Ösa pösa, hörpa snörpa, sa min pappa, när saker inte var lagom i hans tycke. Det betydde att slänggungan först svängt över åt ena hållet för att sedan snabbt rusa över åt andra. Möjligen personifierade han ordet lagom. Han var en lagom normal människa helt enkelt, motsatsen till extremist, men vad vet jag, jag kan ha fel. Han kan ha haft dolda passioner. Dolda agendor talas det också ofta om. Jag kände honom nog inte så väl. Hur väl behöver man känna en pappa? Varför måste vi alltid söka det innersta, som om letandet hade ett egenvärde, som om det ens finns en analyserbar odelbar kärna.
Vår tid övervärderar förklaringar, kan man tro. Vi skulle kunna pröva att låta vissa saker bara vara. Låta det bero.
Saken är den att jag inte har diskuterat klart det här ämnet ens med mig själv.
Det ligger i sakens natur att min pappa inte överanvände ordet kärlek. Det gjorde män som han inte då. Han levde dåförtiden. Var tid har sin normalitet, han stod i mittfåran på sin och var står jag i min?
Jag står inte, jag sitter ner medan julmusiken maler på från kaféets högtalare, någon sjunger Bjällerklang olidligt långsamt. Jag hatar julmusik, nästan i alla fall - för vad betyder ordet hat? Det har precis som ”älska” fått orimligt stor plats i allas vår vardag.
Tror aldrig jag hörde pappa säga ”jag älskar dig”.
Det var underförstått.
Nuförtiden ersätter ett ”älskardig ” allt som oftast det praktiska ”hejdå”. Säkrast att kontra med ett ”jag älskar dig också”?
Eller ”älskar dig ännu mer” - för att inte verka snål.
Här måste en brasklapp till.
Saken är den att jag inte har diskuterat klart det här ämnet ens med mig själv. ”Jag kan ha fel” som titeln på en före detta buddistmunks bok lyder. Jag köpte den enbart för titelns skull. Den ligger framme för att påminna mig: jag kan ha fel. Jag kan det. Jag får så mycket mothugg, dessutom. Ju fler ”älskardig” desto mer älskansvärt blir livet, får jag höra. Lägg därtill agape-begreppet, det vill säga den sorts människokärlek som nämns till exempel i bibeln. Den innebär att vi ska ge så mycket kärlek till medmänniskorna vi bara kan, och vem kan argumentera mot det.
Jag sprattlar ändå emot: det är ordens valörer jag vill slå vakt om. Ordet ”hata” är för mig en elak urkänsla och bör just därför inte skrikas ut på stora reklamskyltar utanpå stadens spårvagnar? ”Jag hatar dig” annonserades ett antal dagar i följd, på dessa av medborgarna finansierade, annars så hoppfullt blåa vagnar. Jag tog det inte personligt för jag är inte helt dum i huvudet, det var förstås en kampanj, men ändå.
Var tid har sin normalitet. Ord som länge var udda ses snart som normala. Risken är att de devalveras, kan man påstå, om man vill ha mothugg.
Dessutom är kärlek för tio spänn, har jag fått höra, bättre än ingen alls. ”Har du ingen humor, eller”, sägs det, samt ”10 kr är väldigt billigt faktiskt”. Det går inte att invända mot det annat än med ett upprepat ”men det är ju själva orden jag värnar om” - och sedan muttrar jag gammeltantigt att om de överanvänds mals de ner. För om ”hejdå” ersätts med ”älskardig” vad ska blyga älskande då viska tyst i mörkret till allra största kärleken? Om detta före detta storartade ”jag älskar dig” kan betyda vad som helst, när som helst.
Vet inte vad pappa skulle tyckt. Att jag överreagerar antagligen. Att överreagera ingick inte i hans lagom-norm.
Kärlek för tio spänn är billigt i ordets båda bemärkelser. Så vad kostar hat? Det kostar på, hej då. Älskarer.
Missa inget från GP Världens gång!
Nu kan du få alla kåserier och skämtteckningar som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Världens gång. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
Kommentarer
Kommentera artikeln
Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.