Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Skönhetsingreppen ökar. Svensk Förening för Estetisk Plastikkirurgi, SFEP, uppskattar att det i dag görs omkring 25–40 000 kirurgiska ingrepp per år och långt fler filler- och botoxbehandlingar. Bild: Nadim Elazzeh

Den här artikeln kan bara du som prenumererar läsa.

När plastikkirurgin blev rumsren

Antal skönhetsingrepp ökar. I Örgryte har två plastikkirurger öppnat en klinik som påminner om ett boutiquehotell. Har skönhetsoperationer flyttat in på området hälsa och livsstil, och när blev det i så fall rumsrent att skräddarsy sitt utseende?

I en nybyggd villa i utkanten av Örgryte spelas musik som hade platsat på ett spa och inredningen går i en mjuk, beige ton. De fyra övernattningsrummen luktar nytvättade lakan och är döpta efter filmstjärnor: Marilyn Monroe, Sophia Loren, Audrey Hepburn och Brigitte Bardot. Fönstren vetter ut mot trädens vindpinade stammar.

– Naturen inger en trygghet. Träden står stabilt och har klarat många stormar. Man får gärna övernatta här, säger Carolina Borén.

– När du är nyopererad vill du kanske inte gå ut på Avenyn. Många patienter är sjukhusrädda och känner obehag inför att komma till den miljön, där allt är vitt. Jag har alltid tänkt: varför måste det vara så sterilt och tråkigt? Detta är vårt drömkoncept, säger Richard Lewin.

Villan är inget spa och inte heller ett hotell, utan en klinik som öppnades i somras av plastikkirurgerna ­Carolina Borén och Richard Lewin. ”Vi vet att välmående kommer inifrån och att vara nöjd med sig själv och sin spegelbild är en viktig del”, står det på Elite Clinics webbplats. Grundtanken är att ta ett ”helhetsgrepp” om kroppen. Förutom plastikkirurgi erbjuds hjälp från dietister, personliga tränare, psykologer och naprapater. Efter ett första möte guidar plastikkirurgerna patienten till vad de anser att han eller hon skulle må bäst av.

Carolina Borén och Richard Lewin:

Carolina Borén och Richard Lewin är båda utbildade specialister i plastikkirurgi från Sahlgrenska Universitetssjukhus i Göteborg. Borén har bla varit verksam på Art Clinic, Akademikliniken, Specialistkliniken och Ullevål Universitetssjukhus i Oslo med flera. Lewin har tidigare jobbat på Sahlgrenska, Specialistkliniken, Art Clinic och St John’s Hospital i Australien med flera. Han publicerade nyligen en artikel i den internationella vetenskapstidskriften Annals of Plastic Surgery, där han påvisar den stora nyttan med en bröstförminskning. Det efter att ha skrivit en avhandling på ämnet.

– Ibland känner man: det här är ingen person vi kan hjälpa, men det kan vara så att den behöver prata med någon. Då har vi en psykolog. Vi tar hand om helheten, säger Carolina Borén.

Plastikkirurgerna har, vad de kallar, ”en modern syn på hälsa, välmående och skönhet”. Vad vi ser är hur plastikkirurgin flyttar in under kategorin hälsa och livsstil, i samma fack som terapi, motion och sund kosthållning. Det är numera likvärdiga åtgärder för att höja livskvaliteten.

I Sverige finns ingen dokumenterad statistik över hur många plastikkirurgiska ingrepp som görs per år. Skönhetsoperationer som sker utan medicinska skäl omfattas inte av hälso- och sjukvårdslagen och rapporteras därför inte in till Socialstyrelsen. Mörkertalet i den statistik som finns är därmed stort.

Svensk Förening för Estetisk Plastikkirurgi, SFEP, uppskattar att det i dag görs omkring 25 000–40 000 kirurgiska ingrepp per år och långt fler filler- och botoxbehandlingar. Föreningens ordförande Fredrik Gewelli är överläkare i plastikkirurgi vid APS-kliniken på Carlanderska, och märker av en klar ökning över tid. Han började jobba inom plastikkirurgin för 25 år sedan och då låg motsvarande siffra på 10 000–25 000.

