Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Biljettkontroll? Bild: Jessica Segerberg
Biljettkontroll? Bild: Jessica Segerberg

Kristian Wedel: Minns du Tensonligan?

När de gamla spårvagnarna skrotas försvinner också den sista kopplingen till världens mest civilklädda biljettkontrollanter.

Det här är ett kåseri. Eventuella ställningstaganden är skribentens egna.

Beskedet om att de gamla spårvagnarna – modell M28 – tas ur trafik fyller mig med vemod.

Jag har tillbringat en oproportionerligt stor del av min ungdom på M28:or. Jag har forslat saxofoner, basförstäkare, clowndräkter med lösmagar, gummiflottar och skyltdockor. Och vid ett berömt tillfälle: en hästdräkt för två personer. (Jag var framdelen.)

Som jag minns det regnade det jämt. Det rann hemtrevligt över rutorna, framförallt på insidan.

Alla former på M28 var lätt rundade. Det fanns inga vassa kanter. Fönstren påminde vagt om fartygsventiler. Stolarna fjädrade lätt – inte för att de skulle fjädra utan för att de var skrangliga. Från det att jag var ungefär fjorton år gammal var mina ben så långa att jag kunde sjunka ihop i ett slags S-form med knäna i säteskanten. I denna loja ställning tillbringade jag åratal, fram till den vagt definierade tidpunkt – vid ungefär 23 års ålder – då en medborgare inte längre förmodas ligga utbredd som en sprängd häst över ett spårvagnssäte.

På M28:orna syntes Tensonligan.

Ibland – påfallande ofta – embarkerade ligan vid Marklandsgatan.

Tensonligan var det sena 1980-talets spårvagnskontrollanter. Det är möjligt att de hade genomgått något slags charmkurs, men jag är inte säker på att alla hade klarat kursen.

Tensonligan framträdde i en klädsel som var avsedd att vara civil och hemlig: halvlånga mörkgröna Tensonjackor i tjock och glansig nylon med stora rektangulära fickor.

De voro alla civilklädda på exakt samma sätt.

Det var rörande att se dem. I sin strävan att smälta in var de fullständigt konforma. I sin iver att inte synas blev de synligast i Göteborg.

Fyra märkligt lika medelålders lätt överviktiga män – med skäggstubb och pilotglasögon och allmän prägel av utegångsfår – väntade följaktligen i kuren . När M28:an stannade klev de på via varsin dörr.

Sedan stod de och såg finurliga ut i en halvminut. Sedan skrek de: BILJETTKONTROLL. Det var en mycket överflödig upplysning. I sin märkligt uniforma civila framtoning – i sin reglementsenliga avsaknad av väskor eller påsar – var de Göteborgs mest lättidentifierade yrkeskategori.

De klev av vid Slottsskogsvallen. Dystra. Krumma.

Därutöver har jag varit med om en hemlig resa med en M28. Jag återger denna händelse med tvekan eftersom ändå ingen tror mig.

Det var en decemberkväll i mitten av 1990-talet.

Hundra studenter skulle föras till en bokad festlokal i Göteborg. Frakten skedde med en specialchartrad spårvagn från Berzeliigatan, österut, via Avenyn och Brunnsparken. Det tog väl en halvtimme ut mot de stora gräsfälten och tegelkasernerna vid Kviberg. Vi drack punsch ombord. Föraren bar tomteluva och hade hängt upp en skylt med texten ”Abonnerad” i vindrutan. Jag stod längst fram och pratade med honom. När jag klev av frågade jag vem på Göteborgs spårvägar man skulle ringa om man i framtiden ville hyra en privattur. Föraren sa:

– Harrejavvlar, ring absolut inte Göteborgs spårvägar!

Han förklarade sedan att det var mycket förmånligare att hyra spårvagnen på ett så att säga mer informellt och skattefritt sätt. Denna kväll till exempel, framhöll han, hade han i hemlighet lånat en vagn och kunde sedan utan kameralt krångel stoppa åtta femhundralappar i bakfickan.

Tanken på det mod som krävdes av denne man med tomteluva för att stjäla en spårvagn i två timmar under en lördagkväll och utan trafikledningscentralens vetskap passera Valand, Kungsportsplatsen och Brunnsparken fyllde mig med djup vördnad.

För övrigt – när ämnet ändå är på tal – är de italienska spårvagnarna bättre än sitt rykte. Vi har varit väldigt orättvisa mot dem. Vi göteborgare har ju trots allt använt dessa italienska spårvagnar på ett sätt som den italienska tillverkaren inte hade kunnat föreställa sig i sin vildaste fantasi. Vi har haft dem utomhus.

Missa inget från GP Världens gång!

Nu kan du få alla kåserier och skämtteckningar som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Världens gång. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.