Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

1/7

Galapagos på djurens villkor

I Galapagos övärld tar upplevelserna aldrig slut. Här kan du vandra bland vulkaner och fridyka bland hajar och pingviner. Den känsliga ekologin behålls tack vare stränga regler och ett kraftfullt miljöarbete.

Gummibåten glider in till strandkanten och vi hoppar ner i det kalla vattnet och vadar den sista biten till land. Bland Galapagos öar har Espimulla Beach det största antalet gröna havssköldpaddor som kommer för att lägga sina ägg på den långa sandstranden. Inga sköldpaddor syns till, däremot är stranden genomborrad av spökkrabbor som grävt hål och patrullerar sin strandremsa. I luften flyger endemiska Galapagoshökar, som bara finns här, i jakt på fåglar och unga havsleguaner. En hök har hamnat i dispyt med en häger över en död fisk i strandkanten.

Charles Darwins favoritö

Santiago, som ligger i den nordvästra delen av ­ögruppen, var Charles Darwins favoritö. Han kom hit 1835 och tillbringade elva dagar på ön för att samla in arter, bland annat finkar som syns i den närliggande mangroveskogen. Bristen på färskvatten i Galapagos var en av anledningarna till att arkipelagen förblev obebodd genom århundradena. Men här på den nordvästra sidan av Santiago ligger Buccaneer Cove, som fått sitt namn av de sjörövare som ankrade sina skepp i den skyddade viken, och här hämtade de färskvatten från närliggande grottor. De tog även med sig tusentals jättesköldpaddor, som kunde överleva upp till ett år utan mat och vatten, och därför hölls under däck som färsk proviant. Det sägs att även Charles Darwin ska ha ätit en och annan jättesköldpadda.

VÄGLEDARE. Gustavo Andrade är naturguide på Galapagos. Turister som ska ut i vild­marken måste ha sällskap av en guide.. Bild: Roger Borgelid

Inkräktarna tog i sin tur med sig egna djur som getter och grisar – invasiva, främmande arter som genom historien har spridit förödelse på många av Galapagos öar, tillsammans med förvildade hundar och katter. Medan myndigheterna har lyckats utrota getter och grisar på Santiago, syns spåren i sanden av en överlevare som är betydligt svårare att bli av med.

– Råttorna. De ger sig på fågellivet och andra djur, säger naturguiden Gustavo Andrade.

Han berättar att parkvakterna i nationalparken lägger ut gift för att kontrollera råttpopulationen som numera hålls i schack. Gustavo, uppvuxen i Galapagos, är som ett levande uppslagsverk rörande övärldens djurliv och svarar kunnigt på frågor från gruppens deltagare. Han har även en näst intill militär disciplin på sin grupp och ser till att samtliga av oss håller sig på de utmärkta stigarna, inte hamnar på efterkälken eller kommer närmare djuren än de två meter som regelverket säger. Den känsliga ekologiska balansen ska behållas intakt och då är det viktigt att störande moment som besökare på två ben kontrolleras. På de svarta lavaklipporna som omger stranden ligger pälssälar och solar och deras gläfsande skrik ekar bland stenarna.

– Se upp, trampa inte på leguanerna, uppmanar Gustavo precis när min fot är på väg att landa på en tjock leguansvans.

Aktiva vulkaner på öarna

När vi går iland på Fernandina, som är den yngsta ön i Galapagos, blir det tydligt att vi befinner oss i ett av världens mest aktiva vulkanområden. La Cumbre dominerar landskapet och vulkanen reser sig mäktigt 1 495 meter över havet. På andra sidan sundet ligger Wolf­vulkanen som med sina över 1 700 meter är den högsta vulkanen inom ögruppen. Den hade ett utbrott i maj 2015 som varade i sex veckor då en lavaström flöt ner längs den östliga sidan och ut i havet.

På de plana lavafälten myllrar det av röda krabbor som bildar färgglada prickar i det annars svarta landskapet. Några förtorkade leguanskelett vittnar om naturfenomenet El Niños framfart med mindre tillgång av alger, leguanernas föda, som följd. Gustavo berättar att havsleguanerna oftast stannar under ytan och betar alger i ungefär tio minuter, medan de stora leguanerna kan stanna på botten i upp till 40 minuter.