Klart är att gemene mans syn på skönhetsingrepp har förändrats. För ett par år sedan skrev skribenten och författaren Tone Schunnesson en text med rubriken ”Fillersfeminism” (tidskriften Bang nr 1, 2017). I den har en av hennes vänner fyllt ut sina läppar med fillers. När Schunnesson säger sig vara skeptisk möts hon av en tystnad som vittnar om att hennes inställning inte är helt modern. Det som förr verkade vara reserverat för Manhattan, dokusåpor och Stockholms tunnelbana upplever Tone Schunnesson som nästan lika vanligt i en mellanstor svensk stad.

Den vanligaste plastikoperationen är bröstoperation (förminskning, förstoring, lyft) följt av bukplastik. Bild: Nadim Elazzeh

Kim Kardashian och Brazilian Butt Lift

Många förknippar plastikkirurgi med ”ankläppar och melonbröst”, menar Richard Lewin och Carolina Borén, och kallar nidbilden för värdelös. Få av deras kunder efter­frågar nämligen just åtgärder som dessa och i många fall hade kliniken sagt nej. På Elite Clinic strävar de efter ett så ”naturligt” resultat som möjligt och är noga med vilka ingrepp de gör.

– Bra plastikkirurgi syns inte. Det syns på så sätt att du får en effekt, men det är inte iögonfallande så att folk tänker ”oj, där har någon gjort en operation”, säger Richard Lewin.

Att ha en stor rumpa har blivit ett nytt skönhetsideal

Vad som kategoriseras som naturligt varierar dock med tiden och mellan kulturer och länder. Under 1900-talets början uppmuntrades det smala och slanka, i mitten av årtiondet det kurviga och under 80-talet strävade många efter den vältränade och solbrända kroppen. I dag syns återigen former. Kim Kardashian och hennes systrar tar täten i sin reality-serie och på sociala medier. Att ha en stor rumpa har blivit ett nytt skönhetsideal, som har lett till en ökning av rumplyft, ett så kallat Brazilian butt lift, BBL. Det är den typen av kosmetisk operation som växer snabbast över hela världen. Den klassas också som en av de farligare, med ett dödsfall per 3 000 patienter.

LÄS MER: Trenden med rumplyft har orsakat en rad dödsfall

Den offentliga vården skiljer på estetisk och rekonstruktiv plastikkirurgi. Bara i några få undantagsfall erbjuds estetiska operationer. Många vänder sig därför till den privata vården då den offentliga säger nej. Bild: Nadim Elazzeh

Under 2010-talet har också synen på oss själva förändrats. Kanske har vi aldrig varit så exponerade för skönhetsidealen som i dag, och aldrig har vårt utseende varit så utsatt för bedömning i form av kommentarer och lajks. I dag har vi goda möjligheter att retuschera våra skönhetsdefekter i appar som Snapchat och Instagram: trolla bort rynkor, markera kindben, för­minska näsan och förstora läpparna. Enligt en studie som presenterats i den amerikanska forskningstidskriften Jama, vill allt fler patienter se ut som retuscherade versioner av sig själva. Förr i tiden kunde patienter komma in med bilder på kändisar, men i dag hamnar selfien på plastikkirurgernas bord.

Den offentliga vården skiljer på estetisk och rekonstruktiv plastikkirurgi

För några år sedan myntade den brittiska plastikkirurgen Tijion Esho uttrycket Snapchat dysmorphia. Det är en form av den psykiska sjukdomen dysmorfofobi, mer känd som Body Dysmorphic Disorder eller BDD. En person som lider av den har en extrem fixering vid självupplevda defekter i utseendet och lägger mycket tid på tvångsbeteenden, som att stå framför en spegel i timmar.

”Dagens generation kan inte fly från ’Truman-effekten’ eftersom de föds in på sociala plattformar där deras känsla av självvärde kan baseras enbart på antal lajks och följare, vilket är kopplat till hur bra de ser ut eller hur bra bilderna är”, säger Tijion Esho till The Independent.

Den offentliga vården skiljer på estetisk och rekonstruktiv plastikkirurgi. Bara i några få undantagsfall erbjuds estetiska operationer. Många vänder sig därför till den privata vården då den offentliga säger nej.

– För mig handlar det om att hjälpa någon med det bekymmer den har, vare sig det handlar om funktionella besvär eller estetiska bekymmer. Om någonting stör dig och gör dig konstant ledsen, så kanske man kan kalla det för en funktionsnedsättning som egentligen borde ingå i den offentliga vården, säger Carolina Borén.

­Angelina Jolie tog bort ett av sina bröst

För några år sedan märkte Carolina Borén och ­Richard Lewin av en strömning av patienter som blivit nekade av den offentliga vården. Efter att skådespelerskan ­Angelina Jolie tagit bort ett av sina bröst, på grund av sin ärftlighet att få bröstcancer, vände sig många kvinnor till Sahlgrenska för att undersöka möjligheten att utföra en rekonstruktion i förebyggande syfte. Många fick ett nej, på grund av att risken ansågs vara för låg. Carolina minns särskilt en 38-årig kvinna som då sökte sig till privatvården.

– Kvinnan hade två små barn hemma och pengar på banken. Hon sa ”andra köper en ny bil, jag köper mig ett nytt bröst”. Operationen är kanske ingenting någon kan göra om den inte har mat för dagen, men om man kan få undan faktorer som förstör dagen i form av oro, missnöje och energitjuvar, så är det fantastiskt att få hjälpa till, säger Carolina Borén.

Den typiska patienten som besöker Carolina Borén och Richard Lewin, är den ”vanliga kvinnan mitt i livet” som lider av att kroppen har förändrats efter graviditeten. Hon kommer inte bara från välbärgade Hovås, en vanlig fördom enligt Borén, utan från hela stan. Beslutet är ofta väl genomtänkt. Under en första konsultation får Carolina Borén och Richard Lewin chans att avgöra hur de ska hjälpa patienten.

– Vi har blivit personkännare. Kommer de in och beskriver någonting som ett problem, som vi inte kan se, är det en indikation på att det är någonting annat, säger Carolina Borén.

Vad är skillnaden mellan rekonstruktiv och estetisk plastikkirurgi?

Rekonstruktiv plastikkirurgi:

Inom den rekonstruktiva delen av plastikkirurgi syftar man till att åtgärda eller maskera defekter hos patienten. Det kan handla om de medfödda men också om att återställa till exempel ansiktet efter allvarliga brännskador.

Estetisk plastikkirurgi:

Den estetiska plastikkirurgin, även kallad kosmetisk kirurgi, sker primärt inom den privata sektorn. Inom den hamnar den kirurgi som syftar till att försköna och förändra utseendet genom att exempelvis motverka ett åldrande.

Offentliga vården:

Den offentliga vården erbjuder bara det förstnämnda med några få undantagsfall. Till exempel opereras utstående öron. Var gränsen går är luddigt. Inom den offentliga sjukvården sker också vissa bröstrekonstruktioner efter att patienten har genomgått mastektomi, alltså tagit bort ett bröst på grund av bröstcancer.

Kirurgi är sista utvägen

– Vi är specialister på att upptäcka dem vi inte ska operera. Det du upplever som avvikande på din kropp, kan se helt normalt ut för mig. Då vill vi ta avstånd från det och i de fallen är det bra att ha tillgång till en terapeut, för att jobba bort hjärnspöken. Då kan vi säga: ”vi kan hjälpa dig, men inte med skalpellen”. De vi opererar ska vara rätt patienter och kirurgi ska vara sista utvägen.

De män som kommer in till kliniken är färre, men finns. Richard Lewin opererar ungefär en man i veckan som lider av en åkomma där bröstkörtlarna är för stora, kallad gynekomasti på fackspråk.

I Sverige krävs det bara läkarlegitimation för att utföra en skönhetsoperation, oavsett utbildning eller erfarenhet, och i stort vem som helst får utföra skönhetsbehandlingar, som injektioner med fillers och botox. Bild: Nadim Elazzeh

– Det kan vara jobbigt för dem att gå på stranden eller gymmet. Det har också blivit vanligare att killar lider av ögonlock som hänger. Många kvinnor har samma problem och upplever att det är bekymmersamt att måla ögonen. Det kletar och klibbar, sminket fastnar, och de måste nästan spänna upp huden för att komma åt, säger han.

