Många göteborgare har hört och sagt flane några tusen gånger. Vi vet vad det betyder, men det är inte så lätt att beskriva betydelsen. På sätt och vis är det svårare att beskriva betydelsen hos de ord man använt i åratal. Den kunskap om ordet som man samlat på sig genom åren är större och rikare än vad några synonymer förmedlar.
Låt mig ändå försöka. Jag tycker att fåntratt är en ganska bra synonym. Tok ligger rätt nära, men token är lite påhittigare än flanen. Stolle duger inte; stollarna är alldeles för aktiva.
Flanen är ganska sävlig. Blicken kan vara frågande och lätt förvirrad. En vaken och nyfiken blick som vittnar om intellektuell skärpa saknas. Flanens sociala kompetens lever inte upp till normal standard. Det är inte flanen som organiserar gemensamma aktiviteter.
Du behöver inte hålla med om varje detalj i beskrivningen, men alldeles galet kan det väl inte vara. Eller?
När vi, å andra sidan, använder ett ord i ett samtal, har vi inte hela den detaljerade ordkunskapen i skallen. Många har sagt secken jävla flane utan att avkrävas en exakt förklaring av vad som avsågs. Det ska också påpekas att sådana här yttranden typiskt används om någon, inte till någon.
Vi har inte med oss ett ords hela betydelsepotential när vi yttrar det. Det gäller alla ord, inte bara flane utan också ord som extremist. De flesta som sagt en sån flane har sluppit förtalsåtal.
I min värld kan måltider avbrytas av ordfrågor: ”Vad tusan har flane för etymologi?” Alltså, vad är bakgrunden till ordet?
Under eller efter måltiden går man då in på webbplatsen svenska.se. Detta kan alla med internetuppkoppling göra. Det kostar inte ett öre, och den information som erbjuds är enorm.
På den webbplatsen slår man upp ord i tre ordböcker: Svenska Akademiens ordlista (SAOL), Svensk ordbok (SO) och Svenska Akademiens ordbok (SAOB).
Med flane i sökrutan ser vi först vad SAOL har att förmedla. Där står det att ”sökningen på flane i SAOL gav inga resultat”. Här har vi alltså en svensk ordlista med cirka 125 000 svenska ord, och flane saknas. Och jag som har använt ordet i gott och väl ett drygt halvsekel. Det kan få en att misstänka att ordet är lokalbundet. Men ändå?
Svensk Ordbok är mer samarbetsvillig. Ordet är med och förklaras med ”dum person”. Nåja, jag tycker att betydelsebeskrivningen ovan är bättre, men så är den också tjugo gånger längre.
SO har under varje ord en flik ”visa mer”. Där ges följande information: ”Historik: belagt sedan 1995; sv. dial. flane med samma betydelse; jfr sv. dial. flana 'vara ostadig eller opassande glättig.”
Att ordet inte skulle vara belagt i skrift före 1995 låter märkligt, när man själv har använt det sedan 1950-talet. Det var väl något man sa men aldrig skrev.
Va? Planet? Nu blir det rafflande. Om det finns mat kvar på bordet, får den kallna. En misstanke väcks: det måste vara Grimms lag.
Hänvisningen till ett dialektalt verb flana ’vara ostadig’ väcker nyfikenhet. Substantivet flane är en del av mitt aktiva ordförråd, verbet flana är mig obekant.
I det här läget är det självklart att gå vidare till SAOB, en historisk ordbok som följer det svenska ordförrådet från 1500-talet till våra dagar. Där ges fyllig information om varje ord.
Uppslagsordet flana sägs vara bygdemålsfärgat, vardagligt och föga brukligt. Det beskrivs dels med betydelsen ’fara fram utan eftertanke, vara ostadig eller lättsinnig’ (med belägg från 1694), dels med ’hångrina, flina’ (med belägg från 1892).
Längre ner i texten återfinns flane med betydelsen ’påflugen, dåraktig, lättsinnig mansperson’. Den betydelsen skiljer sig en hel del från jag beskrev tidigare, men det hinner hända en del med orden under några hundra år. SAOB anger också att ordet finns i de södra och västra svenska dialekterna. Dessutom sägs att den manlige flanen har en kvinnlig motsvarighet i flana. Flane är ett välbekant ord för mig, flana är det inte.
Substantivet flane är alltså kopplat till verbet flana. Båda orden är dialektala och belagda sedan 1600-talet. Frågan är om orden kan spåras ännu längre tillbaks. SAOB har en etymologisk utredning under varje ord. Där står det att flana/flane finns i danska, norska och isländska. Orden har således urnordiska rötter. Sedan kommer det en hänvisning till grekiska och ordet planet.
Va? Planet? Nu blir det rafflande. Om det finns mat kvar på bordet, får den kallna. En misstanke väcks: det måste vara Grimms lag.
Alltså, vi slår upp planet i SAOB. Vi får veta att svenskan använt planet om himlakroppar sedan medeltiden, och att ordet går tillbaka på det grekiska ordet planetes ’vandrare’. Detta allmänspråkliga grekiska ord användes sedan om himlakroppar i rörelse, och det är i astronomibetydelsen som svenskan och andra språk lånat in ordet.
Men sedan ges det också en hänvisning till verben flana och flanera. Det är helt enkelt så att orden flane, flana och flanera har samma språkliga bakgrund som grekiskans planetes ’vandrare’.
Den språkliga bakgrunden till flane illustrerar en forntida språkförändring där p i sanskrit, grekiska och latin förändrades till f i germanska språk, vilket kan exemplifieras med pater/fader, piscis/fisk och pedis/fot. Den här ljudförändringen ingår som del i Grimms lag, en så kallad ljudlag som beskriver hur konsonanter i ursprunglig indoeuropeiska förändrades i de germanska språken. Den språkhistoriskt nyfikne kan googla Grimms lag. Bröderna Grimm är mest kända för att de samlade in och gav ut gamla folksagor, men de ägnade sig också åt språkhistoria. Det är väl värt att läsa lite om den här germanska ljudskridningen som ägde rum för tretusen år sedan.
Flane är alltså bildat till verbet flana ’stryka omkring’. Ordet flanera har samma bakgrund. Och dessa båda ord är långt tillbaks kopplade till det grekiska ordet planetes ’vandrare’. Planeterna vandrar över himlavalvet, flanen vimsar lokalt.
Efter denna språkhistoriska vandring återgår vi till matbordet.
Missa inget från GP Världens gång!
Nu kan du få alla kåserier och skämtteckningar som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Världens gång. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
Kommentarer
Kommentera artikeln
Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.