Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Malin Clausson om ett sista samtal via IVA-sköterskan
Nu får vi lägga trätrall själva. Bild: Malin Clausson

Malin Clausson: Hej pappa, jag hoppas att du hör mig ...

Iva-sköterskan höll telefonen mot ditt öra.

Det här är ett kåseri. Eventuella ställningstaganden är skribentens egna.

”Hej pappa, jag hoppas att du hör mig. Jag längtar så efter dig, och följer varje steg i din återhämtning. Och vet att de tar väl hand om dig nu. Även om vi inte får vara med dig i rummet så är vi med dig hela tiden. Timme för timme som du kämpar där du är, kämpar vi med dig från där vi är… ”

Mitt sista telefonsamtal till dig har jag konstigt nog nedskrivet. Det skulle aldrig skickas någonstans, det var bara för att jag inte ville missa något jag verkligen ville säga dig, eller riskera att säga något tokigt, under den minut jag hade på mig då iva-sköterskan höll telefonen mot ditt öra. Hon sa att hon såg i din blick att du hörde mig och jag har valt att tro henne.

Hon var mycket vänlig och tillmötesgående. En av många medkännande runt dig, och oss, de sista veckorna. Jag skäms lite över att jag inte minns namnet på en enda av dem. Du däremot, så länge du kunde kommunicera, hade koll på vad alla syrror och läkare hette. Alltid artig, även när du var så sjuk att du knappt kunde få fram ett ord. Lite småtokig också, precis som farfar. Nöp på skoj en syrra från hemsjukvården med din griptång vid ett tillfälle ...

Välformulerad i både tal och skrift var du hur som helst, och en engagerad korrläsare till böckerna jag skrivit. Vet inte vem jag ska be om hjälp med det nu, faktiskt …

I högstadiet snickrade jag en gång ihop en uggleholk i slöjden. Den hämtade du med bil, så stor var den, och sedan fick du upp den i ett träd på landet, med brorsans hjälp.

Du hade många sköna uttryck för dig också: ”Kära hjärtanes kommer sättandes på en lång kvast” kunde du säga när jag kom hem från skolan och berättade något häpnadsväckande. Du visade alltid intresse, oavsett vad det kunde röra sig om.

I högstadiet snickrade jag en gång ihop en uggleholk i slöjden. Den hämtade du med bil, så stor var den, och sedan fick du upp den i ett träd på landet, med brorsans hjälp. Högt upp, det kan inte ha varit lätt men du hittade alltid kreativa sätt att lösa praktiska problem. Jag fick en femma i träslöjd och en uggla fick faktiskt ett hem i den där holken så småningom.

Du lärde mig sånt. Att snickra ihop grejer. Laga cykelpunka. Att köra tyst med motorbåten förbi strandskyddade öar under fågelsäsongen. Vad vi skrattade åt fågelboken, där alla läten stod utskrivna fonetiskt. Minns fortfarande tjäder: ”Pellep, pellep, pellep, klunken, klickopp, svisch, svisch, svisch, svisch ….”

Du lärde mig hur man planterar buskar, lägger tak och lägger trätrall rätt. Efter årsringarna. Den konvexa sidan upp, så att vattnet rinner av vid regn. En kunskap vi nyss hade nytta av, när ditt yngsta barnbarn hjälpte oss att lägga trall på landet.

Nu är det barnen och jag som påskeldar ihop. Röjer på tomten.

Jag försökte länge lära dem att säga ”järnspikar” när de ville svära, men det har inte gått så bra, som du vet. Det var nog ett udda kraftuttryck redan då, när jag körde med det i Landala på 1970-talet.

Ett annat av dina favorituttryck var: ”Det ordnar sig, om gud vill och byxorna håller”. Det sa du när det var lite kris, och du ändå ville hålla modet uppe. Om gud finns så begriper jag inte vad hen ville med din sista tid. Jag vet bara att byxorna inte höll den här gången. Det ordnade sig inte alls. Och det gör så ont.

Men vi ska fortsätta att snickra och elda, och en dag också lära våra barnbarn hur trallvirke ska läggas. Det hade du gillat.

Eftersom du var så omtänksam hade du också gillat att Gais vann i premiären, borta mot Falkenberg, 1-0. Öis förlorade dessvärre mot Öster, 0-1. De jävla byxorna höll inte där heller. Men det vänder nog. Det gjorde det inte för dig, men det kan det göra för ditt lag. Deras färger fanns i dekorationen på kistan. Blommorna, orden, musiken … allt var vackert. Och genomtänkt.

Ja, det hade du gillat.

Missa inget från GP Världens gång!

Nu kan du få alla kåserier och skämtteckningar som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Världens gång. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.