Väldigt få blir junkies och gör det ena efter det ­andra. Men media älskar att blåsa upp dem.

– Folk tar sig friheten att kommentera ”du ser trött ut i dag” och det kanske inte är så kul att höra om man känner sig pigg, säger Carolina Borén.

Hur ofta förflyttar sig komplexet till en annan kroppsdel, tror ni?

– Väldigt få blir junkies och gör det ena efter det ­andra. Men media älskar att blåsa upp dem. Folk tycker de är fåniga, dumma, korkade och allt möjligt. Men det är få i väntrummet som ser ut som de gör. De flesta är helt vanliga människor.

Faktum kvarstår: skönhetsingrepp är operationer som medför risker. Det vet inte minst Carolina Borén, som tidigare medverkat i tv-programmet ”Skönhetsfällan” där de rättar till misslyckade skönhetsingrepp. Intresseföreningen Svensk Förening för Estetisk Plastikkirurgi, SFEP, är kritisk till den svenska marknaden och efterfrågar ett strängare regelverk. I Sverige krävs det bara läkarlegitimation för att utföra en skönhetsoperation, oavsett utbildning eller erfarenhet, och i stort vem som helst får utföra skönhetsbehandlingar, som injektioner med fillers och botox.

Om någonting går fel har konsumenten i många fall inget skydd. Senast för ett år sedan slog Socialstyrelsen fast att patientsäkerheten inom området måste öka.

– Vi ser dagligen komplikationer från den oreglerade marknaden och vi tycker det är obegripligt att man kan kalla sig plastikkirurgisk klinik när man inte har plastik­kirurgisk kompetens. Fillersbranschen är ännu värre där vem som helst kan injicera vad som helst i ansiktet. Det finns ingen möjlighet att spåra vilka produkter som sprutas in, säger SFEP:s ordförande Fredrik Gewalli.

– Komplikationer av felaktigt lagd filler kan ge vävnadsdöd eller stroke, blindhet och vanställda ärr, säger han.

LÄS MER: Skönhetsidealet allt mer jämlikt

De fem vanligaste plastikoperationerna:

1.

Bröstoperation (förminskning, förstoring, lyft)

2.

Bukplastik

3.

Hängande ögonlock

4.

Gynekomasti (manlig bröstvävnad)

5.

Fettsugning

Källa: Carolina Borén och Richard Lewin.

Vackra människor blir särbehandlade

Föreningen vill att hälso- och sjukvårdslagen omfattar även den estetiska skönhetskirurgin. De anser att en lagstiftning liknande den i Danmark borde implementeras i Sverige. För att utföra skönhetsingrepp där krävs det att utföraren är en läkare med specialistutbildning inom rätt område. Den som ljuger och utger sig för att ha kompetensen riskerar två års fängelse.

– Patienter har rätt att veta att den som säger sig vara utbildad och legitimerad verkligen är det. Hur kommer det sig att Sverige som är så försiktigt annars inte har några regler för plastikkirurgi, men svåra och oöverskådliga regler för att starta en korvkiosk? säger Fredrik Gewalli.

Att vackra människor blir särbehandlade är känt.

Med dessa risker i bakhuvudet, varför ökar antalet skönhetsingrepp? I sin text i Bang beskriver Tone Schunnesson hur hon som tonåring mejlar Linda Skugge. I en krönika har hon påstått att smink är bajs, och Schunnesson frågar varför hon då sminkar sig. Skugge svarar vänligt att världen tyvärr hatar fula kvinnor.

LÄS MER: Vackra människor har massa fördelar i livet

Att vackra människor blir särbehandlade är känt. Inom forskning talar man om haloeffekten, som innebär att de som anses vackra får bättre betyg, jobb och högre löner. Det vi uppfattar som attraktivt är symmetriska drag, sexuell dimorfism, det vill säga typiskt manliga drag hos män och typiskt kvinnliga drag hos kvinnor, och ungdom.

