli alldeles bortkollrad i fjädermolnet.

Vår Vita stjärten betedde sig som andra koltrastar och körde bort alla släktingar från fågelbordet men lät andra arter vara i fred. När vi slutade att mata fåglarna framme i maj försvann den härifrån. Jag lyckades få se den någon gång i sommar när den gick runt och plockade mask i gräsmattan.

Ty nu lutar sig jordaxeln ut i rymden, bort från solen vänder sig vår plats på jorden, och det är kallt därute i rymden – minus 270 grader.

Det är ett inte så ovanligt fenomen med vita färgfläckar hos djur. Det kallas partiell leucism. Bland fåglar verkar det konstigt nog vanligare i stadsmiljö. Vår Vita stjärten kan således vara en migrant från Göteborg, och med en göteborgares storstadsmässigt överlägsna sätt satte han skräck i Stenkullens alla mesiga koltrastar runt fågelbordet.

Nu har min trevliga fru sett den igen. Den har bara kvar en liten vit fjäder bland stjärtfjädrarna. Men den lever och finns kvar hos oss. Och vi får väl försöka hålla liv i den även denna vinter.

Koltrastar kan bli uppemot tjugo år gamla. De är ett kollektiv, svarta fåglar som jävlas med varandra runt fågelbordet, de har inte någon särskild identitet. Men Vita stjärten är en individ, igenkännbar inte minst på sin aggressivitet och sturskhet. Han körde bort alla sina artfränder vid fågelbordet, alla utom en. En stor hona som han aldrig rått på, som stirrar kallt på honom och sätter i väg efter honom.

ANNONS

När vi sitter vid frukosten och tittar ut mot fågelbordet – bra underhållning – kan vi säga att nu är Vita stjärten här igen. Han lever ännu.

Men det stundar tuffare tider.

Ty nu lutar sig jordaxeln ut i rymden, bort från solen vänder sig vår plats på jorden, och det är kallt därute i rymden – minus 270 grader – och alldeles bortsett från rymdkylan som kommer svepande över oss, så kommer det bli en hård vinter; med fortsatt krig i Ukraina som Ryssland försmädligt verkar att förlora och därmed bli alltmer desperat; det är elpriser på svindlande nivåer, med risk för avstängning av elförsörjningen när det är som kallast; det är höga räntekostnader, och folk som har lånat mycket för sitt boende kommer inte ha råd att bo kvar och får kanske sälja hus och hem för mindre än de lånat; det är svårartad inflation, med svindlande priser på solrosfrö, från 220 kronor för en tjugokilossäck i våras till 400 nu, vilket gör att det blir dyrt att hålla igång fågelbordet; och så den nya regeringen som tornar upp sig med försämrad hjälp till de mest behövande, tilll biståndet, sjukförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen och allt annat som skall försämras.

Jo, det blir en hård vinter oavsett vädret.

ANNONS

Men vi skall ändå försöka att bistå Vita stjärten och andra koltrastar och blåmesar och talgoxar och nötväckor och en och annan stjärtmes och stenknäck och steglits hela den långa vintern.

Tills det blir vår igen och koltrasten åter skall sjunga tvekande från toppen på någon rönn eller ek i den kalla marsskymningen när duggregnet driver i västanvinden. Så vackert att man kan gråta.

Och då ordnar det sig nog med både krig, el, räntor och inflation.

Missa inget från GP Världens gång!

Nu kan du få alla kåserier och skämtteckningar som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Världens gång. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS