Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/6

Tuff start för västsvenska ministern Anna Hallberg

Som regeringens enda västsvensk är Anna Hallberg väl medveten om hur viktig exporten är för Sverige. Under pandemin har den vetskapen inneburit oro och sömnlösa nätter. Nu ska den otippade ministern få fart på konjunkturen igen – men hur ska det gå till?

Sydkorea söndag till tisdag. Möte med handelsministrarna från de övriga EU-länderna i Bryssel på onsdagen. Regeringsmöte i Stockholm på torsdagen och sedan möte med företag i Borås på fredagen. Så såg en vecka i Anna Hallbergs liv ut under hösten 2019.

I mars 2020 hade hon varit minister i ett halvår. Kalendern var fulltecknad med någonstans kring 200 resdagar under året.

– Det var allt från Lycksele och Kalmar till Shanghai och Chile. Så kom pandemin.

Och i stället för att åka runt i landet och stötta företag som tvekar inför att börja exportera eller åka runt i världen och strida för en öppen och fri handel satt landets utrikeshandelsminister plötsligt hemma i lägenheten och ringde andra handelsministrar för att lösa praktiska logistikproblem: ”Ni har stängt inne en leverans till ett företag. Till ett land som just nu är i stort behov av skyddsutrustning. Det måste komma fram.”

– Då handlade det om att vara pragmatisk, säger Anna Hallberg.

På bara några dagar stängdes alla gränser. Utrikeshandeln kollapsade helt.

– För mig är den inre marknaden vår hemmaplan, där vi har ett fritt flöde av varor. Plötsligt fungerade inte ens den. Chock är väl ett starkt ord, men det var i alla fall en väldig överraskning för många av oss.

Sömnlösa nätter

Bransch efter bransch tvingades dra ned på produktionen tills allt mer eller mindre stod stilla. Fordonsindustrin förlorade till exempel nästan 80 procent av sin export under april förra året.

– Kommer man från Göteborg och Västsverige så vet man att hela grunden för vår välfärd är att exportindustrin fungerar. Jag ska vara helt ärlig och säga att jag blev väldigt, väldigt oroad när jag såg hur snabbt det gick. Det var några sömnlösa nätter där.

LÄS MER: Hallberg: USA:s ståltullar kan snart tas bort

Stentrapporna i 1700-talspalatset där utrikesminister Anna Hallberg har sin arbetsplats är klädda i röda mattor. Bild: Anna Tärnhuvud
Stentrapporna i 1700-talspalatset där utrikesminister Anna Hallberg har sin arbetsplats är klädda i röda mattor. Bild: Anna Tärnhuvud

Att en statsminister överraskar med en oväntad ministerutnämning är inte helt ovanligt. Men Anna Hallberg? När Stefan Löfven presenterade henne i samband med riksmötets öppnade den 10 september 2019 var förvirringen total. Under några ögonblick förväxlade journalisterna henne med poeten med samma namn – den enda Anna Hallberg som överhuvudtaget gav några träffar på nätet.

Statsminister Stefan Löfven (S) presenterar de nya ministrarna Anna Hallberg, Ann Linde och Eva Nordmark i samband med riksmötets öppnande 2019. Ann Linde hade varit med sedan tidigare, men fick en ny roll. Bild: Henrik Montgomery/TT
Statsminister Stefan Löfven (S) presenterar de nya ministrarna Anna Hallberg, Ann Linde och Eva Nordmark i samband med riksmötets öppnande 2019. Ann Linde hade varit med sedan tidigare, men fick en ny roll. Bild: Henrik Montgomery/TT

LÄS MER: Cecilia Malmström ett steg närmre posten som OECD-chef

I Trollhättan var reaktionerna annorlunda. Där fanns det de som nickade och konstaterade att ”Anna i herrgårn” blivit minister.

Anna Hallberg föddes i Göteborg där hennes far var ekonomidirektör på Ångfartygs AB Tirfing, som senare blev Broströms Rederi AB. När hon var fyra år flyttade familjen till Trollhättan, där han blev vd för det som då hette Volvo Flygmotor.

De som läste hennes cv den där dagen då hon presenterades som ny minister blev inte mindre förbryllade. Handelshögskolan i Göteborg. Chefsbefattningar på banken SEB:s avdelning för private banking. Vice vd för Almi företagspartner. Ett antal styrelseuppdrag.

Inte riktigt som den traditionella S-bakgrunden.

Strömmen glittrar i vårsolen

Röda mattor hela vägen upp i en stentrappa nött av 250 års fotsteg. Arvfurstens palats byggdes till Gustav III:s syster Sofia Albertina, men sedan över hundra år tillbaka är det hemvist för utrikesdepartementet. Elegansen är intakt.

