Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Neda Sherafat är arkitekt på stadsledningskontoret och drivande i Kvinnors Byggforum som under Kulturnatta den 25 oktober håller i en stadsvandring. Bild: Linn Bergbrant

Så kan Göteborg byggas till en mer jämställd stad

Hur man bygger en stad påverkar vem som rör sig i den, men hur kan man se vem den är planerad för? Och kan man bygga en stad mer jämställd? Vi frågade Neda Sherafat som är med och anordnar en stadsvandring som ska sätta fingret på just det.

Under Kulturnatta ordnar Kvinnors Byggforum en stadsvandring, vad går den ut på?

– Det är en vandring om hur man kan uppleva staden ur ett genusperspektiv, det handlar om hur staden byggs, används och vem den planeras för. Vi kommer prata om fyra områden: trygghet, vilka som använder olika platser, kollektivtrafiken och byggbranschen. Vi vill väcka medvetenhet och tankar.

Säg en plats i Göteborg som är ett bra exempel på stads­planering ur ett jämställdhetsperspektiv?

– Ja, vi har ju lite dåligt med sådana platser… Det bästa exemplet är den relativt nybyggda Flatåsparken. Den har planerats så att det inte ska vara självklart vad lek­området ska användas till. Man ska inte kunna se att ”okej här ska man spela boll”, utan man kan göra lite vad man vill.

Det är inte som att kvinnor inte är intresserade, men de blir ut­konkurrerade.

Varför är det bra?

– Forskning visar att om man inte kan se på ett område att det är till för ett specifikt ändamål, så är det fler tjejer och killar som leker tillsammans och fler tjejer som är fysiskt aktiva. Det byggs mycket spontanidrottsplatser som fotbollsytor och skate­boardparker, som i högre grad används av killar. Det är inte så att vi säger att man ska ta bort alla fotbollsplaner, men man kan göra en värdering när man planerar ett nytt område: vilka kommer att komma till den här platsen? Det är inte som att kvinnor inte är intresserade, men de blir ut­konkurrerade.

Kan man säga varför det ser ut så här?

– Historiskt sett har staden och vårt samhälle dominerats av män i olika positioner: makthavare, planerare, stadsarkitekter – till exempel har vi inte haft någon kvinnlig sådan i Göteborg. Hur påverkar det hur staden är utformad? Vi bedriver ingen forskning själva, men ställer frågor och diskuterar. Och med stor sannolikhet påverkar det att de som bestämmer och finansierar hur det ska se ut oftast är män, eller agerar för mäns bästa.

Kan du nämna ett dåligt exempel?

– En ganska övergripande dålig grej är att stadens friytor prioriteras bort allt oftare, alltså ytor som inte är bebyggda, som parker, lekplatser och torg. Det är särskilt viktigt för barn och ungdomar, eftersom strukturerna som sätter sig där följer med en hela livet. När friytorna minskar, ökar konkurrensen om dem. Forskning, gjord på skolgårdar, visar att ju mindre ytan är, desto mindre aktiva är flickor. Så fler friytor borde leda till ett mer jämställt användande.

Det är typ ingen som känner sig bekväm med att hänga på ett torg

Är alla friytor bra?

– Många offentliga ytor är egentligen exkluderande, torg till exempel. Det är typ ingen som känner sig bekväm med att hänga på ett torg, de flesta vill ha något i ryggen. Särskilt kvinnor känner sig otrygga, de känner sig extra utsatta om de ska korsa ett torg och väljer kanske en annan väg.

Vilka skillnader finns i hur kvinnor och män använder staden?

– Män åker mycket mer bil, de kör från A till B och parkerar. Kvinnor använder staden mer ur gående perspektiv, cykel eller kollektivtrafik. De upplever därför staden på ett annat sätt än män. Det vill vi visa på promenaden, hur staden ser ut utifrån de olika perspektiven. Det är viktigt att förbättra kollektiv­trafiken, men även hur det ser ut på hållplatserna, hur vägarna till och från dem ser ut. Om man går av någonstans mitt ute i skogen, hur känns det om man är ensam? Eller om man måste gå genom en jättetrång tunnel?

Kan man bygga en stad tryggare?

– Man kan bidra till att det blir tryggare. Lekplatser, till exempel, bidrar till ett helt områdes trygghet. Planerar man för barn och kvinnor spiller det över på andra områden. Det är det vi försöker förmedla – vi heter Kvinnors Byggforum och vi pratar mycket om kvinnor och icke-män, men vi vill att det ska bli bra för alla. Byggnader ska finnas i flera hundra år, så det är jätteviktigt att vi tänker efter. Vilka ideal är det vi stensätter när vi bygger och formar staden?

Neda Sherafat

Bor:

Landala

Gör:

Arkitekt på stadsledningskontoret och drivande i Kvinnors Byggforum som under Kulturnatta den 25 oktober håller i en stadsvandring.

LÄS MER: Planer på nytt naturreservat – ska bli större än Delsjön

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.