Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Nana Sacko är modedesignassistent och använder växtfärgning för att förnya gamla textilier. Bild: Linn Bergbrant

Nana Sacko förnyar kläder med gamla matrester

Rödkål, lökskal, kaffesump. En rastlös Nana Sacko började en dag att prova sig fram i köket med hushållsavfall – för att färga kläder. Ett år senare har hon gjort en kollektion för Erikshjälpen och driver en egen webbshop. Nu vill hon att fler får upp ögonen för den miljövänliga växtfärgningen.

Sedan länge har man utvunnit färg ur växtriket. Blått från indigo, gult från björklöv och rött från krapp är några exempel. Men när framställningen av syntetiska färger tog fart hamnade den mer tidskrävande växtfärgningen i skymundan. Tekniken går dock att återuppliva med små knep hemma, och det är precis vad Nana Sacko har gjort i sitt kök.

– Jag använder bland annat sådant som man hittar i sitt hushållsavfall, örter, avokadoskal, lökskal, kaffesump. Även blommor, både färska och torkade, samt olika växtextrakt. Är det något som man ätit som ger bestående fläckar kan det ge en indikation på att man kanske kan färga med det. Men vilken process och vilka material man använder ger väldigt olika resultat, säger hon.

LÄS MER: Han startar alkoholfri klubb på Ringön

Växtfärgning – ett skonsamt sätt att färga kläder

Nana Sacko har studerat och jobbat med textil och mode under hela sitt vuxna liv. Intresset för andrahandsmarknaden av kläder och hållbarhet är något som alltid funnits med jämsides. Med växtfärgningen hittade hon en hobby där båda intressen möttes.

Jag plockar vita plagg och färgar dem, ibland med olika knyttekniker för att skapa mönster.

– Det är bara naturmaterial, som ull, siden, bomull, lin, som går att färga naturligt. Växtfärgning är skonsamt mot oss och naturen. Processen av växtfärgning är också väldigt långsam och oväntad. Man jobbar med händerna och det är mycket som kan påverka, som vattenmängd, temperatur och så vidare. Alla aspekter gör det väldigt spännande, säger hon och fortsätter:

– Jag går mycket på second hand så det var ett naturligt ställe att börja på. Jag plockar vita plagg och färgar dem, ibland med olika knyttekniker för att skapa mönster. Med kläder är man van vid ett perfekt uttryck, men jag är väldigt positivt överraskad av hur starka färger som går att få fram. Växtfärgning är lite mer levande och förändras med tiden, det är en vacker egenskap.

LÄS MER: Så fyndar du online – stor guide till att köpa och sälja vintagekläder

Nana Sacko har jobbat med mode och textil hela sitt vuxna liv. När hon var föräldraledig började hon experimentera med växtfärgning på barnens kläder. Bild: Linn Bergbrant
Nana Sacko har jobbat med mode och textil hela sitt vuxna liv. När hon var föräldraledig började hon experimentera med växtfärgning på barnens kläder. Bild: Linn Bergbrant

Nana Sacko

Bor: Lorensberg.

Aktuell: Modedesignassistent. Ger gamla plagg nytt liv med växtfärg. Har gjort en kollektion för Erikshjälpen och släpper även egna produkter i sin webbshop.

De första plaggen som fick nytt liv av växtfärg experimenterades fram när Nana Sacko var föräldraledig och började bli lite rastlös. Hon ville göra något kreativt och barnens kläder blev testobjekt.

– Det kunde vara vita plagg som fått fläckar, så jag provade att färga i stället för att slänga bort. Det var kul att dokumentera processen i sociala medier, och det ledde sedan till att både vänner och icke-bekanta hörde av sig och ville ha liknande plagg. På det viset växte det och jag började göra samarbeten och ta beställningar. Nu ägnar jag nästan all min lediga tid åt att växtfärga. Det är en tidskrävande men väldigt rolig hobby.

LÄS MER: Ikea ger sig in i modebranschen – lanserar klädkollektion i Japan

Nana Sackos tips för att färga kläder hemma

  • Inventera: ”Se vad du har hemma i form av växter och textilier. Gurkmeja kan ge väldigt starka nyanser och siden är ett tacksamt material att börja med då det ger snabba resultat eftersom tyget lätt tar emot färg.”
  • Prova dig fram: ”Testa och experimentera, var kreativ. Skriv ner vad du gör så hittar du formler som funkar. Låna en bok på biblioteket för inspiration, växtfärgning är en gammal teknik.”
  • Fläckar: ”Äldre plagg kan ha dolda fläckar som inte syns i vitt, men om man sätter färg på kan det bli mörkare just där. Gör man effekter smälter fläckar in lite mer, och det är lite det som är tjusningen, alla små detaljer spelar in. Växtfärgade plagg kan också vara känsliga för ph-förändringar. När mina barn åt jordgubbar droppade det ner på kläderna som då blektes av syran i fruktsaften.”

Så färgar du med metoden ”bundle dye” (knytfärgning):

Du behöver: En bit tvättat ljust sidentyg, alun eller sojamjölk, vitvinsvinäger, gummisnoddar, kastrull med lock, grillnät och tång. Växtfärgningsmaterial som till exempel: torkade eller färska blommor (rosor, tagetes, ringblomma, kamomill), skal från gul lök/rödlök, svart te, rödkål, gurkmeja, blåbär och kaffesump.

  1. Börja med att tvätta tyget. Låt sedan tyget sjuda i ett bad med alun i en timme, eller i ett bad med sojamjölk över natten. Båda ämnen fungerar som bindare mellan färg och tyg.
  2. Lägg ditt torra tyg på en plan yta och placera ut växtmaterialet över hela tyget, du gör precis som du vill för att skapa ditt eget mönster. Rulla ihop tyget till en lång och tajt tub, rulla ihop till en kanelbulleform. Säkra knytet med gummisnoddar.
  3. Dränk knytet i en skål med vitvinsvinäger. Ånga knytet på ett grillnät över kokande vatten i en kastrull i cirka 1–2 timmar.
  4. Vänd under tiden knytet varje kvart. Låt därefter knytet vila, antingen tills det svalnat helt eller över natten. Tid fungerar lite som en ingrediens, ju längre tyget får ha kontakt med växtmaterialet desto bättre.
  5. Öppna knytet och skölj av resterna i kallt vatten, låt tyget lufttorka. Stryk sedan på båda sidor för att färgen ska fästa ytterligare.

LÄS MER: Här är lyxmärkena som kopieras mest

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.