En von Dardel på ena väggen. En världskarta på en annan. Utsikt över Operan och strömmen, som denna dag glittrar i vårsolen. Anna Hallberg slår sig ned i soffan och berättar.

I månadsskiftet augusti-september 2019 blev hon kontaktad av statsminister Stefan Löfvens assistent som undrade om hon hade möjlighet att träffa statsministern dagen efter. Hon hade mött Löfven vid några tidigare tillfällen, men hade verkligen ingen aning om varför han ville träffa henne.

Det finns vissa stunder i livet som man har med sig, då man kommer ihåg hur det såg ut i rummet. Det var en sådan stund.

Hon hade precis lämnat Almi, hade ett par styrelseuppdrag, funderade över nästa steg i karriären.

– Jag tänkte att det kanske handlade om ett utredningsuppdrag. Fast samtidigt: varför skulle statsministern fråga om det? Det borde en minister göra. Det var många tankar i huvudet, men inte att bli minister.

Hon beskriver det som något av en chock att få frågan. I positiv bemärkelse.

– Det finns vissa stunder i livet som man har med sig, då man kommer ihåg hur det såg ut i rummet. Det var en sådan stund. Jag kommer ihåg precis hur kaffekopparna stod och hur det såg ut i färgerna.

Hur reagerade du?

– Först sa jag: jag kan inte tänka mig något roligare. Men sedan besinnade jag mig och sa att jag måste hem och fundera lite. Sedan tog det väl ett par dygn innan jag kände att jag landat i det. Det är ändå ett stort ansvar.

Exporten måste öka

Som ett litet land är Sverige extremt beroende av handel med omvärlden. Vårt välstånd bygger på att exporten är större än importen.

Om exporten minskar syns det i statsfinanserna – och möjligheterna att upprätthålla en god välfärd minskar. Alltså är det viktigt att svenska företag har goda förutsättningar och att de vågar gå utanför landets gränser.

LÄS MER: Patrik Arnesson om succén med appen Forza Football

Anna Hallberg

Ålder: 57 år.

Bor: Stockholm.

Familj: Sambo med före detta S-ministern Anders Sundström. Två vuxna söner från ett tidigare äktenskap.

Yrke: Utrikeshandelsminister och minister med ansvar för nordiska frågor.

Bakgrund: Uppväxt i Trollhättan. Har studerat juridik och ekonomi på Handelshögskolan i Göteborg. Olika chefsbefattningar inom banken SEB under 20 år, vice vd för Almi företagspartner, styrelseuppdrag i bland annat Atrium Ljungberg och Lifco.

Innan finanskrisen slog till 2008 stod exporten för nästan 50 procent av den svenska bruttonationalprodukten, det vill säga det samlade värdet av alla varor och tjänster. Under krisen föll exporten och återhämtningen blev svag under åren som följde. I stället för export var det ökad konsumtion som drev på BNP-tillväxten, en i längden farlig utveckling och bakgrunden till att regeringen tog fram en exportstrategi där det heter att svensk export måste öka och att den i högre utsträckning måste nå nya marknader, samt att fler små och medelstora företag måste kunna, våga och vilja exportera.

Det är just där Anna Hallberg kommer in i bilden. Med sin bakgrund i banken SEB och Almi företagspartner är detta vad hon jobbat med under hela sin yrkesliv: att rusta företag för att våga ta nästa kliv.

– Jag har jobbat med alla typer av företag under min karriär, så jag har en ganska bra bild av vad de behöver av politiken för att kunna gå utanför Sveriges gränser. Det var ett medskick jag fick från statsministern: använd de erfarenheterna.

Precis som i Almi är uppdraget också att se till hela landet. Alla kommuner, regioner och företag i Sverige ska känna att det är dem hon jobbar för.

– Det kanske låter konstigt när man sitter på utrikesdepartementet, men vad jag helst skulle vilja under min tid som minister är att besöka varenda kommun i Sverige och se hur vi får möjligheten att skapa nya arbetstillfällen och säkra skola, äldreomsorg, den lokala polisen i de kommuner som ligger lite mer perifert. Jag vill se att exportföretagen i Västerbottens inland eller i Dalsland får möjlighet att växa och ta klivet ut.

Vad är det politiken kan bidra med för att åstadkomma det?

– Politiken kan skapa ramverk, grundförutsättningar, former. Vi ska ha en politik som underlättar för företagen. Men det är i företagen det sker. Vi ska understödja och bejaka innovationskraften i företagen, men jag tycker också att det finns en gräns i hur långt politiken kan gå. Samspelet är helt avgörande. Har man inte en dialog med näringslivet, så är det svårt att få till det här perfekta partnerskapet mellan politik och näringsliv. Där tror jag att vi kan göra mer.

