Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

John Brovik: Göteborgsk nobelpristagare satte stopp för bergsklättringen

Månadens GP-fyr: Bläckhall

Det här är ett kåseri. Eventuella ställningstaganden är skribentens egna.

Ljuset faller, det är sen september. Vi ligger med båten framför fyren Bläckhall och jag tänker på Gustaf Dalén, mannen som ljussatte Bohuslän och världen.

GÖR DET NU! Den skylten hade uppfinnaren och entreprenören Dalén placerat på sitt skrivbord, rätt signal från en som ständigt var på hugget. Bondgrabben som läste på Chalmers, som uppfann världens bästa fyrsystem, som fick Nobelpris 1912 och blev blind i en gasolycka. Idag delas Dalénmedaljen ut på Chalmers; högskolans hittills ende Nobelpristagare står högt i kurs på skolan.

Men vem var han? Vad betydde han för Bläckhall, månadens GP-fyr? Det här är en berättelse i tre delar om snillet och fyrarna. Och det börjar i Göteborg.

Trädgården. Vi satt alltså i en trädgård hemma i Göteborg. Kranarna skymtade bakom berget, man anade älven där borta. Det var ett Coronasäkrat studentfirande med ljusblå himmel över taken och allt kändes lugnt.

En fyrintresserad granne slog sig ner vi vårt bord, tittade på mig och sa:

– Du skriver ju om fyrar, men vet du något om Gustaf Dalén? Känner du till solventilen, klippapparaten, glödnätsbytaren, hur det hela fungerade?

– Njae, inte precis. Jag vet bara att han slog igenom med fyrar till Panamakanalen och det där med AGA-ljuset.

– Ok, strax tillbaka.

Grannen försvann. Slog sig ner vid bordet igen efter en kort stund. Med sig hade han en bok, i största format. Det var ”Gustaf Dalén”, ett praktverk skrivet av Anders Johnson på nästan 400 sidor med svartvita bilder som inte förlorat sin skärpa.

– Läs boken så fattar du.

Här fanns praktiskt taget allt om Gustaf Dalén samlat i en mycket välskriven berättelse om tekniska genombrott i tät växelverkan med ett dramatiskt livsöde, den sammansatta bilden av en passionerad uppfinnare, ständigt i rörelse. Samtidigt en människa med stort hjärta. När den framgångsrike Nobelpristagaren flyttade till Villa Ekbacken, ett jättehus på Lidingö, bestämde han: här ska inte finnas ett finnas ett enda rum där det inte går att ha kuddkrig!

I Johnsons stora bok nämndes också att det finns ett Dalénmuseum, i närheten av Skövde. Jag kände direkt att vi måste dit.

Tingshuset. Mitt på Västgötaslätten står en vitmålad fyr. Det är några meter från Västra Stambanan. Tidigare stod fyren utanför Mariestad. Vi backar lite ut mot spåret, för att få bättre perspektiv. Då blåser Stockholmståget förbi som ett blixtsnabbt draget streck med silverpenna.

Det ser ut att gå i 200 kilometer i timmen. Tryckvågen är brutal, skakar om oss.

Det här är Stenstorp, bra läge för train spotting. Det är platser som den här som folk åker till för att se ett X 2000 svischa förbi riktigt snabbt.

Men Stenstorp är förstås också rätt plats om du vill komma nära Gustaf Dalén, född på Skräddaregården i samhället, en gång bara en fluglort på kartan innan Stambanan skar som en kniv genom byn och startade en ny tid.

Snett över gatan från fyren ligger det gamla Tingshuset, idag omvandlat till prisbelönta Dalénmuseet som drivs helt ideellt. Dörren är öppen, vi går in, träffar guiden Hasse Hellström som vet allt om Gustaf Dalén. Hellström har en gul nål på skjortan. VAR OPTIMIST står det på nålen som Gustaf Dalén själv alltid bar på kavajslaget. I fickan hade Dalén extra nålar som han kunde trycka upp på någon som såg deppig ut, någon som behövde en Optimistnål helt enkelt.

Hasse Hellström navigerar oss med känsla och stil genom Daléns värld. I en digital tid med smarta appar som kan fixa de mest oväntade saker är det rätt gott att se mekaniska apparater som fungerat i hundra år. Och vi börjar förstås med fyrarna, med AGA-ljuset, världens bästa system för fyrar.

Fyren Bläckhall norr om Lysekil hänger liksom ut från bergssidan, ser lika oåtkomlig ut som klostret Panagia Hozoviotissa på grekiska ön Amorgos.

Vår guide tar fram Daléns solventil, förklarar hur den fungerar, hur den för alltid förändrade säkerheten till sjöss. Det är en liten cylinder som pytsar in gas när ljuset kommer och går; ”Daléns mest originella fyruppfinning” skriver Anders Johnson och den fick enorm betydelse för fyrarna.

