Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Streamateria är en svensk digital tjänst som erbjuder komposterbara plagg med kort livslängd. I framtiden kan "fast fashion" få en helt ny betydelse. Bild: Erik Lindvall

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Så ska framtidens mode se ut

Hösten är här och vi konsumenter uppmanas att köpa nya kläder, gärna ”det senaste”. Men vad finns det för mer hållbara alternativ om man både vill njuta av kortlivade trender och säkra kort? Två Dagars modeskribent Anna Blom undersöker en möjlig lösning.
Anna Blom är frilans­journalist i Stockholm/New York och Två Dagars mode­skribent. Bild: Mikael Schulz

Har du precis som jag panik­köpt en topp inför kvällens middag/fest/dejt som används en gång för att sedan hänga orörd i månader, kanske år?

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Enligt Myrorna har nio av tio svenskar kläder i garderoben som vi aldrig använder. Ändå köper vi i snitt ett nytt plagg i veckan. De senaste 15 åren har världens klädproduktion ungefär fördubblats. Konsekvensen är ett enormt resursslöseri: fler kollektioner med plagg till lägre priser och med drastiskt minskad användning. Dessutom är produktionen en massiv miljöbov.

Cirkulärt mode är en tänkbar väg framåt: ett modesystem där allt har ett värde. Grovt förenklat innebär det att plaggen återvinns eller komposteras när de är ut­tjänta. Antingen i en biologisk del (som ekologisk bomull) eller i en teknisk del (som polyester).

Vilka är då fördelarna med ett cirkulärt system?

– Framför allt att man kan njuta av mode med gott samvete, säger Elin Larsson, hållbarhetschef på Filippa K, som har som mål att bli helt cirkulära år 2030.

Än så länge finns det inga nationella mål för en cirkulär ekonomi i Sverige. I väntan på styrmedel tar de progressiva modemärkena saken i egna händer.

Hyr eller prenumerera på kläder

Filippa K vill förenkla så att kunden kan få hjälp att förnya garderoben med säsongens silhuetter utan att köpa helt nytt. Exempelvis erbjuder man en hyrtjänst och man säljer även second hand. Elin Larsson tror att det blir en ”morot” att vårda sina kläder, så att man får bra betalt om man vill sälja dem vidare. Dessutom ”sparar” man in på den smutsiga produktionen bakom ett ny­tillverkat plagg.

Filippa K:s mest hållbara plagg är märkets så kallade Front Runners. Kampanj från 2015. Bild: Filippa K

För som Sandra Roos, forskare på Mistra Future ­Fashion, kommit fram till: den största delen av ett plaggs negativa klimatpåverkan sker i produktion och när vi kunder åker till och från butiken. Ett plagg som används dubbelt så länge minskar den negativa påverkan med hälften.

I dag har många märken cirkularitet på agendan. Det svenska sportmodemärket Houdini har till exempel haft ett system för att ta tillbaka utslitna produkter för återvinning sedan 2007.

Även H&M vill bli helt cirkulära och förnybara. Senast 2030 vill man bland annat bara sälja produkter tillverkade av hållbara material.

Göteborgsbaserade Atacac utgår från digitala plagg­skisser i 3D och tillverkar inte några kläder innan de sålts.

Amerikanska For Days erbjuder prenumeration på vanliga t-shirts. När tröjorna är oåterkalleligt fläckiga och svettiga skickar man tillbaka dem till For Days som återvinner dem och skickar ut nya fräscha t-shirts. Cirkeln är sluten!

"Fast fashion" kan bli hållbart

Så hur kan en hållbar modekonsumtion se ut i framtiden? Elin Larsson menar att modeindustrin behöver ställa om. Tillsammans med Mistra Future Fashion och University of the Arts London undersöker Filippa K hur ”fast fashion” kan bli mer hållbart.

Resultatet är dels prototypklänningar med en planerad kort livslängd, dels herr- och damrockar designade för att de ska hålla under flera generationers livstid, som kommer att säljas i butik från november. För samtliga plagg har miljö­påverkan minimerats under produktion, och det finns en plan för hur plagget ska återvinnas när det ”dör”.

– Vi har fått möjlighet att använda den senaste forskningen som stöd i designprocessen, samtidigt som forskarna får testa sina rön i verkligheten, säger Elin Larsson.

