Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Karl Sjöström och Mikael Nypelius har skrivit boken ”Ciderrevolution – din DIY-guide till cider och pét-nat” Bild: Fredrik Skogkvist / Mostphotos

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Vad är en ciderrevolution, Mikael Nypelius?

I Sverige dignar äppleträden av frukt som inte hinner tas till vara. Mikael Nypelius och Karl Sjöström reagerade på slöseriet, hoppade av sina sommelier- och restaurangkarriärer och bestämde sig för att utforska svensk cider.

Vi har mängder av äpplen i Sverige, men ändå ingen tradition av att dricka eller producera cider. Varför?

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

– Det har egentligen historiska orsaker. När myndigheterna en gång i tiden började få folk att dricka vin i stället för sprit ville man inte öppna dörren för ännu en alkoholhaltig dryck. Så man satte en alkoholgräns för cider på 2,25 procent. Sedan dess har cider i Sverige varit förknippad med en ganska sötsliskig dryck.

Detta vill du och din kompanjon Karl Sjöström ändra på, eller hur?

– Vi har båda en bakgrund i restaurangvärlden. Jag var tidigare sommelier på Bhoga i Göteborg och fokuserade på andras drycker. Vi blev sugna på att göra något eget, och det var samtidigt som vi blev medvetna om all frukt i trädgårdar och på gamla öde plantager som aldrig tas om hand. Vi plockade äpplen och plommon och lät dem jäsa.

Och då blev det cider?

– Något liknande åtminstone. Enligt reglerna om vad som får kallas cider i Sverige räcker det med 15 procent frukt. Det är som att ta blandsaft och tillsätta extrakt, vatten och jäst. Våra drycker har 100 procent frukt, så det är egentligen en helt annan sorts dryck. Det blir också en annan dryck än cider från till exempel Frankrike och England. Där görs cider på äpplen med mer beska än våra äpplen, som smakar sött och syrligt. Sverige har äpplen av världsklass, så det borde gå, tyckte vi.

Tillsammans med Karl Sjöström har du skrivit boken ”Ciderrevolution”. Vad betyder det egentligen?

– Två saker. Dels vill vi uppmuntra folk att göra sin egen cider. I vår bok finns recept som funkar med en juicecentrifug i köket eller med en liten press och fruktkross. Men revolutionen handlar också om vad cider kan vara. Vi jäser inte bara äpplen, utan plommon, rabarber, havtorn och kvitten. Det går att göra goda jästa drycker på det mesta i trädgården med lite kunskap och fantasi. Nu ska vi testa morötter och rödbetor också.

Det låter som om ni uppfinner en svensk ciderkultur som aldrig funnits.

– Lite, faktiskt. Vi visste inget om cider tidigare, utan sitter på kunskap om vin- och öltillverkning. Vi har valt att kalla vår dryck för cider, men den har lika mycket syra som vin, och vissa sorter påminner om suröl. En del gamla sommelierkolleger har rynkat på näsan när de har fått smaka. 95 procent av vår produktion går ännu så länge på export. I USA ses vår cider som en spännande svensk dryck. I Sverige ser många fortfarande den som en lite annorlunda cider.

Och hur ser till exempel fransmän på er cider?

– Med nyfikenhet! Vi har mycket kontakt med franska vinodlare, och de är också ganska fast i sitt tänkande. De gör vin på sina druvor, och intill vingårdarna kan det stå fantastiska aprikosträd. När vi frågar om de någonsin jäser aprikoserna svarar de ”nej, det går inte”. Men det gör det ju, och nu har vi fått ett par vinodlare att pröva just det. En del av vår mission är att få bort en del av avgränsningarna mellan vin, cider och öl.

Ni producerar cider, men har ingen egen fruktodling. Hur hittar ni er råvara?

– Sedan en tid bor jag i Malmö, och i Skåne finns många övergivna frukt­odlingar. Vi åker runt på landsbygden och letar. Bara för några dagar sedan hittade vi en bortglömd odling som vi hoppas kunna ta frukt ifrån senare i höst.

Förra året var ett exceptionellt fruktår. Prognoserna talar för att det blir betydligt sämre i år. Är du orolig för tillgången, eller för att privatpersoner inte får samma möjligheter att experimentera i år?

– Förra året var som sagt fantastiskt, men man glömmer lätt att 2017 var ett av de sämsta fruktåren på väldigt länge. Årets blomning har trots allt sett okej ut, så jag tror att det blir ett helt normalt fruktår. Ett utmärkt år att pröva själv.

Mikael Nypelius

Bor: I Malmö.

Gör: Driver tillsammans med Karl Sjöström cider­producenten Fruktstereo och har skrivit boken ”Ciderrevolution – din DIY-guide till cider och pét-nat”.

LÄS MER: Så hittar du godast alkoholfri cider

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.