LEGUAN. Den känsliga ekologin på Galapagos behålls tack vare stränga regler och ett kraftfullt miljöarbete.. Bild: Roger Borgelid

Storväxta, svarta fåglar har byggt bon direkt på marken intill några leguaner. En kortvingad Galapagosskarv, ännu en endemisk art, har den mörka näbben full med tång, bomaterial som den lämnar över till sin partner som vaktar boet. Fåglarna har utvecklats utan landrovdjur och saknar därför flygförmåga. Deras ljust klarblå ögon iakttar oss innan den ena skarven dyker ner i havet i jakt på bytesfisk.

Vi fortsätter upptäcktsfärden till grannön Isabela, som är den största ön i ögruppen. ”Sjöhästön” har fått sitt namn efter sitt sjöhästformade utseende. Vi vandrar genom det torra landskapet, svart sand och taggiga buskar, omgivna av sammanlagt sex vulkaner. Vegetationen stör inte de sköldförklädda bulldozers som plöjer fram i jakt på något grönt ätbart. Fem arter av jättesköldpaddor har överlevt både sjömäns aptit på sköldpaddskött för ett par hundra år sedan och lantbrukare som också brukade äta dem, så sent som fram till år 2000.

– Nu är bönderna delaktiga i turistindustrin och tjänar på att inte döda jättesköldpaddorna, berättar Gustavo och pekar på en småväxt individ som han uppskattar vara i 20-årsåldern.

ALGÄTARE. Havsleguanerna dyker ner och betar alger i tio minuter innan de går upp till ytan igen. Djuren är närmast oberörda av turisters närvaro och det gäller att se upp så man inte trampar en leguan på svansen.. Bild: Roger Borgelid

Medan Galapagos fauna på land är över förväntan för de flesta är undervattenslivet ändå strået vassare. Vi åker in i Tagus Cove, en vik som användes av tidiga sjöfarare att ankra sina båtar i.

Vi sätter på oss snorklingsutrustningen och glider ner i det kalla vattnet. Som på beställning kommer två nyfikna Galapagospingviner upp för att hälsa. De halvmeterslånga, svartvita fåglarna pickar nästan på glaset till våra masker. Hur var det nu med avståndet, två meter? Den skyddade viken har skapat optimala förhållanden för gröna havssköldpaddor och ett tiotal syns betandes alger på havsbotten, inte heller de låter sig störas av vår närvaro.

Fler resereportage finns att läsa på res.se .

Guide / Galapagos

Land: Tillhör Ecuador.

Om ögruppen: Ligger i Stilla havet, cirka 100 mil väster om Ecuadors kust. Ögruppen består av ett tjugotal öar, varav fem är bebodda. Galapagos blev nationalpark 1959 vilket ger skydd åt 97 procent av landarealen. Resten är jordbruksmark och bebyggelse. 1986 blev det omgivande havet ett marint reservat där fiske i viss utsträckning tillåts. I mars 2016 utvidgades reservatet till den norra delen kring öarna Darwin och Wolf och nu är en tredjedel av all havsyta kring Galapagos skyddat från all fiske och annan exploatering.

Invånare: Det bor cirka 30 000 invånare på öarna.

Tidsskillnad: – 7 timmar.

Valuta: Amerikanska dollar.

Turism: 2015 besökte 225 000 turister Galapagos, en siffra som ökar med sex procent årligen. Framför allt är det antalet backpackers som ökar, antalet yachter som erbjuder några dagar upp till ett par veckor ombord, är satt till 86 båtar.

Geografi: Ögruppen ligger på ekvatorn men de olika öarna skiljer sig mycket åt i vegetationstyper: allt från kaktuslandskap på Santa Fe till skog på Santa Cruz.

Bästa tiden: Det finns två säsonger – december till maj är den varma och våta säsongen när havet oftast är lugnare och vädret soligt med dagliga skurar. Den torra perioden är mellan juni och december. Då regnar det mindre och är kallare i både luften och vattnet. Det är också den period då de marina däggdjuren och fåglarna är mest aktiva. Säsongen för valhaj är mellan juli och november medan de varmare månaderna ökar aktiviteten hos rockor och hammarhajar.

Ta dig dit: Det finns flyg till Quitio med en mellanlandning från Sverige. Inrikesflyg mellan Quito och Guayaquil och flygplatserna på öarna Baltra och San Cristóbal trafikeras av flygbolaget Avianca.

Värt att veta: Det går att åka till Galapagos på egen hand men det är inte tillåtet att åka utanför bebodda orter utan guide.

Hotell: Det är bra att vila ut en natt i Ecuadors huvudstad Quito innan inrikesflygresan till Galapagos.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.