Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Carl-Einar Häckner är krönikör i Göteborgs-Postens helgmagasin Två Dagar.
Carl-Einar Häckner är krönikör i Göteborgs-Postens helgmagasin Två Dagar.

Carl-Einar Häckner: Vi flög till Huskvarna på farmors äkta matta

Carl-Einar Häckner berättar om en matta för vampyrer, hemliga möten och slutna rum. Och om när han flög till trollet vid E6:an.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

Jag vaknade upp en söndag och kände att jag ville göra något drastiskt för att förändra något i mitt liv. Något jag tänkt på länge. Jag skulle köpa en matta. En sån som farmor hade i sitt vardagsrum. En handknuten äkta mörkröd persisk matta med blommor och fåglar på i ett fantasifullt mönster som får tankarna att spatsera runt i fantasins värld.

En matta för vampyrer, hemliga möten och slutna sällskap som med små sjörövarröster berättar var skatten ligger gömd. Proppfull med berättelser och hemligheter du aldrig tröttnar på, för mattan har ett eget liv.

En sån köpte jag och den var tre gånger fyra meter stor.

Jag tog hem den och la ut den på parketten och det blev helt värdelöst.

Passade inte alls. Rummet imploderade krympte och försvann nästan helt. Jag hamnade i en John Malkovich-film mellan två våningar i ett för trångt rum. Taket kom för nära golvet så jag var tvungen att böja mig.

”Så vill inte jag leva”, tänkte jag.

Jag hade öppet köp. Jag lämnade tillbaka mattan.

Nu har jag fått tillbaka mitt parketthav.

Jag har skaffat mig en mindre blå rund matta till flygeln i alla fall. Det är bra att flygeln står mitt i ett hav av framtid, försök, undringar om hur allt ska gå.

Jag vet att jag borde en massa saker.

LÄS MER: Varje år försvann nyckeln till logen på Liseberg

Framtiden är oidentifierbar. Tänker på barndomen, föräldrarna, relationer och gamla vänner mitt i allt pandemistädande. Tar en paus och lägger mig på soffan. Hinner inte med att ringa alla jag vill ringa fast all tid finns. Funderar på saker jag missat, borde ha gjort och saker jag skulle ha sagt. Tanketråden avbryts av att dom borrar i mitt hus. Känns som jag är hos tandläkaren. Efter ett tag upphör borrningen och övergår i ett mer behagligt småhamrande som tillåter mig att halvslumrande fortsätta hoppa runt i huvudet tills jag hamnar hos farmor i Jönköping. Jag brukade hälsa på henne på mina skollov som barn.

LÄS MER: Första dagen i Berlin var en chock med alla intryck

Under backgammonbordet med lejonfötter satt jag på farmors äkta matta. En lätt beröring på lejonets fötter fick mattan att lyfta. Smekte jag på fötterna en gång till flög mattan i väg. Vi flög ut genom balkongdörren, upp i himlen över Jönköping och virvlade genom molnen supersnabbt. Vi kunde se till morfar där han bodde på andra sidan stan. Sen flög vi till Huskvarna och till trollet som står vid E6:an.

Jag blundar, jag är barn igen. Allt är ett mirakel. Jag ser genom gardinerna ut mot framtiden över muren.

Där borta där allt finns.

Det stora alltet, möjligheterna och livet.

Carl-Einar Häckner är trollkarl, komiker och varietéartist.

LÄS MER: Det var fint att tända ljusen för min syster

Ser på: Pawnshop på tv, fotboll på datorn, cardistry-videos (kort-artisteri) och piano-tutorials på youtube.

Lyssnar på: Accepts nya, den låter som Maiden. Fatz Waller är tillbaka i mitt liv. Underbart att städa till. Och så Östen Hedenbratt, ”Lallens fader”.

Äter: Våfflor som jag gör själv, med honung. Prosciuttoskinka och riven parmesan. Eller gröt. Grönsaker i ugn och Cordon bleu.

Missa inte det senaste från Två Dagar!

Nu kan du få alla reportage, spaningar och tips från GP:s helgmagasin Två Dagar som en notis direkt till din telefon. Klicka på följ-knappen vid taggen Två Dagar, i mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.