Rebecca Earley är professor i hållbara textilier och modedesign på University of the Arts London och är en av dem som leder projektet. Hon tror att framtidens klädkonsument kommer att använda en mix av plagg med olika livslängd: som hyrkläder, eller plagg med riktigt kort livslängd.

– I stället för att ha en billig polyestertopp kanske du har något färgstarkt pappersplagg. Det handlar om att hitta nya vägar, säger hon.

– Tänk på när plommonträden blommar, det är något vackert som vi upplever under en kort tid. Ingen går ju omkring och tycker att det är slöseri med resurser, utan alla ser fram emot det. På ett liknande sätt försöker vi hitta nya sätt att se på ”fast fashion”, för vi tror inte att framtidens människor bara kommer att ha plagg med lång livslängd i garderoben, säger hon.

Så ser framtidens garderob ut

Finns det då någon räddning för min överfulla klädkammare, så att den blir mer hållbar? Elin Larssons framtidsvision ser ut så här:

– Man väljer plagg ur en minimal garderob som ­består av två delar. Först en bas med noga utvalda plagg i hållbara material. Basen består av både second hand-fynd, nyinköpta plagg och också några ultramoderna plagg som utnyttjar den senaste tekniken, så att de kan ändra färg och form.

– Den andra delen består av plagg avsedda att bäras under kortare perioder eller vid speciella tillfällen, som bröllopskläder eller festkläder. Det kan vara hyr- eller låneplagg, eller plagg med kort livslängd som kan komposteras eller återvinnas med tidningar.

Pappersklänning av tall. ”Vi har använt papper som gjorts till garn och sedan stickats till ett tyg. Att vi valt att sticka pappersgarnet bidrar till att man får ett fint fall i tyget. Klänningen är inte gjord för att ha en kort livscykel utan snarare tvärtom, textilen löses inte upp i vatten och slitstyrkan är ungefär som ett möbeltyg.”, berättar Susanne Nejderås, verksamhetschef vid Smart Textiles på Textilhögskolan i Borås där man utvecklar framtidens smarta material. Bild: Anna Sigge/Smart Textiles

Ja, kanske åker tröjan ut med dagstidningen i framtiden.

I takt med den ökade digitaliseringen söker skogs­industrin nya användningsområden för pappersmassa. Jakten på ett mer hållbart – och billigt – alternativ till den resurskrävande bomullen och oljebaserade polyestern pågår för fullt, och fibrer av cellulosa från skogen är ett intressant alternativ. De nästan 12 000 liter vatten som krävs för att producera ett kilo bomull skulle kunna producera över 26 kilo träbaserad viskos. Den brittiska modeskaparen Stella McCartney köper till exempel råvara till sina viskoskläder från svenska skogar.

– Hållbarhet och återvinning är viktigt. För mig handlar det om ett förhållningssätt: alla kan göra enkla saker för att göra skillnad, sa hon när jag intervjuade henne 2017.

Men även om vi i framtiden får fler möjligheter att njuta av mode är det klokt att använda både hjärtat och hjärnan i beslutsprocessen. Kläder du älskar riskerar aldrig att hänga oanvända.

LÄS MER: Stylisten Lisa Lindqwisters val inför hösten

LÄS MER: Höstens herrtrender

LÄS MER: Höstens damtrender

Nya regler om hur textil samlas in och hanteras

Nyligen offentliggjorde EU ett nytt avfallsdirektiv med bland annat obligatorisk avfalls­sortering av textilavfall i medlemsstaterna från 2025. Vi svenskar slänger i genomsnitt 7,5 kilo textilier varje år per person. De här kläderna kan ofta återanvändas, så det är ett stort slöseri med resurser. Naturvårdsverket föreslår att vi ska minska vårt modesvinn till 3 kilo per person och år fram till 2025. Huruvida det blir kommunerna som fortsätter att bära ansvar för insamlingen, eller om det kommer att vara producenterna, är ännu ej bestämt. Frågan bereds nu på regeringskansliet.

Gratis textil­insamling för fastighetsägare

De som äger eller förvaltar flerbostadshus har möjlighet att gratis prova på fastighetsnära textilinsamling. Kretslopp och vatten driver ett projekt tillsammans med Myrorna, Emmaus Björkå och Human Bridge för att öka den fastighetsnära insamlingen av textil. Läs mer på goteborg.se.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.