Fyrgåtan på Musskären

John Brovik försöker gå till botten med Göteborgs mystiska fyr - men fastnar i ett förbryllande dokument hos Stadsbyggnadskontoret.

Det här är ett kåseri. Eventuella ställningstaganden är skribentens egna.

ANNONS
|

Två stridsbåtar styr ut över Rivöfjorden mot Känsö i en plym av skum. Lite längre bort syns ett gigantiskt Maerskfartyg på väg in mot hamnen. En bogserbåt hänger i aktern, en annan drar i fören. Mellan vajern på den första bogseraren och förskeppet på containerfartyget ser jag fyren på andra sidan älven, som ett grafiskt element i en perfekt komposition.

Där försvinner fyren bakom jätteskrovet. Bogserarna kämpar på, svänger ut fartyget tvärsöver älven i höjd med Tångudden. Från vårt perspektiv täcker containerskeppet nästan hela älvmynningen, det ser helt otroligt ut. Ett av världens största fartyg, 400 meter långt med plats för runt 18 000 tjugofots containrar; stapla dem på höjden och du hamnar uppe i stratosfären.

ANNONS

Maersk har jag sett många gånger. Men fyren på Hisingssidan, mitt emot Långedrag?

Aldrig lagt märke till tidigare. Jag blir nyfiken, borde vara enkelt att ta sig dit. Över bron bara, och sen låta bilens GPS göra jobbet. Det går några dagar, och så är vi på väg.

Det blir inte lätt. Jag har knappat in fel position, en bit bort från fyren. Åt fel håll. Vår GPS tar oss genom rondeller, ut på tomma industrivägar kantade av lastbilssläp, containrar, maskiner, grustäkter. Och så två metallgrindar med skylten ”Här slutar allmän väg”. På andra sidan, grov pipeline som rinner iväg längs vägkanten mot en enorm betongpir längst ut.

Det blåser en snålkall vind över fyren, fingrarna domnar. En vit segelbåt drar för fulla segel över Rivöfjorden och verkar ett tag segla rätt upp på Knippelholmen lite längre ut.

”Gör en U-sväng! Gör en U-sväng nu!” säger vår kvinnliga GPS-röst ilsket, känns som hon är förbannad över min attityd och slarviga körstil.

Inte en människa någonstans. Allt är sterilt, grått, öde. Jag styr på och börjar tänka på T.S. Eliots dikt ”Det Öde Landet”. En lösryckt fras fladdrar förbi: ”Vad kan slå rot, och vilka grenar växer ur grus och bråte?”

Till sist tråcklar vi oss ändå fram till fyren på Musskären, GP:s månadsfyr i januari, granne med Volvo Museum ute på Arendal; hur lätt som helst att hitta om du gör rätt från början.

ANNONS

Det blåser en snålkall vind över fyren, fingrarna domnar. En vit segelbåt drar för fulla segel över Rivöfjorden och verkar ett tag segla rätt upp på Knippelholmen lite längre ut.

Här stod tidigare en fyr. En gång basade Olivia Samuelsson över fyren på Knippelholmen där själva fyrlyktan var en del av bostadshuset, ungefär som på Islandsberg.

Kvinnliga fyrvaktare i Sverige var ytterst ovanligt. På Stångehuvuds fyr gjorde Maria Erika Persdotter Andersson en kort karriär som fyrvaktare, lite längre upp skötte Annie och Nikolina Fjellson från Lilla Kornö fyren på Bläckhall. Men Olivia Samuelsson verkar ha hållit på längst, jobbade från 1919 till 1947 på Knippelholmen tillsammans med sina döttrar Karin och Elsa. Ett lugnt och bra liv med radion som bästa sällskap förklarade fru Samuelsson i en tidningsintervju. ”Och några karlar saknade vi aldrig!”

När fru Samuelsson flyttat in till stan revs fyrhuset och en ny eldriven betongfyr kom på plats. Och det var den fyren vi siktade på när vi en gång för många år sedan stack iväg med vår första julle från Långedrag. Det var sent i juni. Det var dagen efter att Beatles hade spelat ”All you need is love” i direktsänd TV med fyrahundra miljoner tittare jorden runt; en tidsmarkör du aldrig glömmer.

ANNONS

Vårt mål var Stigfjorden i hjärtat av Bohuslän, och det var helt vindstilla. Båten var nyköpt. Jag gav femtonhundra för den, och då ingick något bedagade bomullssegel plus en utombordare av märket Seagull.

Seagull var mycket brittisk. Den hade en liten mässingstank bak och startades genom att vira startsnöret på toppen och dra. Efter några försök startade Seagull, men en liten bit efter fyren på Knippelholmen tvärdog motorn. Det blev som Fritiof Nilsson Piraten skriver i novellen ”Balaklava” (när man hade ankrat i skorstenen på en sänkt tysk jagare i Scapa Flow): ”Nu hjälpte inga böner”. Jag drog, drog. Seagull vägrade. Vi fick börja ro.

Det finns gott om information om Knippelholmens fyr, men om fyren på Musskären nästan ingenting. Jag letar runt. Till sist hamnar jag på Stadsbyggnadskontoret där Maria Rikner hittar bygglovshandlingarna för Musskären i de djupa arkiven.

Det är en spännande läsning.

Det ska alltså byggas en fyr här ute på Arendal, Danafjord AB är det som söker bygglovet. Det finns ritningar på konstruktionen, placeringen på kartan, arkitekter och saker som brukar finnas i byggansökningar.

Men på ett av dokumenten finns en sensationell uppgift.

På en ruta som handlar om ”förtydligande” finns den handskrivna noteringen ”Ändrat utförande. Det är Islandsbergs gamla fyr.”

ANNONS

På Islandsberg finns ju två fyrar. Den första fyren är det rödvita huset, ett av Bohusläns mest kända landmärken som sattes upp 1883 och 55 år senare byggdes en ny fyr i betong på Torskepallen, några hundra meter norr om gamla fyrbyggnaden.

Islandsberg poppar alltså upp i bygglovshandlingarna till fyren på Hisingen. Hur hänger det här ihop? Islandsbergs 30-talsfyr påminner, kanske vagt, om fyren på Musskären.

Men är det bara en inspiration? En flytt? Eller något helt annat? Mysteriet djupnar.

Frågetecknen hopar sig, skaver som ett sandkorn i ögat.

Kanske har någon av Världens gångs läsare nyckeln till den gåtfulla noteringen i arkivet på Stadsbyggnadskontoret? Att fyren på Musskären ute på Arendal är ”Islandsbergs gamla fyr”?

Missa inget från GP Världens gång!

Nu kan du få alla kåserier och skämtteckningar som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Världens gång. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS