Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

1/2

Vävda mönster som kom att bli epokgörande

Den epokgörande Bauhausskolan i Tyskland startade för hundra år sedan. Länge var Gunta Stölzl ett av de stora namnen på skolan. Ändå har hennes arbete börjat uppmärksammas efter förtjänst först de senaste åren.

I år är det hundra år sedan arkitekten Valter Gropius slog ihop en konsthantverksskola och en konsthögskola i tyska Weimar. Bauhausskolan var född, kanske den mest inflytelserika designskolan någonsin, med arkitekter, formgivare och konstnärer som mellan 1919 och 1933 utbildade över 1 200 elever och skapade klassiska möbler, byggnader och bruksföremål.

Valter Gropius hade drömmar större än byggnader, han såg en skola där hantverk och konst kunde mötas och inspireras av varandra. För att skapa det krävdes konstnärlig kreativitet kombinerat med tekniska kunskaper.

Gropius lovade jämställdhet med orden: ”Ingen skillnad mellan det vackra och det starka könet.” Ord som egentligen säger allt om hur illa det var med jämställdheten. Trots att skolans syfte var att korsbefrukta olika konstformer var det bara männen som kunde röra sig fritt mellan skolans verkstäder. De kvinnliga eleverna hänvisades till textilavdelningen eller eventuellt keramik­avdelningen. Flera av de 462 kvinnorna som gick på skolan under åren har fått uppmärksamhet först på senare år.

En av de mer betydande kvinnorna var Gunta Stölzl, som blev en av skolans två kvinnliga huvudlärare. Hon kom till skolan redan 1920 efter några år med konststudier, bland annat med glasformgivning i hemstaden München.

Gunta Stölzl

Född: 5 mars 1897 i München, Tyskland, död 22 april 1983 i Männedorf, Schweiz.

Känd för: Tysk textilkonstnär och Bauhausrörelsens första och enda kvinnliga mästare och verkstadschef, som ansvarig för vävningen.

Tyska textilkonstnären Gunta Stölzl.. Bild: Bauhaus-Archiv

På Bauhausskolan fick Gunta och hennes kollegor och elever möjlighet att experimentera med nya material och tekniker. Hon hämtade inspiration från konstnärer som Paul Klee och Wassily Kandinsky, både i sitt eget skapande och i undervisningen. Hennes färgstarka konstruktivistiska mönster tog sig uttryck i fantastiska textilier, mattor och gobelänger, men också textilkonst till några av Marcel Breuers stolar.

Hon var dessutom den drivande kraften för att införa matematik på schemat. Syftet var att stötta lärandet inom teknik och industriell design. Under hennes ledning blev textilavdelningen en kreativ och ekonomisk framgångssaga. Hon förvandlade vävverkstaden från ett hantverkscenter till en väloljad industriell designavdelning.

När nazisterna fick större inflytande i Tyskland blev förutsättningarna på skolan snart omöjliga. Gunta Stölzl var dessutom gift med den judiske arkitekten Arieh Sharon och 1931 tvingades hon lämna Tyskland. Året därpå stängde Mies van der Rohe skolan. Flera av de välkända manliga namnen flyttade till USA och fick framgångsrika karriärer, många flydde till Tel Aviv och medverkade till att skapa ”Den vita staden”, ett område med 4 000 funkishus.

Gunta Stöltz flyttade till Schweiz och arbetade framgångsrikt vidare med textil i olika sammanhang, bland annat med mattor, gobelänger och möbeltyger. I dag finns hennes textila verk på museer runt om i världen. Kanske finns det inte någon annan form av konstnärligt hantverk som kräver så mycket koncentration, matematiska kunskaper och intuition som vävning. Gunta Stölzl behärskade detta till fulländning.

LÄS MER: Pez – en amerikansk ikon från Österrike

LÄS MER: Pinnstolen som blev till en pall

Bauhaus

En skola för konsthantverk, formgivning, konst och arkitektur i Tyskland 1919–1933. Bauhaus har haft stort inflytande på modern konst och arkitektur och ses som en föregångare till funktionalismen.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.