Ensam västsvensk i regeringen

I Stefan Löfvens första regering som tillträdde 2014 fanns två ministrar med Göteborgsanknytning. Efter skandalen med Transportstyrelsens IT-upphandling tvingades infrastrukturminister Anna Johansson avgå sommaren 2017 och två år senare avgick socialminister Annika Strandhäll efter en familjetragedi.

Det var alltså tomt på västsvensk representation när Anna Hallberg kom in i regeringen hösten 2019. Nu lämnade hon visserligen Västsverige för Stockholm direkt efter studierna på Handelshögskolan 1987, men banden har funnit kvar under alla år. Under en period satt hon i styrelsen för Högskolan i Väst. Hon har kvar ett par av sina bästa vänner i Trollhättan och besöker stugan i Bohuslän så ofta hon bara hinner.

LÄS MER: Så ser Pussy Riot-aktivisternas liv ut i Sverige

Anna Hallberg plockar bär i skogen.
Anna Hallberg har inte släppt kontakten med Västsverige. Hon är i stugan i Bohuslän så ofta hon hinner och går gärna ut i skogen för att plocka bär. Bild: Privat

Och under hennes ledning har faktiskt den del av Utrikesdepartementet som jobbar med handelsfrågor blivit något av en västsvensk enklav: hennes pressekreterare är från Göteborg, statssekreteraren från Trollhättan och en av de politiskt sakkunniga från Alingsås.

– Vi brukar skoja om det, att vi är västkustteamet.

Spelar det roll om någon i regeringen har Göteborgskoppling?

– Ja, det spelar roll att vi har en regering som är sammansatt av personer från olika delar av landet. Västsverige har sin egen kontext. Det starka beroendet av exportindustrin. Att med egna ögon ha sett hur en stad reser sig från den krasch det ändå var med Saab och kan hitta sin egen nya profil – det betyder jättemycket att föra in de erfarenheterna. Inte minst för mig som är ansvarig för utrikeshandelsfrågor så tror jag att det betyder extra mycket att komma från en region som är så starkt exportberoende.

Att se den resan på så nära håll och att se den ödmjukhet som pappa hade inför det, det har präglat hela mitt liv.

När Anna Hallberg växte upp bodde familjen i en tjänstebostad ”med allt vad det innebar”. Hon var medveten om att hon stack ut, samtidigt som hon mest ville vara som alla andra i ett Trollhättan präglat av industri och av arbetarrörelsen.

Och de socialdemokratiska värderingarna har hon faktiskt haft med sig, ända sedan dess. För hennes pappa var inte bara vd med tjänstebostad.

– Min farfar var aktiv socialdemokrat. Han var svarvare och byggde upp ABF i Surahammar. För honom var det viktigt det här med bildningen i arbetarrörelsen. Farmor var kokerska. Det var en stor uppoffring för dem att min pappa skulle kunna utbilda sig vidare, först på läroverk och så småningom på Handelshögskolan. Att se den resan på så nära håll och att se den ödmjukhet som pappa hade inför det, det har präglat hela mitt liv.

Rådet från mamma

Hennes mamma var psykolog. När Anna Hallberg började skolan 1970 var hon den enda i sin klass som hade en mamma som jobbade heltid.

– Mamma var en stark feminist – det har också präglat mig mycket. Jag tror att det var när jag började i första klass, som min mamma sa: ”kom ihåg det, ingen frihet utan ekonomisk frihet”. Det vill säga: skaffa dig en utbildning, skaffa dig ett arbete, förlita dig inte på att en man ska försörja dig.

Vad tänkte du då?

– Jag förstod nog inte riktigt vad hon menade. Men nu har jag sett det själv på nära håll, hur kvinnor i min generation levt i ett äktenskap där mannen var den huvudsakliga försörjaren. Nu ser de att de kommer att få en otroligt låg pension. Kvinnor som kanske skulle vilja lämna ett dåligt förhållande men som är inlåsta av ekonomiska skäl. Så det var ett väldigt gott råd, och frågan lever kvar.

LÄS MER: De jobbar i skuggan av coronapandemin

Anna Hallberg 1970.
Anna Hallberg på väg till sin första skoldag i Trollhättan 1970. Bild: Privat

Har du levt efter det?

– Ja, verkligen. När barnen var små och deras pappa och jag levde ihop, så delade vi väldigt lika på hämta-lämna och ledighet. Jag tror att det har präglat mina barn också.

Hon återkommer till uppväxten i Trollhättan när hon talar om viljan att hela landet ska leva, att företag och välfärd ska finnas där överallt och att möjligheterna att komma någonstans ska vara lika för alla. Ingenting ska tas för givet. Alla ska få chansen.

– Jag har sett det som en ynnest att få växa upp i en liten stad. Jag har bara goda vibbar från min uppväxt i Trollhättan. Det var ett privilegium att växa upp i ett samhälle som var så integrerat jämfört med hur det är i till exempel Stockholm i dag.