Men det finns mer än fyrar på museet. Där ruvar den 600 kilo tunga AGA-spisen som spred värme dygnet runt (Selma Lagerlöf fick en till Mårbacka för att hon var så snäll och lotsade runt den blinde uppfinnaren på Nobelfesterna), lustgasapparaten, svetsen, radion och den ljuvliga AGA-bilen med gräddvitt chassi och jordgubbsröda hjulekrar.

Det här är ett museum med tydlig folkbildningsprofil man gärna återvänder till.

Bläckhall. Fyren Bläckhall norr om Lysekil hänger liksom ut från bergssidan, ser lika oåtkomlig ut som klostret Panagia Hozoviotissa på grekiska ön Amorgos.

Jag har varit uppe i klostret, jag tyckte jag hade fin fart uppför alla stentrapporna. En bit före toppen blev jag enkelt omsprungen av en rund munk som svingade en enorm äggkorg i en pendelrörelse. Femtio ägg, sextio? Gångstilen var fenomenal. Korgen blev motorn som drev honom framåt. Han försvann genom en svart port däruppe och jag hade väl hundra trappor kvar.

Fyren byggdes 1890 högst upp på Bläckhall, sen flyttades den ner ett stycke och fick AGA-ljus 1940. Nu behövde den tillsyn kanske någon gång om året. Tidigare behövde man mata fyren med olja en gång i veckan. Och det var kvinnorna som fick göra jobbet.

– Det var Annie och Nikolina Fjellson, minns Helge Gustavsson på Lilla Kornö, som fick ro över och klättra rakt upp till fyren med sina tunga dunkar och fylla på rovolja. Annie var ungmö, men Nikolina blev gift med John Ahl som också bodde på Lilla Kornö. Det var ett jäkla slit!

Gustav Daléns säkra fyrljus räddade liv, sparade svett och möda, blev en succé överallt.

Hans uppfinning gladde folk i hela världen och gladast var kanske kvinnorna på Lilla Kornö som slapp klättra uppför berget med helsikes tunga oljedunkar i ett.

Missa inget från GP Världens gång!

Nu kan du få alla kåserier och skämtteckningar som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Världens gång. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

Gustaf Dalén och Chalmers

Chalmers hette från början Chalmers Slöjde Skolan. Skolan startade i blygsam skala 1829 med pengar från William Chalmers, göteborgaren som skapade sin förmögenhet som superkargör och styrelseproffs i Ostindiska Kompaniet.

1892 lämnade Gustaf Dalén Västgötaslätten, hyrde rum på Sten Sturegatan för 8:50 i månaden och började hårdstudera på Chalmers. Bondsonen från Skräddaregården i Stenstorp höll sig i form med cykling och skridskor, trimmade hjärnan med schackspel, fick skolans stipendium på tvåhundra kronor och tog sin examen efter fyra år med bland annat stort A i maskinlära och konstruktion.

1912 fick Gustaf Dalén fick Nobelpriset i fysik ”för hans uppfinningar af själfverkande regulatorer att i kombination med gasackumulatorer användas till belysning af fyrar och lysbojar”. En del av prispengarna gick till en stipendiefond på Chalmers, en ny orgel till kyrkan därhemma i Stenstorp och en extra veckolön för jobbarna på AGA-fabriken.

Idag hyllar man Gustaf Dalén på Chalmers med Gustaf Dalénmedaljen i rent guld som delas ut av Chalmerska Ingenjörsföreningen sedan 1950.

- Gustaf Dalén är fortfarande en förebild för svensk ingenjörskonst säger Paul Welander, ordförande i Ingenjörsföreningen. Det finns fem olika bedömningsgrunder som gäller för Dalénmedaljen. Det handlar om förtjänstfulla insatser inom forskning, entreprenörskap, forskningsledning, kunskapsförmedling och näringslivsledning. Och så måste man förstås ha gått på Chalmers. Det är den finaste utmärkelse du kan få, sa Volvos VD Leif Johansson till handelsminister Leif Pagrotsky vid något tillfälle. Men du kan aldrig få den för du har inte gått på Chalmers!

Det finns fler saker som hyllar minnet av Gustaf Dalén. På SVT Play hittar man SF-filmen ”Seger i mörker” från 1954 som följer Dalén hela vägen från Skräddaregården till framgångarna med AGA-ljuset. ”Rättrogna chalmerister noterar att filmen måste vara gjord av stockholmare”, skriver Anders Johnson i sin stora Dalénbiografi, ”eftersom Chalmersmössan inte är korrekt.”

På Chalmers hemsida chalmers.se ligger den korta filmen ”Gustaf Dalén ljusbringare och optimist” som visar viktiga händelser i Nobelpristagarens liv. Det är en snygg liten journalfilm i svartvitt med en entusiastisk speaker som låter som en Sven Jerring i toppform.

På YouTube ligger flera inslag om Gustaf Dalén och Dalénmuseet i Stenstorp är alltid värt ett besök för den som vill veta mer om en av de stora profilerna inom svensk ingenjörsvetenskap. Eller varför inte ta vägen om Chalmers Kårhus och se på den utställning som finns där.

John Brovik