Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

1/2

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Otto Schulz – den okände inredningskungen från Göteborg

Många klassiska möbler har ritats för en speciell plats. Den danske formgivaren Arne Jacobsen ritade till exempel sina mest kända möbler för SAS-hotellet i Köpenhamn 1958, bland annat den omfamnande fåtöljen ”Ägget”. Men redan fyrtio år tidigare satt formgivaren Otto Schulz och skissade på en hel inredning för ett kafé i Göteborg.

När klassiska Bräutigams konditori öppnade 1917 kunde man slå sig ner i en miljö formgiven av Otto Schulz. Det var hans första stora inredningsuppdrag. Otto Schulz var en formgivare, entreprenör och affärsman som av outgrundlig anledning aldrig blivit ett stort namn.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

– Det är uppenbart en designer som behöver lyftas fram. Han är helt klart en udda fågel. Tyckarna har förbisett ­honom, han var inget namn i huvud­staden, trots en stor utställning på Pub på 1920-talet, säger Andreas Siesing som arbetar på Bukowskis och har skrivit ­bokverket Svenska Möbler.

Otto Schulz

Född: 1882 i tyska Sachsen, dog 1970 i Göteborg.

Bakgrund: Formgivare och inredningsarkitekt. Hamnade som färdigutbildad inredningsarkitekt i Göteborg 1907, ritade till en början mest fartygsinredningar men fick 1917 uppdraget att inreda Bräutigams konditori. Startade 1920 möbel- och inredningsföretaget Boet. Drev även arkitektkontor och tidskriften ”Boet”.

Otto Schulz drev inredningsbutik med inspiration i form av en inredd lägenhet långt före dagens "apartment stores".

I Göteborgs inredningsvärld var där­emot Otto Schulz namnet på allas läppar. Han grundade möbel- och inrednings­företaget Boet 1920 tillsammans med Adolf Nordenberg. Ett heminrednings­imperium i hörnet Avenyn-Kristinelundsgatan, där hotell Scandic Rubinen ligger nu, som med sin inspirations­våning skulle vara en ren dröm i dag.

– Det finns möbler som inte liknar något annat, exempelvis några av hans skåp och klädda möbler som har en stark identitet, fortsätter Andreas. Jag har däremot lite svårt för hans tidiga produktion som kan sorteras under begreppet katalog­stilmöbler. En blandning av moderna och äldre stilarter, ofta inspirerade av andra möbelarkitekter och anpassade efter kundernas smak. I många fall var Otto Schulz en konservativ formgivare som inte hade mycket till övers för funkis, som han avfärdade som cykelrörsmöbler.

Introducerade ett modultänkande

När Stockholmsutställningen arrangerades 1930 lystrade dock Schulz till ­tidens signaler. Han introducerade ett modultänkande, möbler som kunde byggas på allt efter råd och lägenhet: ”Bo-möbler med grupperingsmöjligheter” som Schulz kallade dem.

Han tog patent på tre olika tillverkningstekniker: Bosaik, en mosaikbeläggning som tålde spill; Botarsia, en mönster­teknik i trä med hjälp av mässingsstift, samt Bopoint, pärlspiksdekoration på konstläder.

Otto Schulz & Gunnar Erik Ström, skåp, Boet, 1944. Bild: Bukowskis

Otto Schulz gav även ut inredningsmagasinet ”Boet” och publicerade böcker om både möbler och fartygsinteriörer. Han drev butiken Vackrare vardagsvara vid nuvarande Arkaden, föreläste flitigt och grundade skolan Bo-studio där hem­inredning stod på schemat.

I mitten av 1920-talet hoppade Ottos kompanjon Nordenberg av efter ett fett erbjudande från Sydamerika, men Schulz drev verksamheten vidare fram till 1950 då han sålde företaget och ägnade resten av sitt liv åt att sälja hopfällbara sängar, ett annat av hans patent.

Barskåp, Boet, 1940-tal. Bild: Bukowskis

Så känner du igen en äkta Otto Schulz

Är du sugen på en möbel av Otto Schulz? Den mjukt inbjudande fåtöljen ”Schulz” tillverkas än i dag av Jio-möbler. Annars är det auktioner som gäller. Hans tidiga jugendinspirerade modeller går ofta billigt, däremot har hans fåtöljer och soffor dragit i väg, precis som Andreas favorit, de modernistiska läderklädda skåpen med intarsia av pärlspik.

Men hur ser man att det är en möbel av Otto Schulz? Kika efter en brännstämpel med firmans namn för de hantverks­mässigt framställda möblerna eller möbler­etiketter och skyltar med ordet ”Bo” tillsammans med en nyckel för de serietillverkade möblerna.

Men framför allt lever kanske minnet kvar av en trivsam fika i Bräutigams klassiska miljö, samtidigt som huspianisten Harry Persson lättvindigt spelade någon av sina 6 000 melodier utan noter.

LÄS MER: Han gav Sverige mer space i köket

LÄS MER: Tyget som bara blinda kan tyda

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.