Männen i snön.
Männen i snön. Bild: Göteborgs Stadsmuseum

Den här bilden är aktuellare än någonsin

Därför får vi tröst av fotografiet från Andrée-expeditionen 1897.

Det här är ett kåseri. Eventuella ställningstaganden är skribentens egna.

ANNONS
|

Jag drömde att det snöade. När jag vaknade och tittade ut genom fönstret i Kyrkbyn upptäckte jag att det var sant. Snöfall kan ha olika temperament. De kan vara stillsamma och singlande. Men de kan också vara som snöfallet över Göteborg i fredags, ett snöfall med brådska, en blyerts över himlen.

Det finns något lättsinnigt med snö som faller över en stad.

Skälet till att jag hade drömt om snö var ett fotografi. Jag såg det i Göteborgs Stadsmuseums arkiv. Det är ett foto som jag aldrig tidigare har sett. Det är taget på Spetsbergen sommaren 1897, några veckor före Andrée-expeditionens avfärd mot döden med vätgasballongen ”Örnen”. Jag har hyst ett stort och mörkt intresse för Andrée i hela mitt vuxna liv. Andrée, Strindberg och Fraenkel blev spelets fångar. Andrée visste väl att de skulle dö. Nils Strindbergs fotografier av ballong, slädar, torosser och isbjörn är Sveriges motsvarighet till Scotts dagböcker.

ANNONS

Men aldrig förut har jag sett bilden i Göteborgs stadsmuseums arkiv.

Jag är inte helt säker på att jag ens kan identifiera Andrée, Strindberg eller Fraenkel på fotografiet. Den lätt välvda mannen med cigarill i mun och tre streck på ärmen ser ut att vara Carl August Ehrensvärd, kapten på ångaren ”Svensksund”. Mannen som bär något på höger axel skulle kunna vara den franske ballongmekanikern Machuron.

Och kanske – jag är verkligen inte säker – är mannen i ljus huvudbonad och något slags låda i famnen Salomon August Andrée.

I bakgrunden syns ballonghuset.

Det är snön och lekfullheten.

Andrée – om det är han – har ett spjuveraktigt ansiktsuttryck. Han har den hållning som man har när man just ska slunga iväg en snöboll, men ännu inte har bestämt sig för vem man ska sikta på.

Ballongen vajar som ett dystert och drogat djur.

Strängt taget råder väl inget snöbollskrig på bilden, men männen har snöbollskrigets sorglösa kroppsspråk. Snön gör världen lite nyare och lekfullare. Det vill säga: viss snö gör det. Den tillfälliga snön, snön i städer.

Det finns inget lekfullt med den eviga snön i polartrakterna.

Alla 1800-talets stora äventyrare – möjligen med undantag för Nansen – var vuxna pojkar. De överlevde tack vare sin förmåga att se världen som en skojig expedition med Remingtongevär, trattgrammofoner, flaggor, champagne och (beroende på geografin) isbjörnar, elefanter eller pingviner. Ibland medförde de bärare och spejare som inte kunde unna sig att dela denna syn. De dog.

ANNONS

Jag tittar på fotografiet från Svalbard. Det är ett lyckligt foto.

Fotografen ropar. Männen stannar ett ögonblick.

Sedan går de in och äter frukost medan snön faller över ballonghuset.

Jag tycker om att föreställa mig pipröken som stiger mot taket i ”Svensksunds” mäss.

Kocken som bräcker skinka och potatis.

Lyckholms pilsner i bruna flaskor.

Och någon söt kaka med pomerans, för det finns alltid någon kalendarisk rolighet att fira – i nödfall nån prinsessas namnsdag.

Och sedan går Andrée ut igen, ensam i snöfallet, in i ballonghuset och lyssnar på den tunga andhämtningen från gaspumparna. Ballongen vajar som ett dystert och drogat djur.

Snart skulle allt bli annorlunda.

Men det sorglösa ögonblicket i snön finns kvar.

Jag tror att det är hemligheten med fotografiet från Svalbard sommaren 1897: männen i snön beter sig som om döden inte fanns. Och vintern 2023 behöver vi kanske påminnas om sådana ögonblick.

PS. Detta kåseri publicerades digitalt i måndags och har sedan dess varit föremål för en lidelsefull diskussion bland Andrées supportrar. De framhåller att min gissning rörande ballongmekanikern Machuron är korrekt, men att det är sämre bevänt med resten. Det är inte Andrée som bär ljus mössa, utan expeditionsreserven Swedenborg. Men längst till vänster står Knut Fraenkel. I mitten syns en räv. Och snön faller.

ANNONS

Missa inget från GP Världens gång!

Nu kan du få alla kåserier och skämtteckningar som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Världens gång. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS