Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

Tyko: Smärtsamma allsångsminnen

KÅSERI: Tyko uppmärksammar ett bortglömt jubileum.

Det är snart 50 år sedan den stora gruvstrejken i Kiruna pågick. Det var då Palme förde den svenska allsångstraditionen till nya höjder vid ett besök på LKAB. På ett stormöte försökte han få arbetarna att gå tillbaka till sina jobb genom att säga: ”Nu föreslår jag att vi alla i denna sal gemensamt sjunger Hejhå, hejhå vi till vår gruva gå.”
Greppet användes som bekant på nytt av Birgit Friggebo 1992. Det är faktiskt 25 år sedan ett av svensk politiks pinsammaste ögonblick inträffade. 
Platsen var Folkets hus i Rinkeby, där det varit oroligt en tid på grund av Lasermannen. Befolkningen ville förbjuda rasistiska organisationer och krävde ett möte med regeringen. 
Sveriges statsminister Carl Bildt åkte ut till Rinkeby, tillsammans med invandrarminister Friggebo och resten är historia.
Carl Bildt sa saker som: ”… en friktionsyta uppstår förvisso, men det är denna motsatsernas fredliga dynamik som i mitt sätt att se betyder oerhört mycket för att vitalisera det svenska samhället.”
Det kanske inte var någon klockren analys av Lasermannens påverkan på människorna runt honom. Men att han befann sig mitt i denna friktionsyta var uppenbart. Dynamiken var inte särskilt fredlig just vid detta tillfälle.
Ministrarna stod framför en väljargrupp som aldrig förstått entusiasmen kring Friggeboden. De hade bott i svår trängsel i hela sina liv.
Mötet urartade och Friggebo fick för sig att det var dags att bryta upp. Eller också fick hon plötsligt en omotiverad lust att brista ut i sång. Det är ett känt psykologiskt fenomen att en människa som befinner sig i ett trängt läge plötsligt börjar sjunga. 
Därför lutade sig Friggebo fram mot mikrofonen och sa: ”Nu föreslår jag att vi alla i denna sal gemensamt sjunger We shall overcome!”
Rinkebyborna önskade konkreta åtgärder från regeringen och erbjöds en… protestsång?
Friggebo fick aldrig igång allsången. Det är tveksamt om ens Lasse Berghagen hade lyckats med det. Kanske var det helt enkelt fel melodival. Å andra sidan hade nog inte ens Tuggevigge eller Så skimrande fått igång sången.
Nej, den största orsaken till misslyckandet var antagligen själva motivet till att brista ut i sång: ”Jo, vi gör det nu, så att vi får ner stämningen i denna lokal.”
Det är detta som är det djupt originella i Friggebos agerande eftersom allsång är så starkt förknippat med att få upp stämningen. 
Jag tror att den enda sång i detta ögonblick i Rinkeby Folkets hus som hade fått ner stämningen skulle varit Fyra bugg och en Coca Cola.
Säga vad man vill om Birgit Friggebo, men hon var inte en politiker som var rädd att blotta sig. Denna egenskap tog hon till nya höjder lite senare det året när hon kom till Nobelfesten. 
När kungen anlänt och fick se henne, tog han mikrofonen och sa: ”Nu föreslår jag att vi alla i denna sal gemensamt sjunger…”
Tallyho!


TYKO

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.