Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

1/4

Utflykt på hoj i gemenskap för frihet

Vägen är viktigare än målet. Kamratskapet huvudsaken. Och liten eller stor hoj, tjej eller kille, ung eller gammal spelar ingen roll. Till ”Mc-träffar i Göteborg med omnejd” är alla välkomna.

En efter en mullrar hojarna in till samlingsplatsen vid Klippans kulturcafé. 
Vädret kunde inte vara soligare. Sommarsverige inte vackrare. Med andra ord en helt perfekt kväll för en utflykt upp till Stora Höga.
Tony Nykänen anländer först på sin Honda Gold Wing. Femåriga Doris – en unik blandning av yorkshireterrier, papillon och chihuahua – sitter framför honom på sadeln.

Det var Tony som för sex, sju år sedan startade Facebookgruppen ”Mc-träffar i Göteborg med omnejd” som i dag har nästan 2 500 följare. Tanken är att träffarna ska vara mer spontana och öppna än om det hade funnits en organiserad klubb med styrelse och medlemmar. Tony, eller någon annan, skickar helt enkelt ut ett meddelande om tid och plats.

– Jag har själv varit med i väldigt många klubbar, men här har vi lite friare tyglar. Det finns inga bestämda regler och vem som helst får hänga på, säger han.
Tony Nykänen började köra en så kallad Rödmyra redan innan han var myndig – och på den vägen är det. Dock med ett uppehåll under familjebildningstiden.
– Barnens mamma tyckte att det blev för mycket mc och för lite dammsugare. Men sedan tjuvskaffade jag ändå en liten Triumph, säger han med ett smil.

Många mc-fantaster känner igen sig i den historieskrivningen. Ungdomens passion för hojar återupptas när barnen blivit stora – och kan rentav bli ännu starkare.
Hemma i Gällivare körde Maggan Unhjem mc i en stor klubb redan som artonåring. Efter en lång paus med åtskilliga livsturer hittade hon för fem år sedan tillbaka till sitt stora intresse. 
– När jag fick syn på den hoj jag har nu, en Harley Davidson, i en MC-affär hade jag inte en tanke på att köpa någon ny. Men jag blev helt förälskad och skulle bara ha den, berättar hon.

 

Nya ansikten

Allt fler ansluter sig till sällskapet som väntar på avfärd. Många ansikten är nya. Det hälsas och hejas till höger och vänster och ingen missar Doris som sitter i Tonys knä. Vi pratar om vad som är så speciellt med motorcykelåkning i allmänhet och de här träffarna i synnerhet.
– Det här konceptet är fenomenalt enkelt. Har du ett hojintresse kan du bara haka på, du behöver inte känna någon. Det finns alltid något att prata om, ett självklart sammanhang, säger Helen Andersson.
Till vardags jobbar Helen som projektledare och på vintersäsongen, när cyklarna får vila, faller det sig naturligt för henne att via Facebookgruppen organisera pubrundor. Gärna till Bluesbåten Marieholm.

– När sommaren tar slut tycker jag det är bra att fånga upp intresset så att inte gemenskapen dör ut, säger hon.
Men nu är det högsäsong för motorcyklar och klockan halvsex denna onsdagskväll har 20 ekipage samlats. Via Älvsborgsbron och Hisingsleden går färden förbi Säve och vidare på småvägar upp mot Stora Höga. Mindre landsvägar med jämn asfalt och fri sikt är särskilt högt skattade, speciellt om de är kurviga. För att synas tydligare och minska risken för olyckor ligger förarna snett bakom varandra i ett slags zick zack-formation. Om en lucka uppstår ska någon annan överta platsen.

Mc-förare och naturälskare låter kanske inte som en klockren kombination men förutom gemenskapen vittnar många om starka naturupplevelser i samband med hojlivet. Om hur förvånansvärt gott till och med koskit kan lukta när man sveper förbi.
– Det är alla ängarna. Björkarna. Att åka över Tjörnbron. Eller förbi rapsfälten i Skåne. Ibland vill jag bara gråta över hur vackert det är i Sverige, säger Maggan Unhjem.
Och så är det förstås det där med friheten. Att inte sitta inspärrad i en bil utan få uppleva vinden i ansiktet och kraften i motorn under sig. ”Man känner sig lite mer levande helt enkelt”, som Tony Nykänen uttrycker det.

 

Väcker uppmärksamhet

Framme på parkeringsplatsen i Stora Höga har Mikael Viita och hans hustru Pia Kirk Viita just klivit av sin HD Ultra Limited CVO. 
– Vad som är grejen med hoj? Frihet, säger de med en mun.
Deras HD med extra allt väcker viss uppmärksamhet. Det är inte den billigaste hojen på marknaden, om man säger så. För fräcka detaljer, sits- och handtagsvärme, farthållare, gps, stereo, lite kråm och speciallack får man lägga på ett par papp på priset. Men det är det värt, tycker paret.

– Vi har ju hittat hem och behöver ingen sommarstuga, säger Pia Kirk Viita.
Under semestern blir det som vanligt en längre tur till Skåne och Danmark.
– Min fru ligger inte i tält längre men det tycker jag bara är skönt för då får det bli hotell istället, säger Mikael Viita.
Åsikterna bland mc-åkare går isär om vilket som är favoritlandet i Europa. Ann-Charlotte Larsson håller på Norge för de fina vägarna, utsikterna och allt vattnet. Anders Mellqvist och hans sambo föredrar Österrike där de spenderar flera veckor varje sommar.
Men en tripp till Fröken Anderssons café i Stora Höga är inte så dumt det heller. Speciellt om man lyxar till det med en räkmacka, en synnerligen populär anrättning bland mc-förare.

Liselott Andersson, som själv har åkt mc i över 30 år, tog över kaféet i maj 2010. Första gången hon ordnade en onsdagsträff för bil- och motorcykelburna entusiaster dök det upp en handfull personer. Sedan dess har verksamheten vuxit, minst sagt. Totalt har Liselott nu arrangerat 300 träffar och rekordet förra året var 1 300 motorcyklar på en och samma kväll.

 

Samsas på p-plats

Mängden hojar har orsakat en del gnissel eftersom de ska samsas om parkeringsplatserna med bland andra Hemköps kunder, men Liselott hoppas att känslorna ska lägga sig.
– Mc-åkare är så glada och härliga, och hit kommer en så skön blandning av folk. Till och med mc-poliser och Fire Riders, brandmännens egen motorcykelorganisation, säger Liselott Andersson.

Klockan har hunnit bli åtta och kön i hennes kafé har mattats av. Äggosten, kaffet, mjukglassen och räkmackorna räckte till alla som ville ha. Belåtna med sin kvällstur styr förarna i ”Mc-träffar i Göteborg med omnejd” sina hojar söderut igen.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.