Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Linnéa Andersson tog examen från HDK 2008, sedan dess har hennes verk synts på både utställningar och i samarbeten med stora företag. Bild: Pom Gallery

Linnéa Andersson målar som andra skriver dagbok

Du har kanske sett de klarblå bladen på ett galleri, i någons hem eller på Instagram. De sprider sig åt alla håll och bärs upp av en slingrande stjälk i mitten. För Två Dagar berättar Göteborgsbaserade konstnären Linnéa Andersson om känslorna bakom sitt signaturmotiv.

De karakteristiska bladen är nog bekanta för många, motivet har synts i olika format och färger på flera platser de senaste åren – på gallerier, utomhus vid Röda sten och i våras på Liljevalchs. Bakom motivet står snart 30-åriga Linnéa Andersson, som sedan länge är baserad i Göteborg men ursprungligen kommer från Halmstad.

– Bladen kom fram lite som en dagboksanteckning när jag målade och tragglade två timmar varje dag. Beroende på hur jag mår formar de sig därefter och sedan har det fortsatt att utvecklas i olika färger och skepnader. Nu undersöker jag hur mycket information jag kan få in utan text, vad jag kan förmedla. Ibland vet jag inte vad jag vill säga medan jag målar men jag kan känna att jag är bättre på att uttrycka mig i färg och form än i ord, säger Linnéa Andersson.

Linnéa Anderssons signaturmotiv kom till som en slags dagboksanteckning och varierar beroende på hur hon mår. Bild: Linnéa Andersson

Linnéa Andersson

Gör: Tog examen från HDK, Högskolan för design och konsthantverk, 2018 och är verksam som konstnär med bas i Göteborg. Representeras av Pom Gallery och har flera utställningar i bagaget. Har även gjort samarbeten med företag som Ikea, Lush cosmetics och senast klädmärket Arket. Just nu förbereder hon en soloutställning i Düsseldorf.

Naturen som motiv har funnits med sedan barndomen, men inte som något att efterlikna utan snarare vill Linnéa Andersson friskriva sig från förlagan.

– Jag målar aldrig av någonting, det är mer eller mindre rena minnesteckningar, säger hon och betonar att färgen, särskilt den blå, därför är ett viktigt hjälpmedel.

– Färgen låter mig vara ganska långt ifrån det verkliga vilket har lugnat mig i mitt skapande, men att den blå blev så framträdande var en slump. Först försökte jag måla gröna blad men det var något med densiteten i den färgen, det kändes strävt att måla med den. Då tog jag i stället första bästa tub och det var den blå, som glider väldigt skönt på pappret. Jag tröttnar aldrig på blått, man kan drunkna lite i dess värme och djup. Det finns heller inte en naturlig förlaga, vi har ju blå himmel, men det är ingen färg man annars stöter på i naturen jämfört med grönt.

Det var tillbaka i Göteborg som Linnéa Andersson tog upp penseln igen efter flera års uppehåll. Bild: Adrian Levander

I början hade jag svårt att ta plats i det allmänna rummet men där har Instagram varit till hjälp med att få synas, det är där jag får alla mina uppdrag och den plattformen kan jag ju sköta oavsett var jag är.

Verken skapas oftast på skisspapper med gouache som späds ut med mycket vatten, men även en ritplatta används flitigt för att inte bli begränsad i varken skala eller färgval – att utmanas i arbetet är centralt.

– För mig måste det hela tiden vara ett litet hinder, det får inte vara för tryggt, det måste finnas något att utforska i verket, det kan vara små grejer, som att växten ska luta mycket åt vänster, eller att byta papper, men det måste vara någon utmaning för annars ser jag inte en mening med att måla. Allt är små studier.

För några år sedan utsatte hon sig för en annan typ av utmaning då hon flyttade till Stockholm för att göra praktik. Fokus låg mer på grafisk design, vilket inte kändes helt rätt. Det var tillbaka i Göteborg som hon tog upp penseln igen efter flera års uppehåll.

Valet av den blå färgen kom både av hur det känns att måla med den och av att Linnéa Andersson vill skilja sina verk från verkligheten. Bild: Linnéa Andersson

– Göteborg är en snäll stad. Jag flyttade hit som 19-åring och känner mig väldigt välkommen med vad jag jobbar med. Det finns så många bra konstnärer och gallerier, ett brett spektrum som är öppet för alla, säger Linnéa Andersson.

Än så länge har hon valt att ha kvar vad hon kallar sitt ”brödjobb”, men den senaste tidens framgång har ändå fört med sig att hon kunnat gå ner i tid, även om hon ännu inte tagit något beslut om att ”satsa på konsten”.

– I början hade jag svårt att ta plats i det allmänna rummet men där har Instagram varit till hjälp med att få synas, det är där jag får alla mina uppdrag och den plattformen kan jag ju sköta oavsett var jag är. Det var jättekul att ställa ut på Liljevalchs, det blev som ett kvitto för att våga fortsätta. Det är hela tiden att doppa tårna lite och se hur det går.

Tre favoritkonstnärer just nu:

Hilma af Klint: ”Hon har ett spännande sätt att förhålla sig till konst.”

Yayoi Kusama: ”Hon återupprepar samma former om och om igen på ett intressant sätt.”

Henri Matisse: ”Många har dragit paralleller mellan mig och honom så nu har jag köpt böcker om honom för att lära mig mer.”

LÄS MER: ”Vår tid är nu” spelades in i Bruno Mathsson-villan

LÄS MER: Recension: "Bortom det synliga – Hilma af Klint"

LÄS MER: Läderväskan från Göteborg bärs i Japan och Kanada

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.