Hur låter pianot?
– Bra! Jag var rädd att det skulle vara för nytt, men det här stod undanskuffat i ett hörn, dammigt och skitigt. Precis vad jag är ute efter. Inspelningarna bygger på att det låter brusigt och slitet, det blir jättekonstigt om det låter för perfekt när vi ska återge dem på scen.
Har du fått lägga mycket tid på att återskapa ljuden?
– Ja, jag lät bygga en låda som ska återskapa det svajiga och brusiga som man får när man spelar in på en gammal trasig bandspelare. Det är som en vanlig effektpedal egentligen, man leder ljudet genom den. Jag fick den specialbyggd av en psykolog som har som hobby att bygga gitarrpedaler.
Det låter dyrt?
– Hade jag betalat för hans verkliga arbetsinsats hade det tagit hela turnébudgeten, men han tyckte det var så kul att han bara tog betalt för delarna. Jag kom skamligt billigt undan. Det är skönt att hitta människor som kan omsätta mina ljudideal i teknik. För mig är teknik ett mysterium. Jag äger en studio, men kan inte ens löda en sladd. Så jag fick gå till hans mottagning, sitta i hans patientfåtölj och berätta vad jag ville ha medan han lyssnade och tog noteringar.
Vad är det för sorts bandspelare du spelat in på?
– Gamla en- eller tvåkanalsbandspelare som folk hade hemma förr för att lyssna på musik och spela in ljud. Jag fick en av en gammal flickvän för många år sedan och provade att spela in på den. Det funkade inte riktigt som det skulle. Ljudet återgavs på ett konstigt sätt, det slirade och höll på, men det öppnade också upp en massa inre bilder. Jag började spela in och köpte fler bandspelare på loppisar, i olika skick och ganska billigt. De gick sönder ofta, en började brinna mitt i en inspelning. Men jag fick en massa häftiga inspelningar som inte gick att planera, en blandning av mina egna insatser och gamla radioinspelningar eller baklängesröster som spelats in på bandet sedan tidigare.
Var hittade du banden?
– Man kan hitta drivor med sådana band på loppisar. Jag har suttit i timmar och lyssnat, det är som att hitta en fotosamling. På ett band hade någon spelat in en födelsedagsfest, vilket sedan blandades med favoritlåtarna från radion och någon föreläsning. Det kändes ungefär som att skruva mellan radiostationer som försvunnit sedan länge.
LÄS MER:Så firar Bob hund helgen vecka 48 i Göteborg
Har du med dig någon av bandspelarna på scen?
– Nej, men vi har en massa konstiga instrument. Jag köpte ett slags cittra med pianotangenter på annons i Tyskland. Den kallas för Rillonette och ser ut att vara över 100 år gammal. Vi har en låt som skulle vara väldigt svår att spela på något annat, så jag hoppas den håller hela vägen.
Det låter vanskligt?
– Ja, lite. Vi har byggt speciallådor till många av instrumenten så att de ska gå att frakta. Men inspelningarna på 1900-albumen låter som att något gått snett redan. Skulle det göra det under konsertens gång kan man säga att det ingår i konceptet.
Har du några tips till den som är sugen på att spela in musik på det här sättet?
– Ja, börja spela någon annan typ av musik, haha. Jag tror att det fortfarande finns gott om sådana här bandspelare på loppisar, men de kommer att vara i ett dåligt skick och de kommer att gå sönder. Man ska nog inte lägga en förmögenhet på det. De är tunga dessutom och svåra att få hem. Jag har tre i studion just nu, men jag har fått slänga i alla fall tre-fyra stycken.
Christian Gabel
Bor: Stockholm.
Gör: Musikproducent och trummis i Bob hund. Har släppt egna album i projekten 1900 och Krater, och är delägare av musikstudion Studio Cobra. Spelar på Stora teatern i helgen.