Hur visste Stefan Löfven att du kunde vara intresserad av att sitta i en S-regering?

– De gånger jag varit i sammanhang med socialdemokratiska företrädare så har det ju varit tillsammans med min sambo, Anders Sundström, som själv varit minister i en socialdemokratisk regering. Så det var nog ingen hemlighet var jag befann mig politiskt, även om jag inte varit aktiv.

Pandemin väckte protektionism

När pandemin slog till öppnade det för precis allt det som den svenska exportstrategin inte behöver. Anna Hallberg beskriver det som primitiva reflexer: allt fler länder började tala om att flytta hem produktion, att sluta sig mot omvärlden.

– Det kolliderar med det vi står för i Sverige – fri handel och öppenhet – så det var mycket som ställdes på sin spets då och en viktig uppgift för mig har varit att ta strid för öppenheten.

Ingen visste – och ingen vet egentligen fortfarande – hur länge vi kommer att få leva med pandemin. För att täcka upp för förlusterna har regeringen klubbat krispaket efter krispaket. Totalsumman är nu uppe i närmare 300 miljarder kronor.

– Vi talar om livskraftiga företag som byggts upp under ett helt sekel. De kan bara inte kastas bort. De måste få överleva. Det höll mig vaken om nätterna i början av krisen: hur håller vi dem under armarna?

Även om vi fortfarande är mitt inne i pandemin, och restriktionerna har blivit en del av vardagen, så har faktiskt de svenska exportföretagen klarat sig oväntat bra. Återhämtningen efter det dramatiska fallet under förra våren har varit starkare än någon hoppats på. Exporttappet stannade till sist på sex procent för 2020. Det är bättre än de flesta jämförbara länderna.

– Vad vi sett är att vi är väldigt snabba på att ställa om i Sverige. Vi är outstanding där.

Är du rädd för bestående men efter pandemin?

– Det får inte bli så att man ifrågasätter nyttan av det globala samarbetet. Det kan göra mig orolig, Man talar om att man flyttar hem, att man ska bli autonoma. Jag tror på det omvända: man ska utnyttja spetskompetensen var den än finns i världen.

LÄS MER: Italienarna som kom till Göteborg – och stannade

Du ser inga faror med den totala öppenheten – till exempel inför ett land som Kina?

– Man måste komma ihåg att kinesiska investeringar i Sverige har bidragit till så mycket gott. Innovationskraft, arbetstillfällen. Vi kanske inte ens hade haft några Volvo rullande på gatorna i dag, om vi inte haft de kinesiska ägarna.

I samband med att Volvo fick kinesiska ägare var många oroliga för att de skulle ta kompetensen och försvinna, hur ser du på den risken generellt?

– Kompetens är färskvara. Sedan finns det också mycket strukturkapital, det som sitter i väggarna. Och det är ju genom att ständigt utveckla den som man behåller sin konkurrenskraft – vilket man gjort i Göteborg.

Förmågan att ställa om, utveckla kompetensen och se framåt. Allt det gör att utrikeshandelsministern, trots allt, har hopp om att uppfylla de tuffa målen i exportstrategin.

– Efter krisen ska vi bygga upp ett mer hållbart samhälle och där är Sverige väldigt långt framme. Så jag är väldigt optimistisk inför svenska företags möjligheter att konkurrera. Kanske ännu mer nu än tidigare.

LÄS MER: Polischefen till politikerna: ”Ta bussen till Gårdsten”

Fyra röster om Anna Hallberg

Gert-Inge Andersson (S), före detta kommunalråd i Trollhättan

"Vi satt i styrelsen för Högskolan i Väst tillsammans och hittade varandra i frågor som rörde näringslivet och företagens villkor. Att hon var socialdemokrat hade jag ingen aning om förrän hon blev minister.”

Sara Wallin, vd Chalmers venture (tidigare vd Almi väst)

"Hon är väldigt strategisk och duktig på att skapa relationer. Vi har haft en del heta diskussioner om strategiska tankar som jag har uppskattat. Hon är oerhört rak. Man kan ha olika åsikter, utan att det blir personligt.

Carl Bennet, huvudägare för Lifco där Anna Hallberg suttit i styrelsen

”Anna är en väldigt kunnig och kompetent person med gott omdöme, så när regeringen tog henne från mig var jag inte så glad. Samtidigt blev jag imponerad över att regeringen hade hittat henne. Det var bra gjort av statsministern.”

Elisabeth Rahmberg, barndomsvän från Trollhättan

”Vi har varit kompisar sedan vi var 5 år. När vi växte upp var det mycket hästar och vi var alltid ute i naturen och hittade på saker. Hon är väldigt mån om familjen, både sin egen och min. Vi träffas flera gånger om året och har fortfarande lika roligt.”

LÄS MER: De möter döden varje dag – vad har det lärt dem?

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.