Har det hänt nåt? Har inte uppdaterat mig på flera timmar. Måste läsa klart först. Två böcker på en dag, tar just en dag. De var tunna men så fina. Även två tjocka ligger på bordet, de har jag redan läst. En har ett tuggummi fastklistrat vid författarens ögonbryn, jag tuggar tuggummi dagarna i ända för muntorrhetens skull. Den andra har bruna ringar efter kaffemuggar, jag dricker mycket kaffe för koffeinets skull. Har man satt en ring kan man lika gärna sätta två.
Ja, jag har varit vårdslös. Böcker ska vårdas, men just nu är de förbrukningsvaror. Jag har inte ens ork att gå ut och ta ett glas husets med gamla kamrater – där är livet ”stängt pga av sjukdom”. Jag kan se den fasttejpade lappen framför mig .Den är handskriven.
Eller så beställer jag på antikvariat, finns många i Norrland, har det visat sig, eller skickar svärsonen till bokhandeln på Järntorget.
Har jag utvecklats till en så kallad intellektuell? Läser alla recensioner jag kommer över, utan att för den skull alltid läsa det recenserade.
Den ena av de tunna är Malin Lindroths ”Nuckans hjärtespalt". Inte en onödig bisats. Lennart Sjögrens ”Det röda äpplet” är också enormt bra, men egentligen behöver jag inte mer vemod att mäta mig mot. Vem i hela världen kan processa världens sorgliga mandat ”i dessa dagar”.
Han satt till höger eller var det till vänster om det belamrade köksbordet. Griptången låg nära till hands utifall att.
De två tjocka är Marianne Lindberg de Geers ”Utan hänsyn”, det är den med tuggummit. Enormt bra? Jamenvisst. Författaren och jag är lika gamla och tycker samma. För mig spelade ålder roll just då jag läste, för igenkänningens skull. Den andra är Anna Seghers oerhört aktuella ”Transit”, skriven 1942. Verkar som om alla jämt befinner sig i transit med trasiga pass i näven. När man läst förstår man flyktingars eviga villkor lite bättre.
Intellektuella dricker rätt mycket?
Det vet jag inte om Fran Lebowitz gör.
Hon är en av västvärldens mest omsusade intellektuella – gör scenshow av smarta tankar – nyss på besök i Stockholm. Samtalsledaren gjorde visst bort sig totalt. Svårt mäta sig mot Lebowitz. Den elaka recensionen ligger på nätet och på Netflix ligger dokumentären om Fran – ”Pretend it’s a city”. Rekommenderas.
När tidningen Fokus diskuterar de 100 mest kända intellektuella finns hon inte med. Kanske är hon för spektakulär, inte alls som Gottfrid, familjens avdöde morbror. Polio gjorde honom stillasittande medan åren gick. Heter det avdöde, förresten, det tänker jag inte googla på.
Han satt till höger eller var det till vänster om det belamrade köksbordet. Griptången låg nära till hands utifall att. Han spanade ut genom fönstret efter räven som kilade förbi ladans gavel i riktning mot skogsbrynet. Där stod fällan som var gjord av metallnät. Kurt, grannen, hade då suttit på trappen och mekat med den bra länge. Gottfrid visste bättre hur man gjorde, är vad jag förmodar i alla fall.
Var han en hemlig intellektuell? Tänkte han för mänskligheten avgörande tankar där vid köksbordet, sådana som tyvärr undgått världen? Ibland for han iväg på den blå trehjulingen, stängde av motorn och satt kvar blick stilla vid viken och tittade ner i vattnet. Så kunde han sitta länge. Vad han tänkte då vet ingen, för varför berätta det för Kurt.
Alla i släkten hade oerhörd respekt för Gottfrid. Fick man tummen upp var man någon att räkna med. Det var något med den djupa tystnaden han svepte om sig.
Begreppet intellektuell har diskuterats mycket på senare tid.
Vad kännetecknar en sann sådan?
Något bra svar finns visst inte, men att det är en hedersam identitet är alla överens om. Mellan raderna viskar de:
Önskar jag hörde till den illustra skaran. Men det är det alldeles för högmodigt att ens antyda. Och förresten vill jag hellre sitta nere vid sjön. Kan det vara så att laxen börjat vandra upp i bäcken än?
Missa inget från GP Världens gång!
Nu kan du få alla kåserier och skämtteckningar som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Världens gång. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
