Västgöta-Bengtsson med egenhändigt inspelad grammofonskiva.
Västgöta-Bengtsson med egenhändigt inspelad grammofonskiva. Bild: Hjörnearkivet

Västgöta-Bengtsson var läppalätter

Han kunde konsten att dra en historia - på rätt dialekt

Det här är ett kåseri. Eventuella ställningstaganden är skribentens egna.

ANNONS

Härom veckan ringde Margareta Söderström från Kungälv. I normala fall brukar vi höras av några gånger per år. Innan pandemin bröt ut lunchade vi emellanåt med gemensamma vänner på restaurang Fars hatt.

Våra samtal handlar ofta om humor. Inte så konstigt kanske, Margareta är dotter till Sixten Bengtsson, vanligtvis kallad Västgöta-Bengtsson (1908-2000).

Nu måste jag kanske berätta lite om vem Västgöta-Bengtsson var.

I grunden var han folkskollärare. Men mest känd blev han som folklivsforskaren som for omkring med en intervjumikrofon och spelade in västgötadialekter som han lade över på grammofonskivor och magnetofonrullar.

Vid sina möten med bygdens folk fick han på köpet en mängd berättelser och anekdoter från förr. Med tiden blev en rikskänd historieberättare. Som sådan uppträdde han i både radio och tv.

ANNONS

Han skildrade forna tiders huskurer och ”kloka gubbar”. Petter i Rösann kallades ”Västergötlands siste trollkarl”. Han kunde inte bara dra ut tänder, han kunde även sätta in dem! Av masurbjörk täljde han till den tand man behövde. Han drog ut den onda tanden – och därefter stack han kvickt som tanken upp den nya i det blödande såret och knackade fast den med en liten hammare. Efter väl genomgången behandling kunde en patient bära en dylik tand i många, många år. Ja, en robust västgötagubbe bar en sådan i tjugo år – ”fast då va ho ju sketi, förstås!”

Det var för sina folkloristiska spaningar som Sixten Bengtsson på sin ålders höst utnämndes till filosofie hedersdoktor vid Göteborgs Universitet.

Den förre landshövdingen i Västra Götalands län, Lars Bäckström, skrev en gång att Västgöta-Bengtsson var ”läppalätter” (som man säger i Skaraborg), ”en talare av Churchills typ, kunnig, humoristisk och slagfärdig”.

Bäckström, som även han är läppalätter så det förslår, citerar gärna Västgöta-Bengtsson. Ett exempel:

– Carl Persson i Stallerhult, bondehövding och riksdagsledamot håller tal till kvinnan. ”Di har liknat kvinnan bå ve ena ros å ena lelja. Ja vell likna’na ve ena putäta. Roser ä leljer kan ja undvara, men utan putäter kan ja ente leva.”

ANNONS

Själv har jag alltid tyckt att de genuina västgötahistorierna inte alltid behöver vara så roliga, de blir kul bara tack vare dialekten. I boken Västgöta-Bengtssons västgötahistorier från 1956 skriver författaren själv:

” Det är alldeles otroligt, vilken befriande humor och härlig slagfärdighet man understundom kan få höra i detta landskap, inte minst i historierna som de ännu berättas ute i bygderna.”

Carl Persson i Stallerhult, bondehövding och riksdagsledamot håller tal till kvinnan. ”Di har liknat kvinnan bå ve ena ros å ena lelja. Ja vell likna’na ve ena putäta. Roser ä leljer kan ja undvara, men utan putäter kan ja ente leva.”

Bengtsson drar anekdoten om den nye pastorn som är ute och spankulerar och möter gamle Karl Jonsa, som håller på att gräva ett dike.

– Säg, vad lever ni egentligen av i den här församlingen?

– Njaa, dä ä sell å putäter, dä ä gevet, å rôgbrö å seppra-mjölk (separerad mjölk).

– Jaha, det var intressant att höra, men sådant äter ni väl inte jämt?

– Jämt? Sa’n jämt? Åsch, va sulle dä bli åt? En får la pusta imella!

Margareta Söderström har hållit sin fars minne levande genom hundratals föredrag runt om i landet.

Hon betygar att pappa Sixten blev något av en legend för de värnpliktiga vid Skaraborgs regemente, P4 i Skövde. I decennium efter decennium presenterade han sina kära hemtrakter för de nyinryckta soldaterna.

Många av Västgöta-Bengtssons i mitt tycke bästa historier äger rum i regementsmiljö.

ANNONS

Sergeanten:

– Om vinden blåser från höger, då siktar man till höger om pricken. Förstår ni det?

– Jajamensann!

– Om vinden blåser från vänster då, hur verkar det på kulan, 59 Karlsson?

– Jo, så att en då får sekta ett stöcke te vänster om precken.

– Det var bra svarat. Om det regnar då, hur går det då med kulan, 39 Johansson?

– Ho rôstar.

Eller den här:

– Om nu 411 Gustavsson ligger och skjuter på 300 meters avstånd, och fienden i stället uppenbarar sej på 400 meters avstånd, vad gör Gustavsson då?

– Jak får la trôka lite hårlare på hanen.

Missa inget från GP Världens gång!

Nu kan du få alla kåserier och skämtteckningar som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Världens gång. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS