Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Peter Orrmyr är krogkrönikör i Göteborgs-Postens helgmagasin Två Dagar.
Peter Orrmyr är krogkrönikör i Göteborgs-Postens helgmagasin Två Dagar.

Peter Orrmyr: Jag är världens sämsta kroggäst

GP:s krogkrönikör Peter Orrmyr må vara bra på att driva restaurang, men som gäst är han totalt värdelös.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

Hur många bord och stolar har de? Hur många är de i servisen? Hur många kockar verkar de ha i köket? Har de en bartender? Krogbesök gör mig oerhört stressad. Första trekvarten av en middag på lokal är jag oftast helt okontaktbar och frånvarande. Min fru är riktigt jävla trött på mig ibland. Varför?

För att jag vill veta allt. Se allt.

För att hantera mina reaktioner har jag utarbetat en rutin. Först hitta en bra plats med ryggen mot en vägg, med uppsikt över lokalen. Jag vill se alla som går in, alla som går ut, hur personalen jobbar. Och så börjar jag studera: Vad serverar de mig? Får jag en korg med bröd när jag har satt mig?

LÄS MER: Recenserandet ger mig alltid kraftig ångest

Det första jag gör är att beställa tre glas: ett bubbel, en galopp, ett glas rödvin. Låter det illa? Jag behöver det för att slappna av. Jag är alldeles för stressad för att välja bland rätterna på menyn. Om jag går med min fru säger jag ”beställ du, du vet vad jag gillar”, annars tar jag den förutbestämda set-menyn. Och så går analytikern i mig i gång och börjar räkna. Hur driver de den här restaurangen? Vilken vinst kan de göra med det här upplägget?

Det första jag gör är att beställa tre glas: ett bubbel, en galopp, ett glas rödvin. Låter det illa? Jag behöver det för att slappna av.

Mitt beteende är en yrkesskada. Jag vill inspireras av bra restauranger, jag vill fånga upp och sno bra idéer, jag är på alerten för vad andra krögare – i praktiken mina konkurrenter – hittar på. Jag brukar lugna mer mig lite ungefär när huvudrätten dyker upp.

Att luncha ute är ännu värre än kvällsbesök. Lunchen är kort och jag hinner inte komma ner i varv, dessutom är det sällan det passar att dricka alkohol mitt på dagen.

”Du kan väl gå på dina egna restauranger?” tänker du. Det är det absolut värsta. Då försöker jag bete mig som en vanlig besökare utan att störa personalen, men kan gå och grunna på saker i en vecka efteråt: Var musiken för hög? Är möbleringen bra? Så här har mina restaurangbesök varit så länge att jag inte minns hur det är att gå på krogen utan analyshjärnan påkopplad. Det har blivit en del av mig.

LÄS MER: Det skreks, söps och röktes hasch på toaletterna

Men det finns faktiskt tillfällen när jag är avslappnad. Det är när jag går ut och käkar med frun och barnen på någon av de enklare kedjorna, där maten och service inte nödvändigtvis är i fokus. Då kan jag äntligen släppa ner axlarna.

Allra bäst mår jag när jag är på semester utomlands. När barnen är sandiga och solkyssta, man sitter på en sunkig strandservering med plaststolar, har fått ett glas rött till maten, alla käkar friterad kyckling – och man har det underbart. Och när jag tänker efter är det egentligen exakt den avslappnade känslan jag vill att gästerna på mina restauranger ska få.

LÄS MER: Cocktailbaren Adamo gör Göteborgs trendigaste drink – en krukväxt

Gör: Fullt upp med julpynt i hemmet. Älskar verkligen julen. Och gött att glöggsäsongen är i gång.

Äter: Mackor till frukost. Äter dem i smyg, min fru tycker jag ska äta gröt i stället.

Läser: ”A cookbook” av Matty Matheson. Köper alldeles för många kokböcker. Har nog över 200 stycken hemma.

Missa inte det senaste från Två Dagar!

Nu kan du få alla reportage, spaningar och tips från GP:s helgmagasin Två Dagar som en notis direkt till din telefon. Klicka på följ-knappen vid taggen Två Dagar, i mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.