Under de senaste tre åren har fyra procent av befolkningen mellan 18 och 75 år betalat för en skönhetsbehandling, vilket motsvarar 285 000 personer, enligt Konsumentrapporten 2018. Bild: Nadim Elazzeh

Många använder skönhetsingrepp i försök att stoppa eller i alla fall skjuta upp sitt åldrande.

– Man känner sig som 35 inuti, men ser inte ut som den personen i spegeln, säger Carolina Borén.

Måste vi inte bara acceptera att vi åldras?

– En del åldras jättevackert med fina linjer. Och de som har turen att födas med vackra drag och en perfekt kropp står högre i kurs än de som inte gör det. Det anses vara finare att vara naturligt vacker än köpt vacker. Men varför skulle det vara sämre att få det ordnat för sig?

– En allmän åsikt är att du är en dålig människa om du gör ett plastikkirurgiskt ingrepp. Då anses du vara svag, som inte kan komma över bekymret på ett annat sätt. Jag upplever alltid att deras önskan kommer in­ifrån.

Ideal har alltid funnits, säger Carolina Borén. Det är mänskligt och finns ju också i djurvärlden. Vackrast fjädrar vinner.

Vi är väl intalade att se ut på ett visst sätt?

– Jo, då är vi inne på filosofiska frågor, säger Richard Lewin. Vi är färgade, så klart. Jag läser GP och ser på svenska nyheter, läser inte tidningar från hela världen. Min världsbild är den jag lever i. Jag vet inte hur man skulle kunna leva om man inte påverkas av sin omgivning.

– Ideal har alltid funnits, säger Carolina Borén. Det är mänskligt och finns ju också i djurvärlden. Vackrast fjädrar vinner.

Hur skönhetsidealet kan komma att se ut om tio år vågar inte Richard Lewin och Carolina Borén svara på, men tror sig veta att plastikkirurgin kommer att ha normaliserats ännu några snäpp. Kanske är plastikkirurgin näst på tur att flytta in i vår helt vanliga vardag, precis som tatueringar har gjort de senaste årtiondena. I dag är tatueringen den allra vanligaste skönhetsbehandlingen, enligt Konsumentverkets senaste rapport, men för bara ett halvt decennium sedan var de starkt förknippade med kriminalitet och sjöliv. Boréns föräldrageneration hade sparkat bakut om hon tatuerat sig, medger hon, men poängterar i nästa stund det viktiga i valfriheten.

– Om det gör dig mer nöjd i livet, så ska ingen annan lägga en värdering i det. Man måste själv få bestämma vad man ska göra med sitt liv och sin kropp.

– Hade det varit bättre om vi hade ett samhälle där alla var helt naturliga? Ingen sminkade sig, ingen gick till frisören, ingen gjorde någonting för att framhäva sitt yttre. Ingen parfym, ingen deodorant, ingenting. Tanken svindlar, säger Richard Lewin.

Konsumentverkets statistik på skönhetsbehandlingar

Under de senaste tre åren har fyra procent av befolkningen mellan 18 och 75 år betalat för en skönhetsbehandling*, vilket motsvarar 285 000 personer, enligt Konsumentrapporten 2018. Av totalen genomförde 14 procent (39 000 personer) injektioner för rynkbehandling eller läppförstoring, och 10 procent (28 500 personer) kirurgiska ingrepp, till exempel bröstförstoring.

Av totalen har 11 procent fått komplikationer till följd av ett ingrepp. Det motsvarar 11 000 personer. De behandlingar där komplikationer är mest förekommande är hårtransplantation, kirurgiska ingrepp, tandblekning och piercing.

*Med skönhetsbehandlingar menar man i detta fall alla former av behandlingar som avser att ändra utseendet så som operativa ingrepp, stickande och skärande verksamhet, behandlingar med laser och IPL, intensivt pulserande ljus samt annan hudvård.

LÄS MER: Nya regler kan städa upp skönhetsbranschen

LÄS MER: Instagram stoppar skönhetsfilter

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.